Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för elevers engagemang i skrivande genom att undersöka högstadieelevers skrivglädje. Genom att ta del av ett skrivprojekt som genomfördes på en högstadieskola utfördes en elevnära undersökning. För oss som blivande svensklärare är det relevant att utveckla förståelse för olika komponenter av skrivande, där vi med denna studie vill undersöka den del som rör skrivglädje. Det deduktiva forskningsperspektivet användes vid studiens utformning där det teoretiska perspektivet utgjorde grund för en empirisk undersökning. Teorier har använts utifrån både ett socialt och ett individuellt perspektiv för en ökad förståelse kring skrivglädje. Den tidigare forskning som presenteras är både internationell och nationell och har kategoriserats utifrån studiernas resultat. Metoden som har använts i studien återfinns inom ramen för kvalitativ forskning, i form av en enkätundersökning samt fokusgruppintervjuer som var kopplade till det aktuella skrivprojektet. Genom analys av det insamlade materialet kunde resultat presenteras i form av en tematisering, där faktorerna rör tidsåtgången, sociala faktorer, ämnesval samt undervisningsformen. Resultatet visar att reportage var den texttyp som flest informanter kände mest glädje kring att skriva och att tidsåtgången till projektet hade betydelse för elevers upplevelse kring skrivglädje. Informanterna verkade uppskatta den sociala interaktionen med klasskamrater och hade en samsyn när det gäller att valet av ämne spelade stor roll för skrivglädjen. Det finns inte några entydiga svar på vilka faktorer som påverkar alla elevers skrivglädje. Vissa mönster kunde dock skönjas, bland annat tyder mycket på att det är när elever ställs inför en utmaning som känns överkomlig som de kan känna meningsfullhet över skrivande och att en viss kongruens mellan skrivglädje och prestation verkar kunna urskiljas.

Syftet med examensarbetet är att belysa miljöns agens i relation till läs- och skrivglädje i förskolan. Examensarbetet ämnar undersöka vilka förutsättningar som finns i förskolans miljö samt vilka material i förskolans miljöer som främjar barns läs- och skrivglädje utifrån ett posthumanistiskt perspektiv. Studien har utförts via en kvalitativ forskningsmetod, turistguidning, som gjordes på två olika förskolor. Turistguidningen har videofilmats för att visuellt illustrera förskolans miljöer och material via skärmdumpar och sedan analyserats utifrån ett posthumanistiskt perspektiv utefter studiens syfte. Resultatet redovisar hur miljö och material kan skapa förutsättningar för barns läs- och skrivglädje samt förskollärarens roll och metodik för att främja denna läs- och skrivglädje. Ett av de material som identifierades som mest användbart var ordlappar som användes flitigt och strategiskt för att introducera och bibehålla en tidig läs- och skrivglädje hos barnen. Studien visar att förskolans miljö, inklusive ordlappar, bekräftande pedagogik och delaktighet, främjar barns läs- och skrivglädje genom lustfyllt lärande.