Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har en viktig roll i arbetet för att främja patientens hälsa. Forskning visar att sjuksköterskan upplever svårigheter i sitt arbete med patienter med depression. Dessa svårigheter är bland annat att öppna upp och möta patientens lidande, då kontakten med den deprimerade patienten kan upplevas tung och svår att hantera. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Urvalet till studien skedde ändamålsenligt hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk specialistvård och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Dataanalys genomfördes i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Ljuset i vården av deprimerade patienter samt Mörkret i vården av deprimerade patienter. Ljuset i vården bildade underkategorierna; En patientgrupp som ofta tillfrisknar, Att medverka till tillfrisknande, Att ge god omvårdnad och Att arbeta i team. Mörkret i vården bildade underkategorierna; Tillkortakommanden i vården av deprimerade patienter och Möten med meningslöshet. Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att deprimerade patienter är en patientgrupp som är intressant och hoppfull att vårda. Däremot möter sjuksköterskorna flera utmaningar i sitt arbete med deprimerade patienter inom psykiatisk slutenvård. Centrala verktyg för att kunna hantera sina egna känslor som uppkommer i arbetet samt att kunna medverka till tillfrisknande hos patienterna är utbildning, handledning och kollegialt stöd.

Konfusion, även kallat delirium, innebär en cerebral svikt med snabbt insättande, och yttrar sig i form av uppmärksamhets- och medvetanderubbning. Konfusion är ett vanligt tillstånd isamband med akut sjukdom, med riskfaktorer som hög ålder, infektioner, sepsis och multimedicinering. Tillståndet kan diagnostiseras när patienten uppvisar symtom som förändrad medvetande- och uppmärksamhetsgrad, kognitionsstörning och där störningen inträffar akut och kan förklaras av underliggande sjukdom. Konfusion skapar ett lidande för patienten, och behandlingen vid konfusion bör ske genom teamarbete där sjuksköterskan ansvarar för insättande av omvårdnadsåtgärder. Syftet med studien var att belysa förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos vuxna patienter inom somatisk slutenvård. För att söka svar på syftet bedömdes en litteraturöversikt vara lämplig som ansats, då metoden kan ge ett brett och internationellt perspektiv på forskningsfrågan genom sökning efter vetenskapliga artiklar i internationella databaser. Databaserna som valdes var PubMed och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], då dessa bedöms innehålla en stor del av befintlig omvårdnadsvetenskaplig forskning. Med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier, samt kvalitetsbedömning av data, kunde 15 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2009-2019, inkluderas. Inkluderade studier var av både kvalitativ och kvantitativ ansats, och data som svarade på syftet extraherades och analyserades integrativt till de fyra kategorierna: Kommunikation och teamarbete, Bevarande av aktiviteter i det dagliga livet, Sömnfrämjande åtgärder och Individuellt utformad vård. Litteraturöversikten kunde belysa flera betydande omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan implementera i omvårdnaden av patienter för att förebygga och lindra konfusion. Omvårdnadsarbetet bör vara väl strukturerat med fokus på en helhetssyn av patienten, där åtgärder för att bevara patientens egna funktioner och individuellt anpassad vård ligger som grund för utförandet.

Bakgrund: I hälso- och sjukvårdslagen anges att patienten ska vara delaktig inom hälso- och sjukvården, vilket innebär bland annat att patienten ges möjlighet att påverka behandlingen. När språket inte behärskas försvinner denna möjlighet. För att sjuksköterskan ska kunna skapa möjligheter för patienten att vara delaktig i sin vård när kommunikationshinder föreligger är tolk ett alternativ som gynnar båda parter. Tolken ska enligt god tolksed översätta allt som sägs, utan att lägga in sina egna åsikter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av planering och genomförande av kommunikation med tolk inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed, Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna är granskade med hjälp av HKRS granskningsmall för kvalitativa artiklar och analyserade enligt Fribergs (2012b) analysmodell. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av hur kommunikation med hjälp av tolk fungerar skiljde sig åt och sju kategorier framkom av analysen; Faktorer som påverkar kommunikationen med patienten, betydelsen av tid, att få tillgång till tolk, ett hot mot integriteten, att vara beroende av andra för informationsöverföring, att förlita sig på anhöriga och betydelsen av tid. Diskussion: Studiens kvalitet granskades med hjälp av Shentons (2004) fyra kvalitetsbegrepp; tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att tolken påverkade patientens integritet. Sjuksköterskor upplevde även bristande förtroende för tolken och behov av ökad kompetens för mer effektiv kommunikation med tolk. Resultatet diskuteras delvis utifrån Suzie Kims yrkesdomän, Antonovskys teori om KASAM samt ur etiska aspekter och samhällsperspektiv.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.</p>

<p>HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter.</p><p><strong> </strong></p>

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings-psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörnings-psykopatologi och vidmakthållande faktorer.

HIV/AIDS är en virus sjukdom som omgärdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhället i många fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssätt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvården. I samhället bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstänksamhet, skuldbeläggande och rädsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvården i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att majoriteten av sjuksköterskorna uppvisar positiva attityder gentemot HIV/AIDS patienter. Det framkom två kategorier som hade betydelse för sjuksköterskornas attityd, nämligen kunskap kombinerad med erfarenhet och patienters val av livsstil. Genom resultatet i litteraturstudien kan en ökad förståelse fås för hur sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter är och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd gentemot HIV/AIDS patienter.

Bakgrund Tio till trettio procent av befolkningen kommer att vid ett eller flera tillfällen i sitt liv uppleva psykiska problem som kräver intervention av sjukvården. Inom sluten psykiatrisk vård tillämpas i vissa situationer särskilda tvångsåtgärder i enlighet med lagen ompsykiatrisk tvångsvård. Det innebär att sjuksköterskor inom den psykiatriska vården kan komma att möta situationer som involverar tvångsvård. Vårdformer som involverar tvångär ofta etiskt konfliktfyllda och kan för sjuksköterskor som individer leda till känslor av obehag. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att utföra särskilda tvångsåtgärder på en psykiatrisk sluten vårdsavdelning. Metod Med anledning av syftet tillämpades en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. Sju intervjuer genomfördes varav en pilotintervju. Dessa spelades in med hjälp av diktafon och transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framgick det att samtliga sjuksköterskor upplevde bristande personalresurser,ledarskap och kunskap inom våldsförebyggande arbete som de mest framträdande negativa faktorerna vid hot- och våldssituationer. Sjuksköterskorna eftersökte ett förbättrat samarbete med läkare då det ansågs leda till ökad säkerhet för personal och patienter. Slutsats En utökning av personalstyrkan och utbildning inom våldsförebyggande modeller ansågs som nödvändiga åtgärder för att förbättra kommunikationen med patienter samt minska på antal bältesläggningar som ansågs vara den mest kränkande tvångsåtgärden.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod.  Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.   Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad. Gällande patientens delaktighet i beslutsfattande fanns delade meningar, samt att ett bra bemötande från vårdpersonalen främjade patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökad kunskap hos sjuksköterskor om faktorer som kan främja patientens delaktighet behövs för att förbättra omvårdnaden.

Palliativ vård är ur internationell synvinkel ett paraplybegrepp som betecknar en sammanfattning på vården som ges vid obotlig sjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med palliativ vård inom slutenvården. Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit &amp; Becks (2012) niostegsmodell. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Studierna granskades och analyserades kritiskt och kvalitetsbedömdes med granskningsmallar som hjälpmedel. Datamaterialet som besvarade syftet resulterade i tolv artiklar med kvalitativ metod och en artikel med kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman: arbetstillfredsställelse, känslomässig börda, upplevelse av stöd och upplevelse av ett förändrat synsätt. Att vårda döende patienter förändrade sjuksköterskans synsätt på det egna livet och utveckling. Sjuksköterskan upplevde känslomässig börda i vårdandet och stress över att inte alltid kunna tillgodose patientens alla behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan har både positiva och negativa upplevelser i arbetet av att vårda patienter med palliativ vård. Det är viktigt att uppmärksamma och reflektera kring upplevelserna för att kunna utvecklas i sin yrkesprofession.