Bakgrund  Kommunikation är en viktig del av vården, framför allt vid överrapporteringar som sker flera gånger dagligen mellan vårdpersonalen. Bristande kommunikation kan leda till allvarliga konsekvenser, för att göra vården säkrare har det därför utvecklats flera olika rapporteringsverktyg som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. En av dessa är bedsiderapportering, vars intention är att öka patientdelaktigheten. Patienten befinner sig i en beroendeställning till vårdpersonalen och enligt lag ska vården bedrivas i samråd med patient och ge dem möjligheten att vara involverade i beslut och planering.  Syfte  Syftet var att beskriva hur patienter inom slutenvården upplever bedsiderapportering.  Metod  Studiens valda design var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Därefter utfördes en integrerad analys där artiklarna granskades i tre steg. Totalt valdes 16 artiklar ut till resultatet som alla svarade på studiens syfte och uppfyllde urvalskriterierna och kvalitetskraven. Utifrån de valda artiklarnas resultat skapades teman som sedan blev resultatets huvudkategorier.  Resultat  I resultatet framkom fem olika huvudkategorier utifrån patienternas upplevelser av delaktighet, information, sjuksköterskan, säkerhet och sekretess. Bedsiderapportering ökade patienternas upplevelse av delaktighet, säkerhet och relation till sjuksköterskan. De besatt mer kunskap om sitt tillstånd och sekretessen var inget som oroade patienterna om sjuksköterskan uppvisade kompetensen att förmedla känslig information diskret.  Slutsats  Bedsiderapportering främjade patientens delaktighet, känsla av säkerhet, kunskap och gav dem en bättre relation till sjuksköterskan. Användningen av bedsiderapportering främjade sjuksköterskornas användning av personcentrerad omvårdnad och kommunikation med patienten vilket resulterade i att patienten blev en aktiv partner i vårdarbetet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor är en stor utmaning inom folkhälsan, både i Sverige och runt om i världen. Studier visar att de ledande riskfaktorerna för sjukdom och död har en tydlig koppling till levnadsvanor och beteenden. Hos mer än hälften av alla inneliggande patienter föreligger två eller flera riskfaktorer vilket talar för ett behov av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser inom slutenvården. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att utbilda och informera patienter om kopplingen mellan livsstil och hälsa, då kunskap och medvetenhet hos individen förväntas främja hälsosamma val. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete inom slutenvården. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom slutenvården. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien och insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar att en helhetssyn på patienten och tillräckligt med tid är ofrånkomliga förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att i patientmötet vara lyhörd och att genom information skapa förståelse hos patienten för kopplingen mellan livsstil och hälsa. Slutsats Resultatet i studien visar att hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete finns implementerat i slutenvården men inte i den utsträckning som ansågs vara tillräcklig. Bättre förutsättningar att främja hälsa och förebygga sjukdom förväntas bidra med färre återinläggningar och förbättrad hälsa för den enskilde individen.

Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda i glesbygden inom slutenvården skiljer sig gentemot att vårda inom slutenvården i en stad eller stadsnära miljö. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter inom glesbygdens slutenvård. Som sjuksköterska i glesbygden är det viktigt att kunna lite om mycket i stället för mycket om lite, det är det som utmärker glesbygdsjukvården. En litteratursökning genomfördes samt en kvalitetsgranskning av tio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig och sakna stöd från kollegor, Att förväntas hantera dubbla roller, Att känna en stark samhörighet till glesbygden och Att ansvara för en god och säker vård. Resultatet visade att stöd från kollegor var viktigt för att känna sig tillräcklig. Som sjuksköterska i glesbygden var det svårt att skilja på arbetsliv och privatliv. Samhörigheten som sjuksköterskor i glesbygden kände till kollegorna, glesbygdsjukvården och patienterna var stark. En slutsats som kan dras är att vården i glesbygden är beroende av personal med rätt kompetens, då arbetsuppgifterna är varierande. En annan viktig faktor för sjuksköterskorna i glesbygden är bekantskapen med patienten, vilket är något som sjuksköterskor i stadsnäramiljö inte upplever på samma sätt. Att uppdatera sig om nya förändringar som sker var viktigt för sjuksköterskorna i glesbygden för att kunna utföra en god och säker vård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa klassas som ett folkhälsoproblem och antalet som är i behov av vård från psykiatrin ökar. I Sverige ger omkring en femtedel av befolkningen vård eller stöd till någon de står nära med en psykiatrisk sjukdom. Tidig delaktighet av anhöriga inom psykiatrisk slutenvård har visat sig ge bättre behandlingsresultat och påverka den fortsatta vården efter utskrivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av delaktighet inom psykiatrisk slutenvård ur ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Arbetsprocessen har följts utifrån SBU:s metodbok. Databearbetning och analysen har utförts induktivt. Kvalitetsgranskning har utförts utifrån Forsberg och Wengström granskningsmallar. Resultatet baseras på åtta artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Bevara relationen, Hantera organisatoriska förutsättningar och Samverkan. Slutsats: Anhörigas erfarenheter av att vara delaktiga har många likheter och samtidigt skillnader. Studien har betydelse för grundutbildade sjuksköterskor för ökad förståelse samt kan ge ny kunskap om fenomenet delaktighet ur anhörigas perspektiv. Mer forskning behövs rörande ämnet och ett förslag på fortsatt forskning är en intervjustudie med samma syfte som litteraturstudien, för att belysa anhörigas erfarenheter djupare.

Introduktion och bakgrund: Dyspné definieras som en subjektiv obehaglig upplevelse vid andning och är ett vanligt förekommande flerdimensionellt symtom som orsakar många sjukhusinläggningar årligen. Symtomet kan ha flera olika orsaker, exempelvis akut sjukdom eller försämring av befintlig kronisk sjukdom. Sjuksköterskan har genom sitt ansvarsområde en skyldighet att försöka lindra symtomet. Syfte: Att beskriva omvårdnadsinterventioner för patienter med dyspné inom slutenvården. Metod: Arbetet är utformat utifrån Roséns (2017) process för en litteraturstudie. Data samlades in från databaserna CINAHL och PubMed. Sökord valdes för att besvara syftet. En urvalsprocess genomfördes som innefattade en relevansbedömning. Denna innefattade granskning av titel och abstract samt fulltextläsning i relation till syftet. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsbergs och Wengströms (2015) granskningsmallar vilket gav 11 artiklar. Resultat: Under dataanalysen formulerades fem rubriker av omvårdnadsinterventioner. Dessa rubriker var träning och rehabilitering, andningsövningar, kognitiva beteendemässiga interventioner, musikterapi samt fläktterapi. Under varje rubrik beskrevs identifierade omvårdnadsinterventioner. Slutsats: Omvårdnadsinterventionerna under de fem rubrikerna har bevisats vara effektiva för att lindra dyspné. Samtliga interventioner kan användas som ett verktyg för sjuksköterskan att symtomlindra patienter med dyspné. Fortsatt forskning behövs för att klargöra under vilka omständigheter omvårdnadsinterventionerna har effekt eller ej.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan orsaka lidande för patienten. Graden av smärta kan påverkas av vilken typ av kirurgi som genomförs. Obehandlad smärta kan öka risken för att drabbas av negativa konsekvenser. Sjuksköterskor har då ett viktigt ansvar i bedömningen av smärtan och därefter kunna anpassa relevanta åtgärder. Behandlingen kan då bestå av omvårdnadsinterventioner eller läkemedel enskilt eller i kombination med varandra. Syfte Att sammanställa vilka omvårdnadsinterventioner som kan användas som komplement till smärtstillande läkemedelsbehandling vid postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudie med induktiv databearbetning enligt Rosén (2017) som grundas på sju artiklar från två databaser och en beskrivande analys. Resultat: Fyra olika omvårdnadsinterventioner identifierades som kunde ge smärtlindrande effekt och användas som komplement till läkemedel i den postoperativa fasen. Vilket var Musik, TENS, fotmassage och lavendel-aromterapi. Slutsats: För att lindra postoperativ smärta kan musik, TENS, fotmassage och lavendel-aromaterapi användas som komplementär behandling till läkemedel. Den mest föredragna metoden vid musiksessioner är med hörlurar men det finns ingen skillnad i dess effekt beroende på hur den spelas upp. TENS ses ytterligare vara en effektiv metod och en frekvens på 85-100hz anses vara föredraget för att lindra smärta. Sjuksköterskor kan tillämpa fotmassage hos patienter som genomgått operation och tio minuter ger tillräckligt effekt för att uppnå smärtlindring. Inhalering eller inandning av lavendelaromer kan också användas som tilläggsmetod till farmakologisk behandling.

Bakgrund: Ledarskap är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser. Sjuksköterskors ledarskap finns i många kontexter, bland annat inom slutenvården. Ledarskapet är viktigt för att det påverkar vården och omvårdnaden av patienter. Inom slutenvården utmanas ledarskapet utifrån samarbeten, förändring, organisatoriska resurser och varierande grad av kompetens hos sjuksköterskor och deras medarbetare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av ledarskap inom slutenvården. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie med induktiv ansats. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalysen. Resultat: Fyra kategorier utgör resultatet: “Bilden av ledaren och det goda ledarskapet är komplex”, “Sjuksköterskors ledarskap påverkar samarbeten”, “Sjuksköterskors ledarskap påverkar omvårdnaden" och “Sjuksköterskors ledarskap påverkar och påverkas av förändring och kris” Slutsats: Ledarskapets komplexitet utifrån sjuksköterskors förutsättningar kräver anpassning till vårdkontext, sjuksköterskans egenskaper och omgivningens förväntningar. Ledarskapet påverkar samarbetet inom vården och utmanas under förändring och kris. Utbildning och stöd för sjuksköterskor är avgörande för att utveckla ledarskapsfärdigheter och säkerställa högkvalitativ omvårdnad. Framtida forskning bör fokusera på att utifrån sjuksköterskors perspektiv utforska olika innovativa strategier för ledarskapsutveckling samt metoder för att hantera utmaningar som kan uppstå i en miljö präglad av förändring och kris.

Bakgrund: Sviktande patientsäkerhet är ett globalt problem som orsakar onödigt lidande för patienter världen över. Patienter kan undvika att skadas om mer kunskap förvärvas om vad det är som påverkar patientsäkerheten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka allmänsjuksköterskors uppfattningar av vad som innefattas i begreppet patientsäkerhet.  Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. De sex besvarade frågeformulären analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Allmänsjuksköterskornas uppfattningar sammanställdes till de två kategorierna Säker vård och Faktorer relaterade till arbetsplatsen med fem respektive tre underkategorier.  Slutsats: Allmänsjuksköterskorna i Region Kronobergs uppfattningar om vad som fattas i begreppet patientsäkerhet skiljer sig åt. Likaså varierar upplevelserna av att arbeta med Gröna Korset. Sammanfattningsvis krävs det vidare forskning för att bekräfta studiens resultat inför tillämpande av det i arbetet för en säkrare vård med minskat lidande för patienterna.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad bygger på ett förhållningssätt som definieras av en helhetssyn på människan och vilar på de fyra palliativa hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd. Behovet av palliativ omvårdnad väntas öka i takt med en åldrande befolkning och tillgång till förbättrad sjukvård och effektivare behandlingar. Utbildning inom palliativ omvårdnad varierar mycket och det råder stora skillnader i utformningen mellan olika sjuksköterskeutbildningar. Definitionen av palliativ omvårdnad är otydlig vilket hämmar vidare utveckling inom området och leder till en otillräcklig omvårdnad för patienten och de anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ omvårdnad i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar.  Resultat: Under analysprocessen framkom det att sjuksköterskor hade en upplevelse av att de bara hade en chans att göra rätt i den palliativa omvårdnaden. Analysen genererade tre huvudteman; En önskan att hjälpa, Utmaningar och Krävande omvårdnad. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor upplevde stora utmaningar både emotionellt och kunskapsmässigt av att ge palliativ omvårdnad. De kände sig otillräckliga och det upplevdes svårt att finna sin roll när omvårdnaden växlade mellan svårt sjuka och patienter med palliativ diagnos på slutenvårdsavdelningen. Sjuksköterskor upplevde en stor kunskapsbrist och ansåg att patienter med palliativt behov borde vårdas av personal som är specialiserade inom ämnet.

Bakgrund: Sjuksköterskors ansvarsområde innefattar omvårdnad, och ett av sjuksköterskans kompetensområden är att göra patienten delaktig i sin vård. Dock finns det tillfällen då detta frångås.Tvångsåtgärder kan bli aktuella i samband med vissa psykiatriska sjukdomstillstånd. Fysiska tvångsåtgärder innefattar fasthållning, fastspänning och avskiljning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid fysiska tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på artiklar som var kvalitativa eller hade mixad metod där enbart kvalitativa resultat användes. Tre databaser användes vid sökningen och Högskolan Kristianstads granskningsmall användes för att granska artiklarna. Fribergs (2017) trestegsmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Fyra teman framkom under analysen. Dessa var upplevelse av emotionell påverkan vidfysiska situationer, upplevelse av en inre konflikt, upplevelse av makt och maktlöshet samt upplevelse av att behöva stöd. Sjuksköterskor upplevde rädsla och oro över att någon skulle komma till skada i samband med tvångsåtgärder. En inre konflikt uppstod då sjuksköterskorna ogillade att utföra tvång men ansåg att det var nödvändigt för att bevara säkerheten. Bristen på alternativ till tvångsåtgärder ledde till en känsla av maktlöshet. Efter utförda tvångsåtgärder uppstod ett behov av att få stöd från kollegor och chefer. Diskussion: Metoden diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Tre fynd diskuterades i resultatdiskussionen utifrån personcentrerad vård samt sjuksköterskans etiska kod. Dessa var brist på alternativ till tvångsåtgärder, behov av stöttning i samband med tvångsåtgärder och etiska dilemman.