Introduktion/bakgrund: Vård i livets slutskede utförs dagligen av sjuksköterskan inom alla åldersgrupper oberoende av diagnos. I Sverige avlider varje år cirka 90 000 personer där en tredjedel av dessa avlider inom slutenvården. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar gentemot dessa patienter för att patienten ska leva värdigt in i det sista. Därför är sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede viktigt. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården Metod: Litteraturstudie som utfördes enligt Polit & Becks (2017) niostegsmodell där data samlades in för att till sist sammanställa ett resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra teman: ”känslomässiga erfarenheter”, ”otillräcklighet”, ”vikten av stöd och samarbete” samt ”brist på kunskap eller kompetens” Huvudfynden i resultatet var att majoriteten av sjuksköterskorna upplevde känslomässiga besvär i vårdandet, att tidsbrist var en bidragande faktor till sämre vård och stress, att stöd från kollegor var viktigt i utvecklingen samt att det fanns brister gällande kunskap inom omvårdnad i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede är varierande och många känner sig osäkra att utföra omvårdnad av patienter i livets slutskede. Det uppstår även blandade känslor runt vårdandet och majoriteten av sjuksköterskorna upplevde sig stressade på grund av tidsbrist.

Bakgrund: Sjuksköterskor har sex kärnkompetenser att förhålla sig till, en av dessa är Säker vård, vilket innebär att de ska arbeta för en hög patientsäkerhet och en god vårdkvalité för patienterna. Grundläggande förutsättningar för detta är att det ska finnas tillräckliga resurser för sjuksköterskor att kunna sköta arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt. Det råder idag brist på sjuksköterskor inom slutenvården och på senare tid har sjuksköterskor som sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning fördubblats. Kraven på sjuksköterskor och vårdtyngden ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, samt på grund av den ständigt teknologiska utvecklingen och en mer ekonomiskt pressad situation. Detta i sin tur kan ha en negativ följd för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Integrativ litteraturöversikt med deduktiv ansats baserad på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen har utförts med inspiration av Friberg (2017) som beskriver analysprocessen för en integrativ analys. Samtliga artiklar är sökta i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: en god säkerhetskultur, patienten som medskapare, engagerad ledning och tydlig styrning samt adekvat kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor har kärnkompetensen Säker vård att förhålla sig till för att säkerställa en god omvårdnad och en hög patientsäkerhet. Detta kräver dock att sjuksköterskor har tillräckliga resurser i form av tid, bemanning, samt kunskap och kompetens. Då behov inte möter tillgångar skapar detta en arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som leder till ett försämrat omvårdnadsresultat och brister i patientsäkerheten.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en livshotande psykiatrisk sjukdom vilket främst anses drabba kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av ihållande problematik med födointaget med en onormal strävan efter en viktnedgång. Behandlingen fokuserar främst på att häva svälten, normalisera ätandet och minimera de kroppsliga symtomen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Studierna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: I resultatet presenteras 5 kategorier;  ”önskan att bli involverad i vården”, ”önskan att ses som en unik person”, ”att relationen med sjukvårdspersonal hade betydelse”,  ”att tvingas släppa kontrollen var plågsamt men också hjälpsamt” och ”att vårdas tillsammans med andra kunde vara både stödjande och skadligt”. Slutsats: Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, därför ses ett stort behov av ökad förståelse över patienters upplevelse för att omvårdnaden skall kunna utformas på ett personcentrerat sätt. Sjuksköterskans bemötande och kompetens kan påverka behandlingsprocessen och därför anses en god relation vara betydande. Sjuksköterskorna behöver få en djupare förståelse och verktyg för att kunna bemöta patienterna på ett respektfullt sätt och stärka patientens empowerment.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige och världen över. Sjuksköterskan som arbetar inom sluten psykiatrisk vård kommer ofta i kontakt med patienter som genomfört ett suicidförsök. I tidigare forskning framkommer sjuksköterskans samtal som en viktig del för patientens återhämtning efter genomfört suicidförsök. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande samtal med patienter som genomfört suicidförsök och vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades i studien. Vid datainsamling användes semistrukturerade intervjuer och insamlade data har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat redovisas i ett tema, fyra kategorier och tolv subkategorier som lyfter sjuksköterskans erfarenheter av dessa samtal. Resultatet presenteras via de fyra kategorierna; att visa engagemang, att inge hopp, att bli berörd av patientens berättelse och att inte ha förutsättningar till att möjliggöra samtalet. Ett tema identifierades i form av att använda sig själv som verktyg i samtalet. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor erfar att samtalet med patienter efter suicidförsök är ett viktigt stöd i vården av denna patientgrupp. Sjuksköterskan behöver därmed ges förutsättningar för att genomföra samtalen.

Bakgrund: Behovet av vård i livets slut är stort. Där har sjuksköterskor en stor och viktig roll för att stödja patienten och anhöriga. Sjuksköterskor har ett övergripande ansvar i omvårdnadsarbetet och är även arbetsledare och samordnare mellan de olika professionerna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Det gjordes systematiska litteratursökningar i databasen Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett inifrånperspektiv. Resultatet: Analysen resulterade i sex slutkategorier: En känsla av otillräcklighet bidrar till stress, Kunskapsbrist skapar osäkerhet, God kommunikation ger en säkrare vård, En känsla av att existentiella frågor är svåra, En känsla av att döden är närvarande, En vilja att ge en god vård.   Slutsats: Det finns ett stort behov av mer kunskap bland sjuksköterskor som ger vård i livets slutskede. Det behövs bättre förutsättningar för att känna sig trygg och säker att vårda patienter i livets slutskede. Välutvecklade strategier för att hantera svårigheterna som kan uppstå i arbetet är viktigt.

Att arbeta som sjuksköterska innebär ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter, professionens huvudområde är omvårdnad där målet är att kunna ge en personcentrerad vård som är av god kvalité. Sjuksköterskor kan även ses som “spindeln i nätet” då de är en viktig del i det multiprofessionella teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom slutenvård. I litteraturstudien ingick tolv vetenskapliga artiklar, dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Steget från student till yrkesverksam, Utmaningar med att arbeta patientsäkert, Stress och hög arbetsbelastning, Behov av support och trygghet samt Entusiasm och självsäkerhet i den nya rollen. Resultatet visade att nyexaminerade sjuksköterskors upplevde övergången från att vara student till yrkesverksam som svår. Även utmaningar med att tillämpa ett patientsäkert arbete relaterat till brister i kompetens upplevdes. Stress och hög arbetsbelastning var även en gemensam upplevelse. Behovet av support och trygghet från bland annat medarbetare var även framträdande upplevelse hos nyexaminerade sjuksköterskor. Slutligen upplevdes entusiasm och självsäkerhet i den nya rollen. Utifrån litteraturstudiens resultat dras slutsatsen att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden i yrkesrollen som svår. Där det finns behov av ökad support, mer teoretisk och praktisk kunskap. Vidare forskning kring introduktionsprogram med mentorskap kan bidra till förbättrad upplevelse av att börja arbeta i sluten vårdverksamhet.

Sjuksköterskans arbetsbelastning är komplex och består av direkt-, indirekt- och icke-patientvård. Samtidigt är sjuksköterskan skyldig att bedriva en säker och god vård med grund i rådande lagar som beskriver att vården ska utgå från att främja hälsa och förebygga ohälsa. När vården brister ökar riskerna för vårdskador. En vårdskada påverkar patienterna inte bara fysiskt, utan även psykiskt i form av misstro, otrygghet och lidande. Syftet med examensarbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för patientsäkerhet inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Resultatets underlag bestod av åtta artiklar, fyra kvantitativa artiklar, tre kvalitativa artiklar och en artikel med kombinerat metod. Resultatet utmynnade i fem olika kategorier; arbetsmiljörisker, resursernas påverkan på patientsäkerheten, tidsbrist i vården, sjuksköterskans prioriteringar och teamsamverkan och avbrott i sjuksköterskans arbete. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde att arbetsbelastningen hade en betydelse för säkerheten och att det påverkade sjuksköterskors och patienters hälsa negativt. Arbetsbelastningen hade negativ påverkan i form av bland annat osäkra rutiner samt bristande tid för övervakning och omvårdnad. Slutligen konstateras det att arbetsbelastningen och arbetsmiljön inte var hållbar och kunde leda till oönskade vårdskador. Även avbrott och tidsbrist nämndes som ledande orsaker till förekomst av misstag. Konsekvenser av bristande patientsäkerhet kan leda till misstro för vården och påverka framtida vårdsammanhang.

Introduktion/Bakgrund: Covid-19 är en pandemi som har belastat hela sjukvården världen över.Tusentals sjuksköterskor har avlidit. Det är ett nytt virus som tillhör coronavirusfamiljen. Vid vård av andrasmitsamma sjukdomar och middle east respiratory syndrome (MERS) som var en pandemi, har det visat sigatt sjuksköterskans arbete och vården av patienterna påverkats. Syfte: Belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 i slutenvård. Metod: Litteraturstudien genomförs med hjälp av Polit och Becks (2021) nio steg. De tre databaserna somanvändes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna som söktes fram kvalitetsgranskades och 10kvalitativa artiklar gick vidare i det sista urvalet. Resultat: Efter databearbetning uppstod fyra olika huvudkategorier med 11 olika underkategorier. De fyraolika huvudkategorierna var ”Ett påfrestande arbete”, ”Covid-19 påverkade arbetet i relation till patienten”,”Blandade känslor so uppkom av att arbeta med patienterna” och ”Sekundära effekter av att arbeta medpatienterna”. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevde vården av patienter med Covid-19 tung psykiskt och fysiskt. Skyddsutrustningen var en belastning i arbetet, riktlinjer ändrades ofta och att möta behoven hospatienterna var svårt när sjuksköterskorna behövde minska besöken i rummen. Sjuksköterskorna fickarbeta långa arbetspass, hade en tyngre arbetsbörda och ibland fanns inte den skyddsutrustningen sombehövdes. De var rädda för att bli smittade och smitta sina familjer samt blev behandlade diskriminerade isamhället. Sjuksköterskorna kände att arbetet gjorde att de utvecklades.

Bakgrund  Patientsäkerhet är ett område som under de senaste åren börjat ta en mycket mer betydande roll och är idag ett område som sjukvården världen över prioriterar. Trots att sjukvården ska skydda och värna om de människor som söker vård, drabbas en av tio patienter av vårdskador som följd då den patientsäkra omvårdnaden brister. Genom en ökad kunskap och medvetenhet över vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans patientsäkra arbete kan ett mer professionellt och säkert yrkesutövande fås.   Syfte Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att utföra patientsäker omvårdnad inom slutenvården.   Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar i resultatet.   Resultat Fem faktorer identifierades och dessa var: arbetsmiljö, arbetsbelastning, kommunikation/delaktighet, bemanning och utbildning/kompetens. Faktorerna har beskrivits på det sätt som de påverkar patientsäkerheten och detta resultat visar på att patientsäkerhet är ett område som är multidimensionellt och omfattar fler påverkande faktorer.   Slutsats Faktorerna utgör, både enskilt och tillsammans, en identifiering av patientsäkerhetens komplexitet. När de identifierade faktorerna har en negativ inverkan på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete prioriteras vissa omvårdnadsåtgärder bort och uteblir helt, vilket kan äventyra patienters liv och hälsa. Om en av dessa faktorer inte fungerar kan inte heller en hög patientsäkerhet uppnås, utan dessa faktorer ska gemensamt vara till grund för en högkvalitativ hälso- och sjukvård och kan därmed rädda liv.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem för hälso-och sjukvården där mellan tre och sjutton procent av alla inneliggande patienter drabbas, detta till en kostnad av 11,5 miljarder kronor per år. Sverige står inför en stor utmaning med både kraftigt ökad population, och samtidigt åldrande population. Dessutom har Sverige under flera år lidit av en sjuksköterskebrist och som följd har sjukhus tvingats skära ner på vårdplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskans arbetsbelastning påverkar förekomst av vårdskador. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvantitativ ansats, inriktad på arbetsbelastning inom slutenvården och förekomsten av vårdskador. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Granskningen och innehållsanalysen följde modellen utvecklad av Forsberg och Wengström där 10 artiklar granskades med en granskningsmall för kvasi-experimentella studier.Resultat: Samtliga studier fann en korrelation mellan ökad arbetsbelastning och förekomsten av vårdskador. Flertalet studier fann att patienterna löper 5-7% ökad risk att avlida för varje extra patient en sjuksköterska ansvarar för. Resultatet delades upp i tre teman: Antal patienter per sjuksköterska, antal timmar per patient samt övertidsarbete. Konklusion: En förhöjd arbetsbelastning har i denna uppsats konstaterats ha en direkt koppling till exempelvis felmedicinering, fall, uppkomsten av trycksår, förväxling av patienter och ökad mortalitet. / Background: Medical errors are a large problem for healthcare providers. Between three and seven percent of all hospitalized patients are affected, to a cost of 11,5 billion Swedish crowns per year. Sweden is facing a challenge with rapid populations growth, and at the same time the population is becoming older. Meanwhile Sweden has for a number of years been faced with a deficit of nurses, causing hospitals to cut down on the number of available beds in hospitals. Aim: The aim with this literature study was to examine how nurse’s workload affect the number of medical errors. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach, with focus on nurse’s workload and the number of medical errors. The database search was performed with searches in CINAHL and PubMed. Forsberg and Wengström reviewed 10 articles with a template. A simple form of content analysis was used for analyzing the articles.Results: Every reviewed study found a correlation between an increased workload and the number of medical errors. Several studies found a 5-7% increase in mortality rates for every extra patient a nurse hade to care for. The results were presented in three themes: Number of patients per nurse, number of hours per patient, and overtime. Conclusion: An increased workload has, in this literature study, been observed have a direct link to medication errors, cases of patient falls, the occurrence of pressure ulcers, mix-up of patients and increased mortality.