Bakgrund och syfte: Näring är en förutsättning för god hälsa. Undernäring är ett bristtillstånd som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Vid undernäring ökar risken för infektioner, trycksår och andra komplikationer. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men är även en viktig del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens omvårdnad avseende nutrition. Metod: Litteratursökning genomfördes i referensdatabasen PubMed samt i andra databaser. Tretton artiklar inkluderades, nio kvantitativa, en kvalitativ och tre med mixed design. Analys och databearbetning baserades på metod beskriven av Annersten och Willman (2005) då materialet sorterades utifrån frågeställningarna och sammanställdes. Resultat: Delade meningar förelåg huruvida utbildning och kunskap inom nutrition var tillräcklig för att ge en god omvårdnad. Attityden gentemot nutrition visade sig vara bättre än det praktiska utförandet. Behovet av bättre ansvarsfördelning och riktlinjer framkom tydligt. Diskussion: Som omvårdnadsansvarig kan det tyckas att sjuksköterskan bör lägga mer fokus på patientens nutritionstillstånd då detta är en förutsättning för välbefinnande och för att behandling och rehabilitering ska ge ett tillfredställande resultat. Det förefaller dock som att nutrition fått en undanskymd roll i hälso- och sjukvården. Trots till synes god attityd hos vårdpersonalen förefaller det finnas brister i omvårdnaden gällande nutrition i hälso- och sjukvården.

Bakgrund. Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning. Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat.  Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner. Den psykosociala miljön upplevdes som både positiv och negativ av patienter. Diskussion. Samspel och interaktioner mellan patient och personal var ett återkommande tema i resultatet. Slutsats. Sjuksköterskans egenskaper, kommunikation, personlig kontakt och förmåga att se till hela individen visade sig vara viktiga redskap i omvårdnaden kring patienten. En god psykosocial miljö kräver delaktighet, stimulerande aktiviteter och ett öppet klimat för patienterna.

Bakgrund: Personer som begått brott i samband med allvarlig psykisk störning kan bli dömda till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård utövas alltid enligt tvångslag vilket innebär att personen till en början frihetsberövas. Tvångsvård innebär att det är möjligt att utföra olika former av tvångsåtgärder inom ramen för vården. Att ge behandling under tvång ställer särskilda krav på patienten som kanske inte frivilligt vill bli vårdad eller ta emot behandling. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar som analyserats med strukturerad kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades som belyser patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård: Att inte känna sig sedd, Känslan av maktlöshet, Att inte känna sig delaktig, Känslan av ensamhet och Känslan av instabil existens. Slutsats: Patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård genomsyras av maktförlust och meningslöshet. Rättspsykiatrisk heldygnsvård är komplex och ställer krav på både personal och patienter. Vårdpersonal kan ha svårigheter att se personen bakom brottet och komma nära patienten vilket automatiskt leder till minskad vårdrelation som därmed leder till sämre patient delaktighet och autonomi.

Background Malnutrition in hospitalized patients has a high prevalence. This led to an action plan against malnutrition that was conducted in 2012 at Enköpings hospital. This paper investigated the nursing staff perceptions of this project on nutrition and nutrient intake in two different departments, and whether these perceptions differ between departments.   Method An inductive approach with semi-structured interview was used in interviews with eight persons from the staff of the two departments of the hospital in Enköping involved in the project. Interviews were recorded, transcribed and analyzed by content analysis.   Results In the interview material four categories were identified as well as six different subcategories. The different categories were: "Attitude", "Knowledge", "Procedures" and "Workload". The results showed that there were differences in attitude to the project by the two departments. There were also differences in perceptions about the knowledge level of the staff who worked on the project. However, the staffs of the two departments agreed that there existed a high workload and inadequate procedures on the wards.   Conclusions There was a distinction in the perception of the level of expertise of the staff but consensus regarding inadequate procedures and workload. The differences in attitude are considered due to the high workload and staff turnover but also diffuse professional roles. Further studies in this area is of value to answer more concretely why a department achieves better results than an equivalent department in the same hospital. This essay has only studied if workload and working environment can affect the reception of new routines, so there is scope to identify additional factors. / Bakgrund Undernäring är underdiagnostiserad hos patienter som är inneliggande på sjukhus. Detta gjorde att en handlingsplan mot undernäring genomfördes 2012 vid Enköpings lasarett. Mätningar av dygnsintaget av energi genomfördes vid två tillfällen på två avdelningar. Denna uppsats undersökte vårdpersonalens uppfattningar om detta projekt gällande nutrition och näringsintag på två olika avdelningar samt om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan avdelningarna.   Metod En induktiv ansats med semistrukturerad intervju användes vid intervjuer av åtta ur personalen på två avdelningar vid lasarettet i Enköping som varit involverade i projektet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys.   Resultat I intervjumaterialet identifierades fyra kategorier, samt sex olika underkategorier. De olika kategotierna var: ”Attityd”,”Kunskap”,”Rutiner” samt ”Arbetsbelastning”. Resultatet visade att det fanns skillnader i attityd till projektet vid de två avdelningarna. Det fanns också skillnader angående uppfattningen av kunskapsnivån hos personalen som arbetat med projektet. Däremot så var personalen på de båda avdelningarna överens om att det existerade en hög arbetsbelastning samt bristande rutiner på avdelningarna.   Slutsats Det fanns åtskillnad i uppfattningen av kunskapsnivån hos personalen men konsensus gällande bristande rutiner och hög arbetsbelastning. Olikheterna i attityd anses bero på den höga arbetsbelastningen och personalomsättningen men även diffusa yrkesroller. Vidare studier inom området är av vikt för att kunna besvara mer konkret varför en avdelning uppnår resultat bättre än en annan likvärdig avdelning på samma sjukhus. Denna uppsats har endast angripit om arbetsbelastning och arbetsklimat kan påverka mottagandet av nya rutiner, så det finns utrymme för att identifiera fler faktorer.

Bakgrund: Undernäring definieras av att energi- och näringsintaget understiger behovet. Tillståndet resulterar i bl.a. viktnedgång. Ett mått för att mäta undernäring är kroppsmasseindex (BMI). Vid sjukdom ökar kroppens metabolism som gör att energi- och näringsbehovet ökar samtidigt som sjukdomen i sig försvårar matintaget. Riskbedömning är ett hjälpmedel för sjuksköterskor som bör utföras vid varje patient. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig till att tidigt upptäcka undernäring eller risk för undernäring och sätta in relevanta åtgärder för att förhindra försämring.   Syfte: Syftet med studien var att belysa i vilken utsträckning sjuksköterskan dokumenterar riskbedömning för undernäring samt vilka åtgärder som utförs för att förebygga och/eller behandla undernäring under sjukhusvistelsen.   Metod: Studien har kvantitativ, prospektiv och deskriptiv design och har utförts genom journalgranskning.   Resultat: Resultatet visade att 31% av de inneliggande patienterna hade undernäring eller risk för undernäring. De tre vanligaste åtgärderna som sattes in mot undernäring var kostregistrering, beräknat energibehov samt daglig vikt. Riskbedömning utfördes på 47% av alla patienter, det innebär att ungefär hälften av alla patienter inte fått någon riskbedömning. Uppföljning av insatta åtgärder förekom inte i någon journal.   Slutsats: Endast 47% av alla inneliggande patienter hade fått en fullständig riskbedömning dokumenterad i journalen. De flesta insatta åtgärder är standardiserade evalueringar och motverkar i sig inte undernäring utan kräver kompletterande åtgärder. / Background: Malnutrition is defined by deficits in the energy- and nutrition levels. This state results in weight loss. One way to measure malnutrition is through a body-mass index (BMI). During illness, the body’s metabolism increases, which in return requires a greater intake of energy- and nutrition. At the same time, the state of the illness may make the food intake more difficult. Risk evaluation is an aid for nurses that should be performed with every patient. The nurse is required by law to discover malnutrition or risk of malnutrition at an early stage and put in relevant interventions to prevent deterioration of the patients’ physical health.   Objective: The aim of the study was to highlight to what extent the nurses document risk evaluation for malnutrition and what interventions were used to prevent malnutrition during the hospital stay.   Method: The study has a quantitative, prospective and descriptive design and was performed as a journal evaluation.   Result: The results showed that 31% of the inpatients suffered of malnutrition or risk thereof. The three most common interventions against malnutrition were: nutritional dietary records, estimated energy requirements and daily weight. Risk evaluation was performed on 47% of all patients, which means that half of the studied patients receive no evaluation at all. Follow up of the interventions were not presented in any journal.   Conclusion: Only 47% of all inpatients had a complete risk evaluation documented in their journal. Most of the interventions are standardized evaluations and do not in itself counteract malnutrition but need complementary interventions.

Bakgrund Forskning visar att utebliven omvårdnad är ett faktum på sjukhus i stora delar av världen. Detta medför en risk för vårdskador, onödigt lidande för patienter samt en ökad kostnad för samhället. Det kan även bidra till att sjuksköterskor upplever en sämre arbetsmiljö vilket kan leda till uppsägningar och brist på sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad på sjukhus. Metod Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Femton vetenskapliga studier ligger till grund för resultatet och dessa har sökts fram från databaserna CINAHL och PubMed, studierna är publicerade mellan åren 2012 - 2022. Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att såväl mänskliga/demografiska som organisatoriska faktorer bidrar till utebliven omvårdnad. Resultatet visar att otillräcklig bemanning, brist på materiella resurser, arbetsmiljöproblem och bristande kommunikation är faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad. Förekomsten av utebliven omvårdnad har även visat sig variera beroende på personalens yrkeskategori. Slutsats Otillräcklig bemanning är den mest betydande faktorn i relation till utebliven omvårdnad under kategorin organisatoriska faktorer, brist på materiella resurser och negativa upplevelser av arbetsmiljön bidrar till fall av utebliven omvårdnad. / Background Research shows that missed nursing care is a fact in hospitals in large parts of the world. This entails a risk of healthcare injuries and unnecessary suffering for patients as well as an increased cost to society. This can contribute to nurses experiencing a poorer working environment, which can lead to redundancies and a shortage of nurses. Aim The aim is to describe factors that can lead to missed nursing care in hospitals. Method This thesis is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Fifteen scientific articles are the basis for the results, and these have been retrieved from the database CINAHL and PubMed, the articles are published between the years 2012-2022 Results The results of this study show that both human/demographic and organizational factors that contributes to missed nursing care. The results show that insufficient staffing, lack of material resources, work environment problems and lack of communication are factors that can lead to missed nursing care. The incidence of missed nursing care has also been shown to vary depending on the occupational category of the staff. Conclusions Insufficient staffing is the most significant factor in relation to missed nursing care under the category of organizational factors, but also lack of material resources and a negative experience of the work environment contribute to cases of missed nursing care.