<p>Problemformulering: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem. Den är svårbehandlad på grund av att uppkomsten är oklar och att själva smärtupplevelsen består av många olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan påverka patienter med långvarig smärta med särskilt fokus på patienternas upplevelser. Metod: För att få fram ett resultat bearbetades och sammanställdes 10 artiklar utifrån problemområdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svårigheter att bedöma patienter med smärta då det fanns många faktorer som påverkade. Om sjuksköterskan intog ett aktivt</p><p>förhållningssätt mot patienten blev omvårdnaden hälsofrämjande, det gjorde det även lättare att tillmötesgå patienten då varje patient hade olika strategier för att hantera smärtan. Sjuksköterskans stöd till patienten var en central del i omvårdnaden, även stödet från organisationen i form av</p><p>utbildning och riktlinjer gentemot sjuksköterskan hade betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Långvarig smärta</p><p>är en komplex situation. Den individuella upplevelsen kräver en flexibilitet från sjuksköterskan för att kunna anpassa vården utifrån patienten med hjälp av ett multidimensionellt team. Implikation: Det behövs mer forskning inom området för att hitta effektivare behandlingar och utveckla kunskapen angående långvarig smärta. Mer undervisning både inom vårdverksamhet och utbildning krävs för att åstadkomma attitydförändringar kring fenomenet långvarig smärta.</p>

<p>Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att</p><p>människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge</p><p>upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är</p><p>gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande</p><p>smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna</p><p>patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att</p><p>den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar</p><p>diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva</p><p>betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta.</p><p>Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga</p><p>artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om</p><p>opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik</p><p>samt om det innebär minskat lidande för patienten.</p><p>Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta</p><p>skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt</p><p>det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger,</p><p>förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre</p><p>möjligheter att följa de etiska principer och författningar som</p><p>gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan</p><p>vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska</p><p>organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till</p><p>barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar</p><p>i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.</p><p>Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.</p><p>Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med</p><p>postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan</p><p>sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men</p><p>endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att</p><p>använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en</p><p>debatt samt föra upp ämnet i ljuset.</p></p><p> </p>

<p>Syfte med denna interventionsstudie var att undersöka om taktil massage hade någon effekt på upplevelsen av smärta och oro, pulsfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck hos patienter med brännskador. Syftet var även att studera mängden av smärtstillande läkemedel som patienterna erhåller. Urvalet bestod av de patienter som kom till brännskadeintensiven och accepterade att ingå i studien. I studien kom 18 patienter att ingå och dessa blev slumpmässigt fördelade till experiment alternativt kontrollgrupp. Det fanns signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen i variablerna puls och diastoliskt blodtryck. Inom kontrollgruppen framkom signifikanta skillnader över tid i systoliskt och diastoliskt blodtryck och smärta och inom interventionsgruppen framkom signifikanta skillnader i systoliskt blodtryck, smärta och andningsfrekvens. Taktil massage kan ha viss smärtlindrande effekt, vilket tidigare forskning inom andra områden visat, men kan inte tydligt styrkas av föreliggande studie, samt att taktil massage sänker puls och skulle kunna vara ett komplement till traditionell behandling med farmaka på grund av de biverkningar som finns med farmaka.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.</p>

<p>Background: Parents attitudes about illness and health reflects on their children. When the child has acute pain the parents often reacts with fear and confusion. The demands on the parenting role increase and therefore it´s important that the nurse show consideration for the parents experience and practise family nursing. Aim: The aim of this study was to illuminate parents experiences in connection with their child´s acute pain in a caregiving situation. Method: This literature study is based on ten scientific articles. Results: The results showed that parents to a child in acute pain experience difficulties in maintaining their parenting role. They also experience feelings such as worries and distress. The results reveals differences in parents attitudes towards childrens pain. The parents experience that the environment and the hospital staff are sources of increased feelings of distress. The results also showed that parents experience lack of information and involvment in their child´s care as a problem.</p>

<p>Background: Many Swedish inhabitants origin from different countries with different cultures that may show pain in other ways than Swedes. The Swedish law stress that nursing care should be done individually according to the patient's capabilities and needs. Aim and Method: The aim of this study was to describe nurses´ experiences of encounters with patients from other cultures with pain, and also their next of kin. Qualitative interviews were carried out with seven nurses. The interviews were analysed with the starting point in Giger and Davidhizars Transcultural Assessment Model and the six phenomena: communication, space, social organisation, time, environmental control and biological diversity. Result: The result shows that the majority of the nurses were of the opinion that patients from other cultures express pain differently verbally and non-verbally. The next of kin was important for the patient. Fear, unknowledge and unfamiliarity sometimes made the nurses react in a way they did not want to. All phenomena, except biological diversity, were included in the result. Conclusion: Better knowledge about other cultures and patients' view of illness and disease would make it easier for the nurse to understand the patient and to encounter differences in pain expression.</p>

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik samt om det innebär minskat lidande för patienten. Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger, förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre möjligheter att följa de etiska principer och författningar som gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.

Syfte med denna interventionsstudie var att undersöka om taktil massage hade någon effekt på upplevelsen av smärta och oro, pulsfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck hos patienter med brännskador. Syftet var även att studera mängden av smärtstillande läkemedel som patienterna erhåller. Urvalet bestod av de patienter som kom till brännskadeintensiven och accepterade att ingå i studien. I studien kom 18 patienter att ingå och dessa blev slumpmässigt fördelade till experiment alternativt kontrollgrupp. Det fanns signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen i variablerna puls och diastoliskt blodtryck. Inom kontrollgruppen framkom signifikanta skillnader över tid i systoliskt och diastoliskt blodtryck och smärta och inom interventionsgruppen framkom signifikanta skillnader i systoliskt blodtryck, smärta och andningsfrekvens. Taktil massage kan ha viss smärtlindrande effekt, vilket tidigare forskning inom andra områden visat, men kan inte tydligt styrkas av föreliggande studie, samt att taktil massage sänker puls och skulle kunna vara ett komplement till traditionell behandling med farmaka på grund av de biverkningar som finns med farmaka.

Smärta är ett vanligt men osynligt problem efter stroke och utgör i många fall ett hinder för dagliga aktiviteter och påverkar personens livskvalitet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters livsförändring efter stroke med tonvikt på smärta och livskvalitet. Arbetet baserades på 11 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, vilka återfanns genom litteratursökning i referensdatabaserna Pub Med och Cinahl. Urvalet styrdes av syftet och begränsades till att omfatta strokedrabbade personer med smärta, deras uppfattning om livskvaliteten samt hantering av sjukdomens följder. Analys av data gjordes enligt innehållsanalys där två kategorier och nio subkategorier framkom. Resultatet visade att smärta efter stroke förekom i tre former. Smärttillstånden hanterades genom att försöka lindra eller undvika situationer som framkallade smärta. Stroke innebar en förändring av kroppens fysiska funktioner. Anpassning till den nya livssituationen skedde utifrån personens egenskaper och förmåga att använda copingstrategier. Livsförändringen för den drabbade var omfattande och det var svårt att förstå för närstående och sjukvårdspersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt och förståelse för den strokedrabbades smärta genom att ge omvårdnad och information samt smärtlindring.