• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1128
  • 17
  • 1
  • Tagged with
  • 1146
  • 597
  • 548
  • 536
  • 187
  • 186
  • 182
  • 164
  • 154
  • 149
  • 148
  • 125
  • 123
  • 117
  • 113
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Kan ett tillskott av tryptofan ha en inverkan på  sjukdomstillstånd som depression och/eller smärta?

Enström, Emma January 2014 (has links)
5-hydroxytryptamin (5-HT) is biochemically derived from Tryptophan. Kynurenic acid and quinolinic acid are also known metabolites of tryptophan. 5-HT is considered to play a role in depression and today selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) are used for treatment of depression. 5-HT may also play a role in pain perception. The aim of this study was to investigate whether a supplement of tryptophan may affect conditions such as depression and/or pain. Reviewed studies show that tryptophan deficiency leads to less availability of tryptophan in the brain, which reduces the synthesis of serotonin. Lowering of mood appears and seems to be linked to the decrease in serotonin synthesis. Supplements of tryptophan have in some studies been shown to have effects on social behaviour with reduced quarrelsome behaviour and increased dominant behaviour. Corresponding studies on the effects on pain provide a complex picture. Results indicate that in acute pain 5- HT seems to provide some pain relief but contradictory responses to 5-HT are seen in neuropathic and inflammatory pain. Comorbidity with both depression and pain occur, and has been linked to the increase in tryptophan metabolism through the kynurenine pathway. Enzymatic modifications have been detected which lead to elevated kynurenine/tryptophan ratios. This seems relevant to this comorbidity. Tryptophan as a supplement for effects on conditions such as depression and/or pain is very uncertain because of the complexity in physiological responses. More studies are needed. / Tryptofan är utgångsmaterial för syntesen av 5-hydroxytryptamin (5-HT) men metaboliseras även till andra metaboliter så som kynureninsyra och kinolinsyra. 5- HT anses ha betydelse vid depression och idag används selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) mot depression. 5-HT har eventuellt betydelse vid upplevelsen av smärta också. Syftet med studien var att undersöka om ett tillskott av tryptofan kan påverka sjukdomstillstånd som depression och/eller smärta. Granskade studier visar att tryptofanbrist leder till mindre tillgänglighet av tryptofan i hjärnan vilket minskar syntesen av serotonin. Förändrat stämningsläge visas och tycks vara kopplat till den minskade serotoninsyntesen. Tryptofantillskott har i vissa studier visats ha inverkan på socialt beteende med minskat stridslystet beteende samt ökat dominant beteende. Motsvarande studier för att studera effekten på smärta ger en komplex bild. Resultat visar på att vid akut smärta verkar 5-HT ha en viss smärtlindring och motsägelsefulla svar på 5-HT ses vid neuropatisk samt inflammatorisk smärta. Samsjuklighet med både depression och smärta förekommer och har kunnat kopplas till ökad tryptofanmetabolism via kynurenin -vägen. Enzymatiska förändringar har upptäckts och leder till förhöjt kynurenin /tryptofan förhållande. Detta förefaller av betydelse för denna samsjuklighet. Tryptofan som ett kosttillskott för inverkan på sjukdomstillstånd som depression och/eller smärta är väldigt osäkert då komplexiteten hur de fysiologiska svaren blir av ett tillskott är för stor och fler studier behövs göras.
52

Bemötande av patienter med fibromyalgi

Åslund, Maria, Wikberg, Charlotte January 2014 (has links)
Background: Fibromyalgia is a disease wich involve cronic pain and fatigue. The disease has appeared for a long time, but it has resently become possible to diagnose. It is still unclear what cause the disease, and the treatment of it is therefore still diffuse. The lack of knowledge leads to a lot of discussions and the diagnosis is questioned. Purpose: To study how patients with fibromyalgia experineces the attitudes from staff in hospitals and health centers. Method: The study has a qualitativ, descriptive design and has been carried out by interviews.  Six persons diagnosed with fibromylagia participated. The interview where transcribed and analysed on the basis of Granheim and Lundman and their content analysis (2004). Result: The participants described unsatisfied attitudes with disbelief, ignorance, lack of knowledge, comprehensive view and coordination. Some of the participants described experiences of good attitude with staff taking initiative and showing empathy. The unsatisfied attitudes leed to suffering and make the participants feel insecure, a struggle on their own and a feeling of resignation. Conclusion: The attitudes against patientes with fibromyalgia is not satisfied and does not correspond to the meeting as a concept in nursing theory
53

Behandling vid Burning Mouth Syndrome

Palmér, Hanna, Hult, Emma January 2014 (has links)
No description available.
54

Hur sjuksköterskan kan lindra sömnstörningar vid långvarig smärta. En litteraturstudie. / How a nurse can relieve sleep disorders in persons with chronic pain. A literature review.

Morén, Maria January 2015 (has links)
No description available.
55

Kognitionens påverkan på smärtupplevelsen - en systematisk litteraturstudie

Östberg, Michaela January 2013 (has links)
Bakgrund: Smärta är något som vi alla berörs av i olika grad vid olika tillfällen i livet. Smärtupplevelsen är komplex och består av mer än den nociceptiva signaleringen. Förutom den fysiologiska delen består smärta även av affektiva, kognitiva, beteendemässiga och sociala faktorer och det är numer allmänt känt att smärta måste ses ur ett multidimensionellt perspektiv. Trots detta lever en attityd kring smärta som enbart fysiologisk kvar hos många och kan göra att människor med smärta möts med bristande förståelse både från sjukvård och i sociala sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens för kognitionens påverkan på smärtupplevelsen samt undersöka om denna stöds av fMRI-mätningar. Metod: För att besvara syftet användes systematisk litteraturstudie som metod där 7 stycken artiklar inkluderades.  Resultat: Resultatet visade att den subjektiva upplevelsen av smärta påverkades av flera olika kognitiva faktorer såsom distraktion/attention, deprimerat sinnestillstånd. Tänkt rörelse hos ryggmärgsskadade patienter visade på hur smärta kan induceras kognitivt. Förväntan inför smärtsamt stimulus ledde till neuronala förändringar i smärtmatrix men vissa begränsningar i studien gör att man inte kan säga något om huruvida upplevelsen av smärta påverkades som en följd av dessa neuronala förändringar. Känslan av kontroll påverkade inte smärtupplevelsen alls. Slutsats: Det finns evidens för att kognitionen påverkar smärtupplevelsen och detta stöds också av fMRI-mätningar. Dock påverkar inte alla kognitiva faktorer smärtupplevelsen och inte i samma grad. Smärtupplevelsen är fortfarande ett komplext ämne med många olika variabler.
56

Postoperativ smärtlindring: samverkan mellan patientens behov och kulturen på arbetsplatsen : En intervjustudie om anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtlindring

Eriksson, Helen, Windhage, Ida January 2019 (has links)
Tidigare forskning visar att postoperativ smärta behandlas undermåligt och ibland kanske även godtyckligt. Så många som 30–80% av de patienter som genomgår kirurgi vittnar om måttlig till svår postoperativ smärta. Smärta är vida känt för att orsaka en rad negativa konsekvenser för den drabbade, både fysiskt och psykiskt. Det bidrar också till en nedsatt livskvalitet. En av anestesisjuksköterskans vårdande arbetsuppgifter är att lindra postoperativ smärta och syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtlindring. Ansatsen var kvalitativ med intervjuer som grund och analysen gjordes genom induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna ansåg att den postoperativa smärtlindringen är beroende av att ha patienten i fokus genom att planera utifrån individuella behov och att vara patientens ombud. Förmågan att känna med patienten samt att bedöma patientens smärta ansågs också utgöra centrala delar i utfallet av den postoperativa smärtlindringen. I studiens resultat framkom det att upplevelsen av att vara styrd av arbetsplatsens värderingar samt betydelsen av att arbeta i team har påverkan på den smärtlindring patienten får. Att ha brist på tid påverkade möjligheten att utvärdera den givna behandlingen. Att ha kunskap baserad på erfarenhet beskrevs vara en förutsättning för att kunna bidra till och främja en god postoperativ smärtlindring. I diskussionen reflekteras resultatet gentemot tidigare forskning. Planering, teamarbete och ökad kunskap bland yrkeskategorierna i den perioperativa vårdprocessen lyfts som viktiga faktorer för en bra postoperativ smärtlindring.
57

Preoperativ oro och postoperativ smärta : En litteraturöversikt om samband och påverkansfaktorer

Matsson, Anders, Skatt Selinder, Andréa January 2018 (has links)
Bakgrund: Oro inför kirurgi och postoperativ smärta är två vanligt förekommande tillstånd som finns beskrivet i litteraturen. Dock är sambandet inte tydligt fastställt och inte heller vilka faktorer som i så fall påverkar sambandet. Både oro och smärta i samband med kirurgi kan vara svårbedömt och båda tillstånden kan komma att innebära ett onödigt lidande för patienten. Om ett samband kan fastställas mellan preoperativ oro och postoperativ smärta innebär det att anestesisjuksköterskan preoperativt kan skapa förutsättningar för att ge patienten god omvårdnad, minska postoperativ smärta och minska onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta och belysa vilka faktorer som påverkade sambandet. Metod: Litteraturöversikt med narrativ syntes som analysmetod. Resultat: Resultatet baserades på tjugo studier med kvantitativ ansats och visade ett samband mellan preoperativ oro och postoperativ smärta. Preoperativ oro var något som framförallt kunde härledas till att vara en av de starkaste komponenterna till högre grad av postoperativ smärta. Faktorer som sågs påverka sambandet mellan preoperativ oro och postoperativ smärta var psykologiska faktorer, kön, ålder och läkemedelsaspekter. Slutsats: Ett samband mellan preoperativ oro och postoperativ smärta kunde ses. De faktorer som sågs ha påverkan på sambandet var psykisk ohälsa, ålder, kön och läkemedelsaspekter. Det är viktigt att uppmärksamma och behandla patienters preoperativ oro också eftersom det skulle kunna innebära bättre möjligheter att förebygga patienters postoperativa smärta.
58

Identifiering av smärta hos patienter med demenssjukdom : En litteraturstudie / Identification of pain in patients with dementia : A literature study

Andersson, Merita, Fontell, Ester January 2020 (has links)
Bakgrund/Introduktion: Smärta är ett vanligt problem hos patienter med demenssjukdom. Det kan i många fall vara komplicerat att identifiera smärta eftersom patienten ofta har nedsatt kommunikationsför- måga vilket ökar risken för onödigt lidande för dem. Det är därför väsentligt att smärta identifieras och sjuksköterskan har en central roll i det arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden var en litteraturstudie och utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning med Polit och Becks (2017) granskningsmallar återstod elva artiklar, åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar samt en med mixad metod. Två teman framkom och ett resultat sammanställdes. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att identifiering av smärta kunde göras genom klinisk bedöm- ning och bedömningsinstrument. Sjuksköterskan använde sin kliniska blick för att observera patientens ansiktsuttryck, röst, kroppsspråk och beteende. Bedömningsinstrument utvecklade för patienter med de- menssjukdom fanns och kunde användas för att systematiskt observera tecken på smärta i bland annat an- siktsuttryck, rösten, kroppsspråket och beteendet. Självskattningsskalor borde användas med försiktighet på patienter med demenssjukdom. Slutsats: För att identifiera smärta krävs det att sjuksköterskan har kunskap om hur smärta hos patienter med demenssjukdom kan uttrycka sig.
59

Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med långvarig smärta

Abou Nawfal, Nada, Bladh, Emelie January 2020 (has links)
Bakgrund: I Sverige lider ca 18,7 procent av svår smärta eller värk och ca 1,3 miljoner människor antingen vårdar, hjälper eller stödjer en anhörig. Smärta ska ha hållit i sig i över tre månade för att klassas som kronisk/långvarig smärta. Familjefokuserad omvårdnad är en teori som används för att inkludera anhöriga i vården. Eftersom anhöriga har en betydelsefull roll i omsorgen för en familjemedlems vård behöver hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksamma denna grupp för att ge de stöd och hjälp i ett tidigt skede. Det är därför av stor vikt att veta hur anhöriga upplever i samband med att vårda en familjemedlem. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med långvarig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt baserat på kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att inte räcka till, Upplevelsen av kontroll, Upplevelsen av familjeroller och relationer samt Anhörigvårdares upplevelser av vårdpersonalen samt två underkategorier. Resultatet visar att anhöriga upplever tecken på psykisk ohälsa, de upplever brist på kontroll och hittar strategier för att öka kontrollen, familjeroller och relationer påverkas både negativt och positivt och de upplever att stöd och tillgänglighet från vårdpersonalen är viktigt. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med den aktuella studien utifrån trovärdighetsbegreppen: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussionen diskuterar fyra fynd: Symtom på psykisk ohälsa upplevdes av anhöriga som vårdade, Upplevelsen av kontroll har en central del i vårdandet, Förändringar i relationer och Sjukvårdspersonalens stöd och tillgänglighet var viktigt och betydelsefullt för de anhöriga. Det familjefokuserade omvårdnadsperspektivet diskuteras i förhållande till vissa fynd.
60

Att leva med långvarig smärta : En studie baserad på självbiografier / Live with longterm pain : A study based on autobiographies

Zetterlund, Sanna, Dietzler, Emma January 2022 (has links)
Bakgrund: Många lever med långvarig smärta. Forskning visar att smärta är en osynlig subjektiv och individuell upplevelse. Ökad kunskap och förståelse av svårigheter att leva med en långvarig smärta, skulle kunna ligga till grund för att lindra lidande samt stärka sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på fem självbiografier. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv ansats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: När smärtan begränsar det dagliga livet som belyser begränsningarna den långvariga smärtan orsakar, Att använda sin inre styrka för att hantera smärtan där strategier för att hantera smärtan beskrivs samt Upplevelsen av stöd från vården och myndigheter som tar upp ett bra och dåligt bemötande av vården och myndigheter. Slutsatser: Individer med långvarig smärta behöver få mer stöd och förståelse i sitt lidande som påverkas både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Som sjuksköterska är det speciellt viktigt att vårda med livsvärlden som grund för att finna en meningsfull hanteringsstrategi.

Page generated in 0.033 seconds