SAMMANFATTNING Bakgrund Långvarig smärta är en komplex problematik som återfinns hos 40 till 50 procent av befolkningen. Den orsakar ofta stort lidande och minskad livskvalitet för de drabbade och kräver behandling med multidisciplinära insatser. Tidigare forskning visar att många patienter med långvarig smärta är missnöjda med det bemötande de får av hälso- och sjukvården samtidigt som sjuksköterskor beskriver ett flertal hinder som försvårar möjligheten att ge denna patientgrupp en god omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med långvarig smärta. Metod Författarna valde att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor då detta tillvägagångssätt ansågs bäst lämpat för att fånga varje enskild deltagares upplevelse av att bemöta patienter med långvarig smärta. I studien deltog sju sjuksköterskor från olika somatiska vårdavdelningar på fyra av Stockholms akutsjukhus. Resultat Ett flertal faktorer som påverkade sjuksköterskornas möjlighet att ge patienterna ett gott bemötande identifierades. Sjuksköterskorna och avdelningsläkarna upplevdes i många fall ha bristande kunskap om långvarig smärta men fortbildning på arbetsplatsen, kontakt med smärtkonsulter och upprättandet av tydliga behandlingsplaner ansågs ha positiv inverkan på omvårdnaden. Läkemedelsberoende hos patienterna, underbemanning, stress, tidsbrist och negativa attityder i personalgruppen påverkade istället omvårdnaden negativt. Sjuksköterskorna uppgav att de ofta kände sig otillräckliga och maktlösa när de inte kunde hjälpa sina patienter. Patienternas beteende, som ibland upplevdes som krävande och påfrestande, försämrade även relationen och samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten och ledde ofta till irritation och frustration hos sjuksköterskorna. Slutsats En ökad förståelse för sjuksköterskans perspektiv är nödvändig för att få en helhetsbild av detta komplexa omvårdnadsproblem. Genom att identifiera och på sikt även åtgärda de hinder som beskrivs av sjuksköterskorna kan omvårdnaden och bemötandet av patienter med långvarig smärta förbättras.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.   Föreliggande studie syftar till att belysa ungdomars upplevelse av skolsköterskans betydelse för deras hantering av återkommande smärta. I studien använde författarna sig av kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Totalt intervjuades 9 ungdomar i åldern 17-18 år. Efter analys skapades två huvudkategorier; att känna förtroende till skolsköterskan, samt brist på tilltro. I resultatet framkom att ungdomen ansåg det viktigt att bli sedd av skolsköterskan, att skolsköterskan var genuint intresserad och fortsatte fråga om problemen med syfte att skapa en tillåtande atmosfär som möjliggjorde för ungdomen att våga öppna sig och berätta om smärtan. Brist på kontinuitet, rädsla för det okända samt utebliven interaktion i mötet med skolsköterskan var bidragande orsaker till en bristande tilltro. Genom att gå sin egen väg fann ungdomen egna strategier att hantera smärta men det fanns en tydlig oro inför att möta framtiden med en kvarstående smärta.  Skolsköterskans roll i hantering av återkommande smärta behöver synliggöras och implementeras för att minska stigmatisering av återkommande smärta. Fortsatt forskning behövs för att öka förståelsen och därmed kartlägga behov som kan leda till att tidiga stödinsatser kan erbjudas.

Introduktion: Basal kroppskännedom (BK) är en metod som är etablerad inom fysioterapi för olika tillstånd, bland annat för smärttillstånd. Syftet är att uppmärksamma patienten på kontakten mellan kropp och sinne. Muskuloskeletala smärttillstånd är ett stort hälsoproblem och är den främsta orsaken till arbetshandikapp och sjukfrånvaro i Sverige. Syfte: Att kartlägga eventuella effekter av basal kroppskännedom som behandlingsmetod för muskuloskeletal smärta. Metod: För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med sökningar i fem olika databaser: AMed, CINAHL, Cochrane, PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var att studiepopulationen skulle vara vuxna personer med muskuloskeletal smärta. Sökningen gjordes med hjälp av MeSH-termer och avgränsningar. En kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av PEDro och en av SBUs mallar. Resultat: Fem artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar ingen statistisk signifikans för att BK ska vara bättre vid muskuloskeletal smärta än vedertagen behandling. Vissa trender till positiv effekt av BK finns. Konklusion: Patienter upplevde positiva effekter av basal kroppskännedom i form av förbättring av deras smärta. Fler och mer högkvalitativa studier behövs för att visa effekten av BK vid muskuloskeletal smärta.

Bakgrund: Intresset för att hantera barns smärta har ökat de senaste åren men det är fortfarande frågetecken kring om kunskapen som finns används i praktiken. Barn inom sjukvården går igenom olika procedurer som kan vara smärtsamma. Då det inte alltid är möjligt att ge maximal smärtlindring farmakologiskt är icke farmakologiska metoder ett viktigt komplement. Avledning är en icke- farmakologisk strategi som distraherar barnet. Barnets tankar leds då bort från smärtan och kan fokusera på andra stimuli. Forskning visar att barn som under en viss period utsätts för smärta kan lida mindre då de riktar sin uppmärksamhet mot andra saker. Syfte: Att beskriva hur distraktionstekniker påverkar barns upplevelse av smärta. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av jämförelser mellan 11 studier. Resultat: Resultatet visar att distraktionstekniker kan minska barns smärta, ångest, stress, rädsla, blodtryck, puls samt leda till en minskad läkemedelsanvändning. Slutsats: Det positiva resultatet kan ses som en indikation till att distraktionstekniker kan påverka barns smärtupplevelse och därmed minska barnets lidande. Det är dock viktigt att individualisera omvårdnaden.

Abstrakt  Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som kan medföra svåra symptom såsom bäckensmärta, samlagssmärta, utmattning och infertilitet. Symptomen inverkar ofta negativt på livskvaliteten och påverkar många aspekter av livet. Trots en prevalens på omkring 10% kallas endometrios ibland för den dolda sjukdomen då kunskap om sjukdomen och dess effekter på kvinnors liv länge har varit låg.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i syfte att ge inblick i rådande kunskapsläge genom att sammanställa befintlig forskning. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades genom induktiv innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i 3 huvudkategorier: att kämpa för att bli tagen på allvar, att uppleva lidande och att bli begränsad i livet. Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios var förknippade med känslor av att inte bli bekräftad, psykisk och känslomässig smärta, förändrade levnadsförhållanden och behov av att ta kontroll över sina liv.  Slutsats: Studien visar att kvinnor med endometrios upplever omfattande lidande som påverkar många aspekter av livet vilket stärks av tidigare forskning. För att de ska kunna erbjudas fullgod vård föreslås ett livsvärldsperspektiv i vården där kvinnornas unika upplevelser av att leva med endometrios är i fokus.

Bakgrund Smärta är en obehaglig sensorisk och känslobetonad upplevelse som kan vara förenad med vävnadsskada, och är en unik upplevelse för varje individ.Det finns fyra huvudgrupper av smärta: nociceptiv, neurogen, idiopatiskt samt psykogen smärta. Smärta är en vanlig orsak till att söka vård på akutmottagning.En akutmottagning består av många stressiga situationer, och det kan då bli en utmaning att omhänderta och bemöta smärtpatienter på bästa sätt. Syfte Att beskriva hur patienter med smärta upplever att de blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på en akutmottagning, samt att beskriva datainsamlingsmetoden i de vetenskapliga artiklarna. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design. Data insamlades från 11 sökta vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat De viktigaste som belyste ett bra omhändertagande enligtpatienter som inkommer på akutmottagning med smärta, var att de fick en individanpassad och personlig kommunikation med en sjuksköterska. Kvalitén på kommunikationen nämndes av patienterna som viktig för att kommunikationen inte skulle vara tom och obemärkt. Det nämndes också som viktigt för vårdupplevelsen att sjuksköterskan visade respekt, empati och intressegentemot sin patient. För att patienterna skulle uppleva ett bra omhändertagande togs även adekvat smärtlindring med utvärdering upp som mycket betydelsefullt. Långa väntetider på obekväma väntrum i en tråkig miljö och att känna sig åsidosatt samt oinformerad om läget hade också en negativ inverkan på hur patienterna upplevde omhändertagandet av sjukvårdspersonal på akutmottagningar. Slutsats Slutsatsen i föreliggande litteraturstudie är att smärtlindring, miljö, väntetid, kommunikation och bemötande är omständigheter som har påverkan på hur patienter med smärta upplever sig blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på akutmottagning. Dessa faktorer är alla viktiga och i kombination bidrar de till en bra upplevelse av omhändertagande hos patienten.

I samhället råder ett genussystem som särhåller män och kvinnor och detta skapar genusskillnader där mannen är normen och kvinnan den avvikande. Genus är det människan formas till genom kultur och tänkande. Smärta är ett problem för patienter och omvårdnad av patienter med smärta är en viktig del av sjuksköterskeprofessionen. Omvårdnad av patienter med smärta baserat på inbillningar om genus kan skapa felaktig bedömning och behandling och kan leda till fara för patienten. Syftet med studien var att undersöka omvårdnad av patienter med smärta ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och etikgranskning. En kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats genomfördes utifrån sjuksköterskans omvårdnad av patienter med smärta. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar och presenteras i två kategorier; bedömning av patienter med smärta och behandling av patienter med smärta. Sjuksköterskor bedömer manliga patienters smärta som mer intensiv och trovärdig än kvinnliga patienters smärta som också rekommenderas mer psykologisk hjälp än manliga patienter. Resultatet visar också att sjuksköterskor kan låta egna fördomar påverka smärtbedömningen. Litteraturstudien både bekräftar och dementerar att det finns genusskillnader mellan manliga och kvinnliga patienter i farmakologisk smärtbehandling. Genuspåverkan kan ses genomgående från utbildningen som student till arbetsplatsen som sjuksköterska. För att skapa en mer personcentrerad omvårdnad av patienter med smärta är kunskap om genus något som behövs prioriteras, förslagsvis genom reflektion och utbildning, både i sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatsen. Ytterligare forskning om genusskillnader i andra delar av vården är önskvärt.

En av de vanligaste anledningarna till att människor söker sjukvård är smärta. Personer som lever med långvarig smärta får svårare att hantera det dagliga livet och livskvaliteten påverkas negativt. Att leva med långvarig smärta påverkar även personens ekonomi i form av sjukskrivningar och sjukvårdskostnader. För att hantera smärtan används copingstrategier vilket är en persons beteende och kognitiva ansträngningars svar på stressorer och är avgörande för personens fysiska och emotionella välbefinnande. Copingstrategier är avgörande för hur personer hanterar långvarig smärta. Vilken eller vilka copingstrategier som används beror på personens erfarenheter, humör samt kognitiv förmåga. Syftet med studien var att kartlägga vilka copingstrategier som används av personer med långvarig smärta. Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades för att bilda ett djupare vetande kring tidigare forskning inom problemområdet. Det framkom fyra teman som beskriver varierande copingstrategier, personer som lever med långvarig smärta använder sig av: anpassande strategier, distraherande strategier, Sociala strategier och Smärtlindrande strategier. Sammanfattningsvis ska sjuksköterskor ha en god kunskap och förståelse om smärta för att kunna bemöta och handleda patienter som lever med långvarig smärta på ett professionellt sätt. För att kunna utföra en god omvårdnad krävs att sjuksköterskan har insikt om alternativa copingstrategier och bemöter patienter med lyhördhet och ger personcentrerad vård.

Titel: Att leva med långvarig smärta Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård är smärta. Smärta är en komplex subjektiv känsla och har upplevts av de flesta. Långvarig smärta påverkar en person fysisk, psykiskt och socialt. I Sverige beräknas 18 % av befolkningen lida av långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie som baserats på åtta kvalitativa artiklar har analyserats, granskats och sammanställts. Databassökningarna gjordes i CinAhl och PubMed. Resultat: Studiens resultat presenterades i en huvudkategori “”När smärtan dominerar livet” och fem subkategorier “Smärtans uttryck”, “Kroppslig begränsning”, ”Förluster av relationer och roller”, “Att känna sig misstrodd och ifrågasatt” och “Acceptans och framtid”. Resultatet redogör hur den ständigt närvarande smärtan gavs i uttryck och de konsekvenser som tillkom i det dagliga livet och tillvaron. Konklusion: Erfarenheter av långvarig smärta är alltid subjektiv, men beskrivs av många på liknande sätt. Smärtan påverkar hela individen med en rad konsekvenser där den psykiska påfrestningen är mest påtaglig. I mötet med dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan tror, lyssnar, visar förståelse och bekräftar deras smärtupplevelser.

<p>Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.</p>