Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av hur lokal hudanalgetika och avledning fungerar som smärtlindringsmetod vid venpunktion hos barn. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ karaktär. I resultatet framkom det att Emla hade en smärtreducerande effekt under själva venpunktionen i jämförelse med placebokräm, dock var inte effekten signifikant. Ingen signifikant skillnad i smärtlindring kunde påvisas mellan Emla och Ela-Max, inte heller mellan Emla och Lidokain Iontophoresis. Smärtlindringseffekten vid enbart avledning visade varierande resultat. Vissa studier visade att avledningstekniker kunde ge signifikant lägre skattning av smärta och oro och gjorde att barnen samarbetade bättre, medan andra studier inte visade några signifikanta resultat. Vid kombination av kognitiva beteendestrategier kombinerat med Emla samt vid självhypnos och Emla visades signifikant minskad smärta. Dessa tekniker minskade även barnens oro. Dock fanns ingen signifikant smärtlindringseffekt mellan avledning och Emla jämfört med avledning och placebokräm. I flertalet artiklar visade resultatet att både smärta och oro skattades högre av de yngre barnen i jämförelse med de äldre.

Problemformulering: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem. Den är svårbehandlad på grund av att uppkomsten är oklar och att själva smärtupplevelsen består av många olika dimensioner. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan påverka patienter med långvarig smärta med särskilt fokus på patienternas upplevelser. Metod: För att få fram ett resultat bearbetades och sammanställdes 10 artiklar utifrån problemområdet. Resultat: Sjuksköterskan hade svårigheter att bedöma patienter med smärta då det fanns många faktorer som påverkade. Om sjuksköterskan intog ett aktivt förhållningssätt mot patienten blev omvårdnaden hälsofrämjande, det gjorde det även lättare att tillmötesgå patienten då varje patient hade olika strategier för att hantera smärtan. Sjuksköterskans stöd till patienten var en central del i omvårdnaden, även stödet från organisationen i form av utbildning och riktlinjer gentemot sjuksköterskan hade betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Långvarig smärta är en komplex situation. Den individuella upplevelsen kräver en flexibilitet från sjuksköterskan för att kunna anpassa vården utifrån patienten med hjälp av ett multidimensionellt team. Implikation: Det behövs mer forskning inom området för att hitta effektivare behandlingar och utveckla kunskapen angående långvarig smärta. Mer undervisning både inom vårdverksamhet och utbildning krävs för att åstadkomma attitydförändringar kring fenomenet långvarig smärta.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd till barn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningar i databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt. Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar. Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll. Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn med postoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellan sjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar men endast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till att använda dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa en debatt samt föra upp ämnet i ljuset.

Background: Parents attitudes about illness and health reflects on their children. When the child has acute pain the parents often reacts with fear and confusion. The demands on the parenting role increase and therefore it´s important that the nurse show consideration for the parents experience and practise family nursing. Aim: The aim of this study was to illuminate parents experiences in connection with their child´s acute pain in a caregiving situation. Method: This literature study is based on ten scientific articles. Results: The results showed that parents to a child in acute pain experience difficulties in maintaining their parenting role. They also experience feelings such as worries and distress. The results reveals differences in parents attitudes towards childrens pain. The parents experience that the environment and the hospital staff are sources of increased feelings of distress. The results also showed that parents experience lack of information and involvment in their child´s care as a problem.

Background: Many Swedish inhabitants origin from different countries with different cultures that may show pain in other ways than Swedes. The Swedish law stress that nursing care should be done individually according to the patient's capabilities and needs. Aim and Method: The aim of this study was to describe nurses´ experiences of encounters with patients from other cultures with pain, and also their next of kin. Qualitative interviews were carried out with seven nurses. The interviews were analysed with the starting point in Giger and Davidhizars Transcultural Assessment Model and the six phenomena: communication, space, social organisation, time, environmental control and biological diversity. Result: The result shows that the majority of the nurses were of the opinion that patients from other cultures express pain differently verbally and non-verbally. The next of kin was important for the patient. Fear, unknowledge and unfamiliarity sometimes made the nurses react in a way they did not want to. All phenomena, except biological diversity, were included in the result. Conclusion: Better knowledge about other cultures and patients' view of illness and disease would make it easier for the nurse to understand the patient and to encounter differences in pain expression.

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjälpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda på geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smärta de känner, till vårdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som används på sjukhus. Baserat på det materialet har det tagits fram ett förslag på ett visuellt kommunikationssystem som är anpassat efter äldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats på litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget är bara en början på lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare på en lösning. Under arbetet kom det fram att det är svårt att illustrera smärta, då det är en subjektiv upplevelse.

ABSTRACT Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue, that the uterus contains,also can be found outside the uterus. The objective of the study was to investigate young women’s experience of endometriosisand how they experience the care. Method: Fourteen young adults were asked to participate and eight of them did participate.They were all in the range of age 14-20 and they all had had contact with a unit forendometriosis in Sweden. Semai-structured interview was chosen as the data collectionmethod. An interview guide was used during the interviews. For the analysis aphenomenological method with focus upon experiences was used. Results: The result showed that the young adults’ experiences in the daily living containedpain, alienation, tiredness and side effects. Self care and family support was connected to theyoung adults’ daily living. The young adults’ experiences of the treatment from healthprofessionals partly contained ignorance and blank, but in the specialized care the knowledgeand the understanding of endometriosis were better. There was a struggle to be a young adultin the health care. They felt fear and worries, helplessness, anger, dejection and a security toknow that there is help to get. Conclusion: The experiences of not being heard or seen in the health care were for mostwomen a problem. The knowledge of endometriosis was low among many professionals.The participants experienced that the knowledge was better when they came in touch withspecialized care, but the way to get there was tough and took a long time. Keywords: endometriosis, young adult, experiences, pain

No description available.

No description available.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem. Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tre teman identifierades ur artiklarna: Smärtans påverkan på upplevelsen av livskvalitet, Farmakologisk smärtlindring och dess påverkan på upplevelsen av livskvalitet samt Biverkningarnas påverkan på upplevelsen av livskvalitet. Resultat:Smärta var en faktor som främst påverkade upplevelsen av livskvaliteten negativt.En adekvat smärtlindring kunde förbättra patienters upplevelse av livskvalitet, vilket bidrog till att de hade kontroll över smärtan. Biverkningar av farmakologisk smärtlindring kunde påverka upplevelsen av livskvalitet negativt. Det fanns en stor oro inför biverkningar och om de inte kunde kontrolleras kunde det leda till en försämring av upplevelsen av livskvalitet. Slutsats: Om smärtlindringen inte ges på ett adekvat sätt eller om biverkningarna blir för stora kan detta leda till att patienten i palliativ vård upplever en försämrad livskvalitet. Individuellt anpassad smärtlindring behövs för att patienter inom palliativ vård skall få en så bra livskvalitet som möjligt. Utökad forskning behövs avseende hur information och utbildning om farmakologisk smärtlindring kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter och anhöriga inom palliativ vård. Fler studier behövs om hur individanpassning av smärtlindring hos patienter inom palliativ vård kan förbättras.