Slutet av 1990-talet var början till slutet för många IT-företag när den så kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nämnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtänkt strategi med en stabil ägarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsättning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur som kommer att hålla i sig under 2008 och 2009. Med lågkonjunkturen följer även en minskad vilja att konsumera vilket leder till svårare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i små företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör små företag i en tillväxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstå hur små företag i tillväxt arbetar med kontinuerliga strategifrågor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen. Studien är huvudsakligen genomförd med en retroduktiv ansats där det empiriska materialet sammanställdes, analyserades samt utformades till rekommendationer vilka presenterades för respondenterna. Urvalet av respondenter utgörs av tre små företag med god tillväxt. Det material som erhölls ur den empiriska undersökningen tolkades utifrån förförståelsen och den teoretiska referensramen varvid en delvis hermeneutisk och delvis realistisk kunskapssyn användes. Studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Genom en sammanställning av vedertagna teoretiska resonemang skapades en referensram på vilken en matris baserades. Avsikten med matrisen var att skapa ett verktyg vilket innefattar de interna och externa aspekter som påverkar den strategiska positionen för företag. Matrisen kan även tydliggöra för hur olika strategiska beslut påverkar företaget i relation till de långsiktiga strategiska målen. Med stöd av den empiriska undersökningen positionerades företagen i matrisen utifrån deras nuvarande arbetssätt. Positionen motiverades för respondenterna som också presenterades ett möjligt framtida scenario rörande hur framtiden skulle kunna se ut om med den utveckling företaget hade för närvarande. Därefter presenterades ett alternativt scenario vilket, utifrån undersökningen och analysen, representerade en önskvärd utveckling för företagen. Rekommendationerna mottogs positivt av respondenterna vilket tolkades som att matrisen fyllt sitt syfte och befäste tanken att använda matrisen för scenarioskapande.

Problem: How does project managing appear in small IT-consulting companies and how does the project manager carry out their projects to create successful solutions for their customers? Purpose: The research has the purpose to analyze and review how IT-consults in small companies work and lead their projects to create profitability for the company, which leads to a good development for the company.   Methodology: The research is made on eight research objects in IT-consulting business and the sizes of them are between 1-49 employees. The research is made with a qualitative method to get closer to the research objects. Therefore the research is made in forms of interviews. The analysis is grounded on a comparison between the research data and the theories that are used in the research. Theoretical perspectives: The theories which have been used in the research are Involvement theory (Fill, 1999), PAFF-metoden (Marcusson & Ahlin, 2002), Projektledning (Tonnquist, 2006), Jakten på det effektiva projektet (Engwall, 1999) och Mervärde (Grönroos, 2002) Empirical foundation: The research data are founded from the interviews of the eight research objects, they have the fictive names: Gondor, Minas Morgul, Minas Tirith, Mordor, Osgiliath, Rivendell, Rohan and The Shire.  Analysis/Result: Each study object starts their projects with a pre-study phase, as the PAFF-method describes it. Each study object majorly involves their customers, which is equal to Fill’s theory about high involvement buying processes. This shows that the study objects are aware that they sell solutions that require high involvement of the customers. Four of the study object enjoy seeing that the customer contributes with high engagement and maintain a good level of ambition for the project; this is consistent with Engwall’s theory about organizational ideal types.  Conclusion: The project manager chooses not to rupture the present institutionalism. The project manager initiates the project with a pre-study phase. The project manager is sure to involve their customers. The service guaranty the project manager uses is “problem-free-guaranty”. The role of the project manager is to plan and organize the project; the project manager should also be a good communicator.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare. Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning. Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare. Medlemmarna på Lending Club som lånar till små och nya företag kännetecknas av högre kreditvärdighet i jämförelse med övriga låntagare samtidigt som de presterar sämre i termer av återbetalningsförmåga. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze P2P lending, its formation and development and evaluate how it has worked for small businesses and start-ups. Problem statement: The study examines how person-to-person lending through the Internet has emerged. Furthermore, the study examines the development of the P2P platform Lending Club since its inception in 2007 until 2011. Finally, the study examines the characteristics of the borrowers at Lending Club who are applying for loans to small businesses and start-ups, as well as how they perform in terms of their ability to repay their loans.        Theoretical framework: The theoretical framework consists mainly of scientific articles regarding the financial gap, information asymmetries and credit rating. Furthermore, studies on social lending and P2P-lending are presented in a background chapter. Conclusions: The study concludes that P2P lending through the Internet has its origins in social lending and made ​​possible by foremost technological development of rating tools. The development of Lending Club has shifted from more of a social network to more of a financial intermediary with creditworthy borrowers and institutional investors. Members on Lending Club that borrow to small businesses and start-ups are characterized by having a higher credit rating compared to other borrowers, while they perform less well in terms of ability to repay.

Bakgrund: Behovet av bolagsstyrning är stort för mindre familjeföretag, då det kan hjälpa dem att hantera deras komplexa omvärld. Framförallt är det styrelsen som har en viktig roll när det gäller bolagsstyrning i familjeföretag. Ett aktivt styrelsearbete är viktigt för att de ska kunna stå sig i den ökande globala konkurrensen. En extern styrelseledamot kan bidra till ett aktivt och effektivt styrelsearbete och därmed ge företaget konkurrensfördelar. Det finns dock vissa problem förknippade med tillsättandet av externa styrelseledamöter som kan påverka valet att ta in utomstående i styrelsen. Därmed väcks frågan; vad är det egentligen som påverkar ett litet familjeföretags beslut att tillsätta en extern styrelseledamot? Syfte: Studiens syfte är attförklara varför små familjeägda aktiebolag väljer att tillsätta externa styrelseledamöter. Metod: Studiens syfte har besvarats genom en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Empiriskt material har samlats in genom djupgående intervjuer med representanter för tre små familjeägda aktiebolag, varav två av företagen har tillsatt en extern styrelseledamot medan ett företag inte tillsatt en extern styrelseledamot. Slutsats: Studien visar att tillsättandet av externa styrelseledamöter drivs av behovet av en extern styrelseledamot. Behovet, i sin tur, påverkas av ägarfamiljens komplexitet och företagets komplexitet. Desto större komplexitet, desto större är behovet av externa styrelseledamöter. Har företaget däremot en utvecklad struktur så minskas behovet. En annan slutsats som dragits från studien är att det krävs ett initiativ utifrån för att små familjeföretag ska ta beslut om ett tillsättande av en extern styrelseledamot. Dessutom visar studien att familjeföretag söker att förstärka deras styrelses servande roll, genom att tillsätta externa styrelseledamöter. / Background: The need for corporate governance in small family businesses is large since it helps the companies to handle their complex environment. The board of directors has a prominent role of corporate governance in family businesses, where an active board is important for the businesses in order for them to meet the increasing global competition. An outside director can contribute to a more active and efficient board work and thereby give the business competitive advantages. However, there are some problems associated with the appointment of outside directors that can affect the choice of bringing an outsider to the board. Consequently, raises the question; what really affects the decision to appoint an outside director in a small family business? Purpose: The purpose of this study is to explain why small family owned limited companies choose to appoint outside directors. Method: In order to fulfillthe purpose of the study a qualitative method with a deductive approach hasbeen used. Empirical data was collected trough profound interviews withrepresentatives of three small family businesses, out of which two has outside directors while one business has not appointed an outside director. Conclusion: The study shows that the appointment of outside directors is driven by the need for an outside director. The need is affected by the level of family complexity and business complexity. A high level of complexity equals a large need for outside directors. The need will diminish if the business has a well developed structure. Another conclusion is that it takes initiative from outside the company for them to take a decision to appoint an outside director. Furthermore, the study shows that family businesses want to improve the service role of the board by appointing an outside director.

Bakgrund och problem Ett generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat. Syfte Syftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat. Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data. Slutsats De mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått. Utifrån företagens mål får mätningen olika syften och måtten kopplar an till målen. Vi ser att behov för tydliga rutiner för mätning finns i små företag och att kommunikationen kring mätning i huvudsak sker formellt. Den kontrollerande funktionen tycks ha en övergripande roll och skapar förutsättningar för övriga syften för mätning vilka är lärande, belöning och mobilisering. Förslag till fortsatt forskning Då små företag är en mångfasetterad och icke-homogen grupp skulle det vara intressant om en studie gjordes på en större population via en kvantitativ studie vilket skulle ge en bredare bild inom ämnet mått och mätning i små företag. / Background and problem A general problem is that the research based on small and medium sized enterprises is very small, in terms of financial and performance measurements. Purpose The purpose is to describe and analyze which measurements of results are used in four small manufacturing corporations. We want to describe and analyze how the dimensions are measured, how the information is communicated about them, for what purpose they are used and if the dimensions are linked to a goal of the corporation. The essay aims to create a greater understanding of how small businesses measure their performance and achievements in their business. Method With an abductive and hermeneutic approach was empirical and theoretical data collected. Through a qualitative study and visiting interviews with four small manufacturing corporations we have been given the opportunity to describe how they use measurements in their business. The theory framework was then used to make a deeper understanding for the empirical data. Conclusion The measures that small businesses use have to be chosen according to the needs of each and every company in order to fit because a lot of elements have influence on the choice of measure. Depending on corporate goals the measuring get different purposes and in this way the measures connect to the goals. We do see that small businesses have needs for explicit routines when it comes to measuring, and the communication is mainly made through formal channels. The matter of control seems to be a general purpose in order to create prerequisites for the other purposes which are learning, rewarding and mobilization. Suggestions for future research Because small and medium sized enterprises are diverse and non- homogenous it would have been interesting if a study of a larger population was made. We believe that a quantitative study in the subject of measures and measurement in small businesses would provide a broader picture.

Bakgrund: IT-branschen är en viktig del av Sveriges ekonomi och förväntas växastadigt, det gör dessa företag relevanta att studera. Ekonomistyrning är en viktigfunktion och om den inte fungerar kan det leda till skadliga konsekvenser för företaget.Det har konstaterats att det finns ett gap mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorinoch hur den används i praktiken. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om hurekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därför blir det relevant attundersöka detta. Syfte: Denna uppsats syfte är bidra med forskning om hur små svenska IT-företagsekonomiska styrning ser ut. Genomförande: Uppsatsen är genomförd genom en flerfallstudie på sex små svenska ITföretag. Den utgår ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv med en kvalitativforskningsstrategi och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom ett målstyrturval där två semistrukturerade intervjuer per företag har genomförts. Den enaintervjurespondenten per företag var en högt uppsatt chef och den andraintervjurespondenten per företag var en lägre anställd inom IT. Slutsats: Uppsatsens resultat kommer fram till slutsatsen att det finns stora likheter i hursmå svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Det finns ett betydande fokus påicke-finansiella aspekter och det egna ansvaret är något som verkar dominera, det finnsdessutom en stark användning av företagskultur. / Background: The IT industry is an important part of Sweden’s economy and is expectedto steadily grow, therefore justifying the relevancy to investigate these companies.Management control systems are important functions and if they are not workingproperly it could lead to devastating consequences for the company. It has been statedthat there exists a gap between how management control systems are perceived intheory and how they actually are implemented in practice. Considering the lack ofprevious research on how the management control systems are being used in smallerSwedish IT-companies, it makes this topic relevant to investigate. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute with research about managementcontrol systems in small Swedish IT businesses. Completion: The thesis is completed through a multiple case study on six small SwedishIT businesses. It uses realism as its research perspective with a qualitative researchstrategy and an abductive reasoning. The empirical evidence has been gathered througha targeted selection where two semi-structured interviews per business has beenconducted. One of the interviewees per business was a highly positioned manager andthe other interviewee per business was a lower employee in IT. Conclusion: The results of this thesis indicate that there are large similarities betweenmanagement control systems in small Swedish IT businesses. There is a heavy focus onnon-financial aspects and autonomy in the management control systems. There is also astrong use of corporate culture.

År 2016 beslutades det om ett byrårotationskrav för företag av allmänt intresse i Sverige som en följd av det revisionspaket som antogs i EU år 2014. Det här kräver att företag av allmänt intresse byter revisionsbyrå minst vart tionde år. Företag av varierande storlek kan dock frivilligt välja att byta revisionsbyrå. Tidigare forskning har haft ett fokus på publika företag och med anledning av detta kan ett kunskapsgap identifieras gällande små företag av privat karaktär. En utveckling av tidigare forskning är att denna studie intar ett företagsperspektiv samt kompletterar detta med revisionsbyråers syn på fenomenet för att på så sätt få två olika synsätt. Studiens syfte är att skapa förståelse för varför små privata företag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Enligt tidigare studier genomförda inom området frivilliga byrårotationer kan en sådan byrårotation ske av flera olika anledningar. Det framkommer av tidigare forskning att dessa influerande faktorer är; revisionsarvode, revisionskvalitet samt relationen mellan revisor och klient. Dessa faktorer har denna studie tagit utgångspunkt i vid insamling av studiens empiriska material. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ forskningsstrategi där intervjuer av åtta företagsrepresentanter och två revisorer har genererat studiens empiriska resultat. Studien visar på att de små företagen undersökta i denna studie genomsyras av liten informationsasymmetri och att detta påverkar dem vid valet att frivilligt byta revisionsbyrå. De undersökta små företagen prioriterar en nära och långvarig relation till sin revisor samt ett lågt revisionsarvode i första hand, trots att detta kan påverka revisorns oberoende och revisionskvaliteten negativt. Detta tyder på att de små företagen undersökta i denna studie tenderar att likna företag utan revisionsplikt i större utsträckning än publika företag. Studien utvecklar förståelsen kring varför företag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå genom att styrka den tidigare forskningens identifierade faktorer och visa på hur dessa prioriteras av studiens undersökta små företag. Studien visar på att dessa prioriteras enligt följande: (1) relationen mellan revisor och klient, (2) revisionsarvode, (3) revisionskvalitet. / In Sweden 2016 a requirement to rotate audit firm became mandatory for companies of public interest. This to meet the statutory audit regulation made by the EU in 2014. This regulation imposes companies of public interest to switch audit firm at least once every ten years. Non public companies will not be imposed by law to change audit firm, but these companies will be allowed to voluntarily make this decision. Previous research has focused only on public companies and this creates a gap in research concerning small privately ownedcompanies. There is potential development in thisfield ofresearch by approaching the phenomenon from a company perspective and complement this with the view of an audit firm, this in order to evaluate two approaches on this subject. The purpose of this study is to develop an understanding of why small privately owned companies choose to voluntarily switch audit firm. According to earlier research, made in the field of voluntary audit switch, a rotation of this sort can happen for different reasons. Previous research reveals that the influencing factors for companies to voluntarily change audit firm are; the audit fee, the audit quality and the auditor-client relationship. These factors have been the basis for the data collection of this study. This study has a qualitative research strategy were the empirical result was generated by interviewingrepresentatives from eight different companies and two auditors. The study shows that small companies that has been researched in this study have a low level of information asymmetry and that influences them concerning why they choose to voluntarilychangeaudit firm.The researched small private companies prioritize a close and long relationship with their auditor as well as a low audit fee in first hand, even though this could affect the auditor independence and the audit quality negatively. This indicates that the small private companies researched in this study tend to resemble companies without an audit obligation in a greater occurrence then public companies. The study develop the understanding of why companies choose to voluntarily switch audit firm by confirming identified factors in earlier research and present how these factors are being prioritized by the small private companies. The study shows that they are prioritized as follows: (1) the auditor-client relationship, (2) the audit fee, (3) the audit quality.

Titel: Små lokala företag och sociala medier -En kvalitativ studie av små lokala företags användning av sociala medier för att gynna varumärkets brand equity Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Maja Helsing och Julia Strid Handledare: Peter Ek Datum: 2021 – juni  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskapen kring hur små lokala företag kan förbättra deras egen brand equity genom att använda sociala medier.  Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt. En kvalitativ forskningsmetod i form av tio semistrukturerade intervjuer har genomförts i datainsamlingen, tillsammans med en netnografisk undersökning. Respondenterna utgjorde anställda på mindre lokala företag i en svensk medelstor stad, vars arbetsuppgift innefattar att ansvara för företagets sociala medier.   Resultat & slutsats: Resultatet visar på att det för små lokala företag är fördelaktigt att använda sig av sociala medier. Till följd av att det bidrar till högre varumärkeskännedom samt skapar bättre kundrelationer, vilket påverkar CBBE positivt.   Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar med ny kunskap kring de positiva effekterna av små lokala företags användning av sociala medier. Studien ökar den kunskap som finns gällande de fördelar som finns samt största svårigheterna företagen möter.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har främst undersökt återförsäljare av produkter. Det vore därför intressant att genomföra en liknande studie på antingen försäljare av egen produkt eller tjänsteföretag.   Nyckelord: CBBE, Sociala medier marknadsföring, Små företag, Lokala företag, Kundrelation. / Title: Small local businesses and social media- A qualitative study of small local companies' use of social media to benefit the brand's brand equity Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Maja Helsing and Julia Strid Supervisor: Peter Ek Date: 2021 – June Aim: The aim of this study was to develop knowledge about how small local companies can improve their own brand equity by using social media.  Method: We have used a deductive approach. A qualitative research method in the form of ten semi-structured interviews was conducted in the data collection, together with a netnographic examination. The respondents were employees of small local companies in a Swedish medium-sized city, whose task includes being responsible for the company's social media. Result & conclusions: The result show that it is beneficial for small local businesses to use social media. As a result, it contributes to higher brand awareness and creates better customer relationships, which has a positive effect on CBBE. Contribution of the thesis: This study contributes new knowledge about the positive effects of small local companies' use of social media. The study increases the existing knowledge regarding the benefits that exist and the greatest difficulties companies face. Suggestions for future research: This study has mainly examined retailers of products. It would therefore be interesting to carry out a similar study on either seller of their own product or service companies. Key words: CBBE, Social media marketing, SME, Local business, Customer relationship.

Bakgrund: En globaliserad värld och ny teknik har gett företag fler möjligheter att få tillgång till arbetskraft och kompetens. Crowdsourcing kan användas av företag för att anlita egenställda frilansare via digitala plattformar på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. För små företag som kännetecknas av att ha begränsade resurser av kapital, arbetskraft och kompetens kan crowdsourcing vara en lösning för att överleva i en ständigt föränderlig värld och samtidigt skapa konkurrenskraft på marknaden. Syfte och Metod: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för de möjligheter och utmaningar små företag i svensk kontext har med crowdsourcing. För att uppnå syftet genomförs studien med en kvalitativ metod uppbyggd av åtta semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en beskrivning av hur processen går till när företag arbetar med crowdsourcing, ett ramverk med faktorer företag tar hänsyn till vid beslutet att arbeta med crowdsourcing samt vilka möjligheter och utmaningar små företag i andra kontexter upplever att crowdsourcing medför. Resultat och slutsats: Studien visar att små företag i svensk kontext finner en rad olika möjligheter och utmaningar med crowdsourcing där rykte som utmaning är ett bidrag till forskningen från den svenska kontexten. Dessa möjligheter och utmaningar har en stark koppling till beslutsfaktorer som påverkar små företags beslut att arbeta med crowdsourcing genom att de tar hänsyn till och arbetar med de utmaningar som finns för att kunna dra nytta av de möjligheter som finns med att arbeta med crowdsourcing. De möjligheter som finns värderas därmed högre vid beslut att arbeta med crowdsourcing än de utmaningar som små företag måste hantera. / Background: A globalized world and new technologies have given enterprises more opportunities to access labour and skills. Crowdsourcing can be used by enterprises to hire self-employed freelancers via digital platforms in a flexible and cost-effective way. For small businesses that are characterized by limited resources of capital, labour, skills, crowdsourcing can be a solution to survive in an ever-changing world while remaining competitive in the market.  Purpose and method: The purpose of this study is to increase the understanding of the opportunities and challenges small enterprises in the Swedish context have with crowdsourcing. The study is conducted using a qualitative method composed of eight semi structured interviews.  Theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference consists of a description of the process of crowdsourcing, a framework of factors that companies take into account when deciding to crowdsource, and the opportunities and challenges that small companies in other contexts experience with crowdsourcing.  Results and conclusion: The study shows that small enterprises in the Swedish context find a variety of opportunities and challenges with crowdsourcing where reputation as a challenge is a contribution to the research from the Swedish context. These opportunities and challenges are strongly linked to decision-making factors that influence small enterprises decision to work with crowdsourcing, by taking into account and working with the challenges that exist in order to take advantage of the opportunities that exist in working with crowdsourcing. The opportunities that exist are valued more highly when deciding to work with crowdsourcing than the challenges that small businesses must deal with.

Marknadsföring med influencers, så kallad influencer marketing, är inte enkelt och kan leda till negativa effekter om det utförs på fel sätt. Vidare begränsas små företag i större utsträckning än stora företag av resurserna budget, tid och personal och måste därmed vara selektiva och noga i sin utformning av strategi. Studien bygger på en kvalitativ ansats, med komparativa inslag, i form av en tvärsnittsstudie som undersöker hur två små företag framgångsrikt kan arbeta med influencer marketing. Datainsamling skedde via två djupgående semistrukturerade intervjuer med ansvariga för sociala medier i två olika företag varav en av respondenterna representerade två olika varumärken. Studien har genomgående utgått från fem teman i en tematisk analys som kopplats till övergripande delar av arbetet med influencer marketing. Resultatet visar hur de två studerade fallens tillvägagångssätt både skiljer varandra åt men även har vissa likheter. Exempelvis ansåg båda fallen att resursen budget var den största begränsningen i sitt arbete med influencer marketing medan resursen personal begränsade företagen minst. Resursen tid påverkade främst den kontinuerliga processen att hitta nya samt hantera befintliga influencers där tiden kan begränsa företagen från att expandera antalet samarbeten. Exempel på identifierade likheter mellan företagets arbetsprocess är att de grundar sina kunskaper i egna erfarenheter snarare än forskning eller akademiska kurser, att de arbetar med både mikro- och makro-influencers samt att de låter sina influencers samarbeta med andra företag så länge de inte handlar om konkurrenter. Däremot arbetar företagen olika i flera delar av sin strategi, bland annat ger ena företaget sina influencers fria händer och bedriver minimal kontroll medan det andra företaget har en betydligt större kontroll där influencers får tydliga instruktioner i förväg. De aspekter företagen fokuserar på vid val av influencers att samarbeta med skiljer sig åt, det ena företaget lägger stort fokus på bland annat rykte, värderingar, personlighet och lojalitet medan det andra företaget mer fokuserar på statistik hos influencern som räckvidd och målgrupp. / Marketing with influencers, so-called influencer marketing, is not an easy task and can lead to negative effects if done incorrectly. Furthermore, unlike large companies, small companies are limited by the resources budget, time, and personnel and must therefore be more selective and careful in their design of strategy. This study is based on a qualitative approach, with comparative elements, in the form of a multiple case study that examines how two small companies can work successfully with influencer marketing. The data collection consisted of two in-depth semi-structured interviews with social media managers from two different companies, of which one of the respondents represented two different brands. The study has been based on five themes in a thematic analysis that is linked to overall parts of the work with influencer marketing. The results show how the approaches of the two studied cases differ from each other but also have certain similarities. For example, both cases considered that the resource budget was the biggest constraint in their work with influencer marketing while the resource personnel was the least limiting factor. The resource time mainly affected the continuous process of finding new and managing existing influencers where time can limit companies from expanding the number of collaborations. Examples of identified similarities between the companies’ work processes are that they base their knowledge on their own experience rather than research or academic courses, that they work with both micro and macro influencers and that they let their influencers collaborate with other companies as long as they are not competitors. On the other hand, the companies work differently in several parts of their strategy. Among other things, one company gives its influencers free hands and conducts minimal control while the other company has a much greater control where influencers receive clear instructions in advance. The aspects the company focuses on when choosing influencers to collaborate with also differ, where one company places great focus on the reputation, values, personality and loyalty of the influencer, while the other company focuses more on the statistics of the influencer such as reach and target group.