Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna. Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.

<p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyråer. Där byråerna som räknas till Big-4, second tier samt övriga är verksamma på ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byråer gör att små företag i Sverige har ett svårt val att veta vilken revisor de ska välja. Denna svårighet grundar sig i att revision som tjänst är svår att utvärdera innan den är köpt och erhållen.  De små företagen som fortfarande måste bli reviderade efter lagförändringen 2010 ställs nu och då inför valet av att välja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som påverkar valet av revisor. Dessa har dock behandlat stora företag på andra marknader än Sverige. Oavsett detta har faktorer som pris, plats, kompetens och utbud av tjänster visat sig kunna påverka ett företags slutliga val av revisor. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar små företag vid valet av revisor. Vidare har studien två delsyften där första är att kartlägga hur själva valet av revisor ser ut när små företag väljer sin revisor. För det andra vill vi förklara om det finns några skillnader beroende på om företagen representeras av stor eller liten revisionsbyrå angående vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Metod: Studien har använt en kvantitativ forskningsmetod. Där utgångspunkten har varit en deduktiv ansats där vi utifrån teorikapitlet har skapat en enkät för att samla in empiri. Studien bestod av ett obundet slumpmässigt urval på 4000 företag. Av dessa svarade 555 stycken. Med hjälp av univariata tester samt regressioner har studien kunnat besvara den uppställda problemformuleringen. Teoretisk referensram: Studien referensram inleds med en förklaring av varför företag efterfrågar revision. Vidare förklaras köpprocessen och hur ett företag väljer revisor. Sista delen går in på vilka faktorer som enligt tidigare forskning har visats sig påverka företags val av revisor. Slutsatser: Resultaten visar att de två främsta faktorerna som påverkar små företags val av revisor är; relationen till sin revisor och revisorns kompetens. Förutom dessa två var även faktorerna; revisionsbyråns kompetens, rykte, relationen till revisionsbyrån, närheten till revisionsbyrån och priset betydande faktorer vid valet. Studien konkluderar även att små företag i mindre utsträckning tar sig tid att jämföra olika revisionsbyråer vid valet av revisor.

<p>Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.</p><p>Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.</p>

I takt med Internets och e-handelns utveckling har även handelns landskap förändrats. Tidigare har handeln dominerats av fysiska butiker. Nu har istället e-handeln vuxit fram i snabb takt och allt fler konsumenter föredrar att utföra sina inköp online. Speciellt modebranschen har gynnats av e-handeln. E-handelns framväxt har inneburit att konsumenterna kan röra sig i ett flertal säljkanaler inför ett köp. Detta innebär både möjligheter och svårigheter för företagen; samtidigt som studier visar att konsumenter tenderar att spendera mer om de har gjort efterforskningar genom flera kanaler innebär detta även högre komplexitet. Denna komplexitet är speciellt en utmaning för små företag eftersom e-handel har inneburit lägre priser och därmed även lägre marginaler. Handeln har därmed koncentrerats till färre och större aktörer. Genom att vara unik och bygga en stark brand image kan e-handeln däremot gynna små företag, eftersom stora företag tenderar att upplevas som likartade och opersonliga. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för om och hur små företag inom klädbranschen arbetar med brand image i olika säljkanaler. För att kunna göra detta har vi utgått från teorier och tidigare litteratur inom ämnena säljkanaler och brand image. Genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi intervjuade sex småföretag, har vi kommit fram till våra resultat. En slutsats vår studie har kommit fram till är att små företag ser personlig kontakt som det bästa sättet att kommunicera ut sitt varumärke på. Fysiska butiker har därmed inte förlorat sin betydelse för små företags brand image. Istället har den fysiska butiken fått en annan roll; butiken anses nu vara en marknadsföringskanal snarare än säljkanal. Företagens webbsidor betraktas nu som företagens huvudsakliga säljkanal. En annan slutsats är att de intervjuade företagen anser att säljkanalerna ska integreras med varandra.

No description available.

Our earth has finite resources. In order to respect this and not exceed its limits, sustainable development is required. If we cannot realize this, there is a risk that the earth will lose the ability to, for example, provide us with food or provide us with natural resources, something people today take for granted. Sustainable development is defined through three dimensions, economic, social, and ecological sustainability, the triple bottom line framework. Achieving true sustainability requires a balance between these three. Not as the trend in the world has been, that economic development has come at the expense of environmental development (Dyllick &amp; Muff, 2016). This study focuses on companies, specifically small businesses, and their level of commitment to sustainable development. Today, several large companies conduct extensive sustainability work. The problem is that they only consist of 0.1% of the total companies in Sweden, according to European commission (2003) which means that their effort will not be enough. Previous research suggests that the reason why small companies do not work with sustainable development is because they have scarce resources, lack of knowledge, and find it difficult to see their own environmental impact and responsibility (Cassell &amp; Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon &amp; Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   The ambition of this study is to investigate the level of commitment of small companies in sustainable development. What influences this and how do small companies work with sustainable development and is there any difference in how you work with these issues depending on which industry you are active in? As support, the author has used two theories, the Triple bottom line (TBL) and the Theory of planned behavior (TPB). The study is largely quantitative with a qualitative component. The method used is questionnaire survey. The qualitative element consists of pilot interviews conducted with decision-makers from each participating industry. The data that comes from the surveys have been analyzed partly through ANOVA Post Hoc test and partly through regression analysis with the different dimensions of sustainable development as dependent variables. The results show, firstly, that there are differences between different industries when it comes to commitment level in sustainable development. Secondly, the results show that the component of TPB that affects how small companies work with sustainable development is the subjective norm. For the other two components, attitude and perceived behavior control, no significant evidence has been found to prove that they affect small companies’ work with sustainable development. Finally, this study, in accordance with criticism directed at TBL, argues that small firms have difficulty finding a balance between the three dimensions of the theory. That it can be difficult for companies to have three focuses at the same time. This can cause one dimension to become dominant over another, which, according to TBL, in the long run means that small companies cannot become truly sustainable. / Vår jord har ändliga resurser. För att respektera detta och inte överskrida dess gränser krävs hållbar utveckling. Om vi inte kan inse detta finns en risk att jorden kommer att förlora förmågan att till exempel ge oss mat eller förse oss med naturresurser, något människor idag tar för givet. Hållbar utveckling definieras genom tre dimensioner, ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet och ramverket triple bottom line. För att uppnå sann hållbar utveckling krävs en balans mellan dessa tre. Inte som trenden i världen varit, att den ekonomiska utvecklingen har skett på bekostnad av den miljömässiga (Dyllick &amp; Muff, 2016). Denna studie fokuserar på företag, specifikt små företag och deras engagemangsnivå i hållbar utveckling. Idag bedriver flera stora företag ett omfattande hållbarhetsarbete. Problemet är att de enbart består av 0,1 % av de totala företagen i Sverige, enligt Europakommissionen (2003) vilket gör att deras ansträngning inte kommer att räcka till. Tidigare forskning menar att anledningen till att små företag inte arbetar med hållbar utveckling beror på att de har knappa resurser, bristande kunskap och har svårt att se sin egen miljömässiga påverkan och ansvar (Cassell &amp; Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon &amp; Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   Denna studies ambition är att undersöka små företags engagemangsnivå i hållbar utveckling. Vad påverkar denna och hur arbetar små företag med hållbar utveckling och finns det någon skillnad i hur man arbetar med dessa frågor beroende på vilken bransch man är verksam i? Som stöd har författaren använt två teorier, dels Triple bottom line (TBL), dels Theory of planned behavior (TPB). Studien är till största del kvantitativ med kvalitativt inslag. Metoden som använts är enkätundersökning. Det kvalitativa inslaget består av pilotintervjuer utförda med beslutsfattare från respektive deltagande bransch. Den data som kommer från enkätundersökningarna har dels analyserats genom ANOVA Post Hoc-test, dels genom regressionsanalys med de olika dimensionerna i hållbar utveckling som beroende variabler. Resultatet visar för det första att det finns skillnader mellan olika branscher när det kommer till engagemangsnivå i hållbar utveckling. För det andra visar resultatet att den komponent av TPB som påverkar hur små företag arbetar med hållbar utveckling är subjektiv norm. För de andra två komponenterna, attityd och upplevd beteendekontroll, har inget signifikant bevis upptäckts som styrker att de påverkar små företags arbete med hållbar utveckling. Slutligen menar denna studie, i enlighet med kritik som riktas mot TBL, att små företag har svårt att finna en balans mellan de tre dimensionerna av teorin. Att det kan vara svårt för företag att ha tre fokus samtidigt. Detta kan göra att en dimension blir dominerande över en annan, vilket, enligt TBL, i förlängningen betyder att små företag inte kan bli sant hållbara.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorerna som påverkar valet av frivillig revision. Forskningens syfte är att undersöka hur små aktiebolag resonerar kring valet av frivillig revision och se vilka faktorer som domineras vid diskussion kring att anlita eller välja bort revisor. Uppsatsens fokus kommer att kretsa kring revisorernas roll i små företag.   Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts som tillvägagångssätt för att besvara studiens forskningsfrågor. Det har utförts totalt sju intervjuer, tre av dem med ägare av små aktiebolag som har valt frivillig revision, tre med företagsägare som var valt bort revisionen samt en auktoriserad revisor. Utifrån dessa intervjuer har slutsatsen dragits och forskningsfrågorna besvarats.  Slutsatser: Företagsägarna som har valt frivillig revision lägger stor vikt på att företagets ekonomi sköts på korrekt sätt vilket gynnar både företaget men även ökar företagets tillförlitlighet hos externa intressenter. De anser att mervärdet att ha en revisor är större än kostnaderna. Företagsägarna som valt bort revisionen klarar enkel bokföring själva samt vid eventuella svårigheter får hjälp från en redovisningskonsult. Detta gör att dessa företag sparar onödiga kostnader. Revisionen är förutsättning till att kvalitet tillhandahålls i företagets finansiella rapporter samt att företag inte kan användas för brottsverktyg