No description available.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Syftet med denna studie är att utifrån teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i små onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas är främst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där sex hypoteser bildats utifrån de teoretiska ansatserna. Uppsatsen är av positivistisk karaktär och har en deduktiv ansats. Analysen baseras på både enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som beräknades från material som hämtats i årsredovisningar från de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram från en lista över små företag som ej är registrerade på någon börslista. Resultaten indikerar att de teoretiska ansatserna som utformats för att förklara kapitalstrukturen i stora företag inte förklarar densamma för svenska små företag. Det finns samband som stödjer de teoretiska ansatserna och hypoteserna men förklaringsgraderna för de finansiella företagsegenskaperna i relation till skuldsättningen i företagen påvisar att sambanden är svaga. / The purpose of this study is to use theoretical approaches and previous research related to capital structure to show if the three selected firm characteristics explain the capital structure of small unlisted Swedish firms. The theories that are tested are primarily Pecking-order theory and the Trade-off theory. A quantitative approach has been used in our thesis where six hypotheses are formed according to the theoretical approaches. The thesis has a positivistic research philosophy and a deductive approach. The analysis is based on both simple and multiple regression analyzes that were calculated from the material obtained in the annual reports of the 220 selected firms. All of the selected firms were randomly chosen from a list of small businesses that are not listed on any exchange list. The results indicate that the theoretical approaches developed to describe the choice of capital structure of large firms do not explain the same for Swedish small businesses. However, there are relationships that support the theoretical approaches and hypotheses, but the coefficient of determination for the explanatory firm characteristics related to small firms leverage indicate that the correlation is weak. The study provides a snapshot of the relationship between leverage and the selected explanatory firm characteristics: asset structure, profitability and growth, based on firms´ annual reports for the year 2011.

This is a study of innovative technologies that are primarily based on collaboration with a client who in this study is called FTG, because they chose to be anonymous. A problem set has been presented, analyzed and worked with. The result of this is that we found some weaknesses in the leadership that have influenced the motivation in the workgroup negatively. The study has focus on changing leadership in order to increase motivation and openness to innovation within the company. With this focus on change in leadership, we have done a basic search for relevant theories related to the topic and found interesting data to work with. Qualitative interviews with relevant people within the company have also been performed to capture a good picture of what reality looks like in the company, however, from a management perspective, as we of ethical reasons, could not take advantage of employees' views on the issue. Subsequently, a comparison between the results of interviews and collected data were compared and discussed. The main results are presented for the management of the FTG as a list of proposed measures. This is for the reason to build a greater openness to innovation throughout the organization. / Detta är en studie i innovationsteknik som främst är baserad på ett samarbete med en uppdragsgivare som benämns FTG, då de valt att vara anonyma. En problembild har presenterats, analyserats och bearbetats och denna har resulterat i att vi funnit vissa brister i ledarskapet som har påverkat de anställdas motivation negativt. Syftet med studien har då fått en tydlig fokusering till att förändra ledarskapet för att höja motivationen och därmed även öppenheten till innovation inom företaget. Med denna fokus på förändring av ledarskapet har vi gjort en grundläggande sökning efter relevanta teorier kopplade till ämnet och funnit intressant data att arbeta med. Kvalitativa intervjuer med berörda personer inom företaget har även utförts för att fånga en bra bild av hur verkligheten inom företaget ser ut, dock ur ett ledningsperspektiv, då vi av etiska skäl inte kunnat tagit del av medarbetarnas syn på problematiken. Därefter har en jämförelse mellan resultatet av intervjuer samt insamlad data i form av teori jämförts och diskuterats utifrån. Det huvudresultat som presenteras för ledningen i FTG är en lista över förslag till åtgärder som skall kunna bidra till en större öppenhet till innovation inom hela organisationen.

Frågeställningar Tre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande? Syfte Uppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar. Vad som kommer fram i uppsatsen kan vara användbart för revisionsbyråer i Västerbotten då de kan få en större förståelse för vad deras kunder värderar med revisionen och vad de anser att byråerna behöver förbättra. Metod Uppsatsen är skriven med en positivistisk kunskapssyn. Angreppssättet är deduktiv och metoden är kvantitativ. Primära källor har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till de småföretag som kommer att undantas från revisionsplikten. Enkäterna är uppställda enligt SERVQUAL metoden. Teori Teorier i uppsatsen består främst av förväntningsteorier, tjänstekvalitet och SERVQUAL. Vidare bygger uppsatsen på tidigare studier inom förväntningsgap, val av revision samt forskning som visar hur företagen i Danmark och Finland har agerat angående frivillig revision. Slutsatser Delar av revision som har störst betydelse för bolagen i uppsatsen är tillförlitlighet. Räkenskapsrevision är det området som företagen värderar högst. Studien visar på ett negativt samband mellan tillförlitlighet och efterfrågan på revision. En annan slutsats är att det finns ett positivt samband mellan företaget med en intern redovisare och efterfrågan på revision. Företagen som inte kommer att fortsätta med revision har till stor del valt detta på grund av att kostnaden är för hög. I 85 % av företagen i uppsatsen existerar ett förväntningsgap. Vidare har inget samband funnits mellan hur företagen i Danmark och Finland valde angående frivillig revision första året och företagen i den här studien. Det är en betydligt större andel företag i den här uppsatsen som kommer att avstå från revision.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande står småföretag inför ett val att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor. En erkänd teori inom revision är förväntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förväntningarna om vad personer utanför revisionskåren tror att denne ska göra. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur förväntningsgapet påverkar valet av att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor i ett småföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förståelse för vad detta gap beror på. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat revisorer och småföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt. Då förväntningsgapet är stort kommer småföretaget att välja bort sin revisor och då förväntningsgapet är litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt på småföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dåliga engagemang.

Småföretagare konfronteras av många utmaningar på dagens marknad, konkurrenter, nya produkter, kontinuerligt utveckla verksamheten, attrahera personal, kompetensallokering, o.s.v. (Verreynne & Meyer, 2010, s. 399). Dessa utmaningar leder ofta till problematik för småföretag i produktutvecklingen. Blankson & Omar, (2002, s. 130-131) har visat att ett stort antal småföretagare inte har kännedom om existerande företags- och marknadsstrategier. Småföretagares verksamhet bedrivs ofta utifrån spontana och oplanerade marknadsstrategier vilket kan leda till ökade kostnader och tidskonsumtion. Det finns mängder av modeller och teorier kring hur produktutvecklingen bör struktureras och vad den skall innefatta d.v.s. hur processen ska se ut. Detta har gjort att definiera processen i detalj är problematiskt.   Syftet med denna studie är att undersöka omfattningen av marknadsföring och faktorer som påverkar marknadsföring hos småföretag under produktutvecklingsprocessen. Detta för att ge ett teoretiskt bidrag till ämnet samspel marknadsföring/produktutveckling i småföretag.   Studiens forskningsmetod är av kvalitativ karaktär. I denna metod tillämpades semistrukturerade intervjuer för insamlandet av primärdata som tillsammans med studiens teoretiska referensram utgör grunden för studiens analys och slutsatser. Studiens respondenter består av småföretagare med positionen VD i samtliga fall. Respondenterna är verksamma inom olika branscher. Detta för att ge studien ett helhetsperspektiv över gruppen småföretagare och deras situation.   Studiens teoretiska referensram utgörs av vetenskapliga artiklar med inriktning på produktutveckling, marknadsföring och samspelet dem emellan. Referensramen härstammar från forskning av Clark & Fujimoto, (1991), Trott, (2008), Brown & Eisenhardt, (1995), March-Chordá, Gunasekaran & Lloria-Aramburo (2001), Wern, Sounder & Berkowitz, (2000), Langerak, Hultink & Robben, (2004), Ledwith & O’Dwyer, (2009), Blankson, Motwani & Levenburg, (2006), Troy, Hirunyawipada & Paswan, (2008), Leenders & Wierenga, (2005), Gupta, Raj & Wilemon’s, (1986) och Wang & Montaguti, (2002). Denna forskning tyder på att produktutvecklingen är en komplex process som påverkas av en rad olika faktorer, samt att marknadsföring är en viktig beståndsdel i denna process.   Studiens resultat visar att småföretagare inkluderar marknadsföring i produktutvecklingsprocessen i varierande omfattning. Det avslöjas även att det är olika faktorer som påverkar marknadsföringen från företag till företag. Vidare, studiens småföretagares uppfattade behov av marknadsföring i produktutvecklingen skiljer sig från den faktiska nivån av marknadsföring. Det existerar därmed ett integrationsgap i företagens verksamhet. Småföretagarna har incitament i verksamheten för att bemöta problematiken med integrationsgapet. Detta incitament grundar sig i den nära kontakt som existerar mellan medarbetare i företagen.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt. De politiska kontakterna ger företaget en chans att agera på den politiska scenen och påverka, medan affärsnätverket hjälper till med kunskap om institutionella hinder. De politiska kontakterna kan oftast kategoriseras som triadiska, medan affärsnätverket i praktiken bara består av aktörer inom den koncern företaget är en del av. Studien visar på förmånerna av att ha ett brett nätverk, i och med den handlingskraft som uppstår med det.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda.   Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision.   I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34). Detta gör långivare till en aktuell aktör på marknaden och de har en stor betydelse för företagen. De största kreditinstituten som agerar på Sveriges finansmarknad är banker och de som står för majoriteten av utlåning är de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank (Svenska bankföreningen, 2010).   Syftet med denna studie är således att undersöka värdet av reviderade årsredovisningar för bankerna vid sina beslut om kreditgivning till småföretag. Studien har intention att underlätta för småföretag i sina beslut om att anlita en revisor eller inte, vilket är en ny situation som företagen ställs inför i och med revisionspliktens avskaffande.   De empiriska iakttagelserna tyder på att bankernas kreditgivningsprocesser utförs på liknande sätt. Exempelvis utgår alla bankers kreditgivningsprocess från att bedöma företagens återbetalningsförmåga. För att bedöma återbetalningsförmågan använder bankerna liknande informationskällor, där årsredovisningar används i stor utsträckning.   Slutsatser av denna studie är att reviderade årsredovisningar normalt sett inte är ett krav från bankerna för att bevilja kredit till företag. Handlar det däremot om stora lånebelopp eller om företaget agerar i en osäker bransch kan det finnas chans att banken kräver reviderade årsredovisningar. Vidare tyder det på att reviderade årsredovisningar kan påverkar företagets räntesats. Däremot finns inget som tyder på att lånebeloppet skulle vara olika beroende på om företaget har reviderade årsredovisningar eller inte. Det ska slutligen påpekas att studien genomfördes under en testperiod för bankerna och inga centrala beslut har ännu blivit tagna angående hur bankerna ska behandla företag med oreviderade årsredovisningar.

Inledning: Sedan i november 2010 är revision för småföretag inte längre ett tvångenligt lag i Sverige. Marknaden för redovisnings- och revisionstjänster har dessutomutvecklats så att funktioner som tidigare endast revision kunde bidra med till ettföretag numera även kan erhållas genom redovisningstjänster. Det är såledesintressant att undersöka vad som påverkar småföretagen till det val av tjänst de gör. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar småföretagens val av externaredovisnings- och revisionstjänster? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga faktorer som påverkar småföretags val avredovisnings- och revisionstjänster. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ undersökningsmetod där detempiriska materialet har genererats genom en internetbaserad enkätundersökning.Deltagarna i enkätundersökningen består av småföretag i Sverige som valts ut genomett slumpmässigt urval. Resultat och slutsats: Studien påvisar att regional placering, anställda, ägarstruktur,omsättning och företagarens ålder är samtliga faktorer som enligt vår studie påvisarett samband med valet av redovisnings- och revisionstjänster. Av studiens resultat kanvi således konstatera att kontroll och verifierbarhet, samt gamla vanor ochförväntningar är samtliga viktiga omständigheter när företagaren står inför sitt val avexterna tjänster.