This is a qualitative study about the strategic planning in small businesses. The study will answer the question: How formalized is the strategic planning progress in small businesses? Strategic planning is used to plan the company's direction and which goals they want to achieve. A lot of theories talk about the strategy planning in large businesses and not about what applies for small businesses. The purpose of this study is to observe the strategy planning process in small businesses and analyze if they do it the way theories say. To do this we collected information from known theories in the strategic field and compared this with the results from interviews with five different companies. This led us to the conclusion that small businesses do use strategic planning but not by following a linear and proactive planning process.

The majority of all Swedish companies are small companies. In most companies, a budget is established. How a large company is governed, unlike a small one, can vary greatly, where budget work also varies depending on the size of the business. The majority of the information available about the purpose, role and preparation of budgeting is based on what it looks like in larger companies. Thus, this study will explain what budget work looks like in smaller companies and what role it has for the business. In this study, seven different small companies were contacted where different types of leaders were interviewed about their budget work, as well as their thoughts about budgeting. The results show that budget work is fairly similar for most small businesses and that the budget may not be the best instrument for control, but that it is still drawn up. The conclusion of the work was that the budget work is done in most small companies, but that the budget is used as a planning tool rather than a management tool. We also came to the conclusion that the budget structure can vary depending on the organizational structure, but that the budget structure was generally fairly similar as it was based on forecasts and sentiment, and that the follow-up largely varied among the companies. Furthermore, the study found that smaller companies felt limited by budgets and limited their ability to be flexible in small companies uncertain environment. Lastly, small companies based many of their decisions on feeling and experience rather on than management tools which could be explained by smaller companies aim to be flexible, but also due to less specialised personnel and less focus on management system. / Majoriteten av svenska företag är småföretag och de flesta företag upprättar en budget. Stora företags styrning jämfört med mindre varierar. Även budgetarbetet varierar beroende på företagets storlek. Majoriteten av den information som finns tillgänglig om syftet, rollen och budgetarbetet baseras på hur den ser ut i större företag. Således kommer denna studie att förklara hur budgetarbetet ser ut i mindre företag och vilken roll det har för verksamheten. I denna studie kontaktades sju olika småföretag där olika typer av ledare intervjuades om deras budgetarbete, liksom deras tankar om budgetering. Resultaten visar att budgetarbetets syften är likvärdiga för de flesta småföretag och att budgeten kanske inte är det bästa instrumentet för kontroll, men att en budget fortfarande upprättas. Slutsatsen av arbetet var att budgetarbetet utförs i de flesta småföretag, men att budgeten används som ett planeringsverktyg snarare än ett styrningsverktyg. Vidare fann studien att budgetstrukturen kan variera beroende på organisationsstruktur men att den i allmänhet baserades på prognoser och känsla. Vidare kom vi även fram till att hanteringen av budget uppföljning till stor del varierade mellan företagen, dessutom fann studien att mindre företag kände sig begränsade av budgetar och begränsade deras förmåga att vara flexibla i småföretags osäkra miljö. Slutligen baserade småföretag många av sina beslut på känsla och erfarenhet snarare än på ledningsverktyg som kan förklaras av mindre företag som syftar till att vara flexibla, men också på grund av mindre specialiserad personal och mindre fokus på ledningssystem.

Titel: Hur väljer småföretag affärssystem? - En kvalitativ studie om beslutsprocessen.  Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Nyckelord: Affärssystem, småföretag, beslutsprocess. Inledning: Alla företag i Sverige behöver enligt lag redovisa sina ekonomiska händelser. För att underlätta redovisningen används ofta affärssystem och småföretag kan ha svårt att välja vilket system som ska implementeras. Detta då småföretag oftast klarar sig med ett ekonomisystem som kan sköta fakturering och den löpande bokföringen. Denna funktion finns i de flesta svenska affärssystem. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar småföretagens val av affärssystem och varför de väljer olika trots att de grundläggande funktionerna är desamma.  Syfte: Syftet med denna studie är att studera val av affärssystem för redovisning i småföretag. Detta för att få en bättre förståelse kring hur småföretagens beslutsprocess går till vid införskaffandet av affärssystem. Förhoppningen är att denna studie ska ge beslutsfattaren ett bättre underlag inför valet av affärssystem. Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats där semistrukturerade intervjuer med fem företag har genomförts. Genom en induktiv ansats har empirin kopplats ihop med teorin för att slutligen analyseras.  Slutsats: Vi har sammanställt en beslutsprocess som småföretag genomför vid val av affärssystem. Utmaningar och lösningar i småföretagens beslutsprocess har identifierats. / Title: How do small businesses choose enterprise resource planning systems? - A qualitative study of the decision-making process. Program: Business Administration and Economics Programme - specialization in Accounting and Management Control. Keywords: Enterprise resource planning system, small businesses, decision-making process  Introduction: All companies in Sweden are required by law to report their financial events. To facilitate accounting, enterprise resource planning systems are often used and small businesses may have difficulty choosing which system to implement. This is because small businesses usually manage with a financial system that can handle invoicing and current recording. This function is found in most Swedish enterprise resource planning systems. The study examines the factors that influence small businesses' choice of enterprise resource planning systems and why they choose differently even though the basic functions are the same.  Purpose: The purpose of this study is to study the choice of enterprise resource planning systems for accounting in small businesses. This is to gain a better understanding of how the small businesses decision-making process takes place when acquiring enterprise resource planning systems. The hope is that this study will provide the decision-maker with a better basis for choosing an enterprise resource planning system.  Method: In the study, a qualitative method has been applied where semi-structured interviews with five companies have been conducted. Through an inductive approach, the empiric has been linked to the theory to be finally analyzed.  Conclusion: We have compiled a decision-making process that small businesses carry out when choosing an enterprise resource planning system. Challenges and solutions in the small business decision-making process have been identified.

Det här arbetet utgör en av fyra delar i ett projekt om Sorgenfri industriområde. Detta examensarbetes undersökningsobjekt är småföretag (0-49 anställda). Syftet har varit att undersöka hur småföretag som hyr lokaler inom Sorgenfri industriområde vill att området skall vitaliseras samt vilka möjligheter dessa småföretag tycker att de har att påverka stadsdelen Sorgenfri. Arbetets övergripande slutsats är att problemet i första hand gäller hur kapaciteter som redan finns i Sorgenfri industriområde kan organiseras till en sammansatt policy (strategi), inte om resurserna som sådana är tillräckliga. / This study is one of four individual parts, which jointly constitute a project concerning Sorgenfri Industriområde, a rather run-down industrial area located in the central area of the city of Malmö in southern Sweden. The project as a whole has been undertaken with the purpose of finding a direction for the vitalization of the area. The object of study of this particular part is the group of small businesses (less than 50 employees). The aim is to research how small businesses, which rent their premises, would like the area to be vitalized and which possibilities these businesses believe they have to influence the Sorgenfri area. The main conclusion of the study is that the problem in achieving a vitalization concerns how the existing resources within the Sorgenfri industrial area can be organized into a common strategy, not whether the resources in themselves are sufficient.

Mikroregionala nätverk är, jämfört med exempelvis industriella- och leverantörsnätverk, ett outforskat område. Denna studie har studerat fenomenet mikroregionala nätverk närmare och hur denna typ av nätverk påverkar småföretagare. Studien är upplagd som en fallstudie av nätverket på Drottninggatan i Uppsala där data samlats in genom intervjuer. Fokus har varit de resultat som kommer ur nätverket och hur de relaterar till tidigare forskning på småföretagarnätverk och påverkan av den geografiska dimensionen. För att studera motivationen bakom nätverket har även teoretisk bakgrund rörande organiska och konstruerade nätverk samt virtuella organisationer använts. Resultatet visar att nätverket bildats organiskt baserat i behov kopplade väldigt starkt till den geografiska platsen på vilken nätverket verkar. Det visar också att resultaten uppstår av dels riktade insatser men även spontant genom relationerna i nätverket. Det har också visat sig att villigheten att prioritera resurser till nätverket är starkt påverkat av yttre hot, primärt kopplat till den geografiska platsen.

<p>This master of economics paper discuss that the globalization has lead to increasing internationalization among small Swedish IT- companies in the service sector. Sweden has a long history of foreign trade but in the beginning of the industrialization only large companies that produced goods answered for the foreign trade. Before, the Swedish companies begun their operations abroad in fairly nearby markets and only gradually penetrated far-flung countries. Now this is no longer possible. When small companies nowadays seek growth in other countries there is no time internationalize with the same approaches as before, especially when the company offers a service. Services have special characteristics that must be considered while developing establishments plan for the foreign market.</p><p>Our question at issue is: Which factors are relevant for small Swedish IT companies in the service sector while establishing in foreign markets? And the aim of the investigation is: To map out, analyze and give recommendations for possible approaches when a small Swedish IT- company in the service sector wants to establish in the Spanish market. (The investigation is made for a specific small Swedish IT-company in the service sector that is planning an establishment in Spain. This company is called the case study company.)</p><p>From the theoretical part, where relevant theories were presented, we picked out the most suitable theories and variables for our investigation. These were; barriers and factors that influence the choice of entry mode, network theories, acquisition, greenfield investment, licensing, franchising, joint ventures and strategic alliances. Furthermore we choose two new establishment theories; offer a generally superior product/service and launch a new marketing innovation. On the basis of these relevant theories, a frame of reference was developed. The whole investigation was based on this frame of reference.</p><p>The investigation is a case study. We have used the following methods for collecting data; participation study, literature study, interviews and questionnaires. The investigation was made in two different phases. The first phase consisted of the literature study and the questionnaire, the main purpose of this phase was to distinguish external barriers and factors on the Spanish market that are relevant to consider while developing the establishment plan. Phase two consist of interviews with the Swedish trade company but also with other small IT-companies in the service sector that are established in foreign markets. The main purpose with this phase is to get information about all that considerers the establishment of small IT-companies in the service sector, this includes barriers, factors and possible approaches.</p><p>During these two phases a participation study took place in the case study company. This study gave us information about the culture, structure and way of working in the case study company. We could from this information distinguish internal barriers and factors.</p><p>The collected data and information is presented in the empirical part. It is furthermore compared and analyzed with the frame of reference. This led to the result that answers the aim of the investigation. The result consists of recommendations to the case study company such as that they have to develop their business plan, but also consider internal and external barriers and factors, for an example their resources and the demand on the Spanish market. The best approach when establishing in Spain is internal development. This means that a local office is established on the foreign market, here should, preferably, local inhabitants work that knows the language and the social and cultural life. The optimum is if this person can start its work in Sweden at the office of the case study company. The reason for this is to integrate the new staff into the company and its culture. Starting a local office gives the case study company a possibility to control and coordinate their internal activities, which are essentials parts of the development of their international business plan.</p><p>The result of the investigation shows that it is necessary with a well thought-out establishment plan for how the company should proceed when going to foreign markets. This plan has to be adjusted to the branch of trade, the company, the service and the foreign market on matter. Each company has unique characteristics that affect the formulation of the establishment plan. However it is also possible to see similarities between a certain type of company or branch of trade, as within the group, small Swedish IT companies in the service sector.</p>

Bakgrund: Outsourcing är ett fenomen som rönt mycket uppmärksamhet under de senaste två decennierna, och kan ses som en trend. De företag som väljer att outsourca gör detta för att få de fördelar som outsourcing sägs ge. Trots de många fördelar indikerar ny forskning på att en del företag väljer att avsluta sina samarbeten med sina leverantörer. Dessa företag går därför emot trenden att outsourca. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara varför småföretag väljer att insourca en specifik aktivitet. Uppsatsen ämnar testa begrepp från forskning kring outsourcing och backsourcing som förklaring till insourcing, samt identifiera hur insourcingprocessen ser ut för småföretag. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metodansats där en fallstudie har utförts på tre småföretag. Datainhämtningen har skett genom intervjuer med företagens ägare/VD. Slutsats: Småföretags främsta anledning till att insourca en aktivitet härleds till ökad kontroll och service, men kan även härledas till ägarnas egenskaper som person. Insourcing är ett även ett sätt att garantera ett mervärde för kunden och på så sätt skapa långsiktiga, stabila och lönsamma relationer. / Background: Outsourcing is a phenomenon that has gained a lot of attention during the last two decades, and can be seen as a trend. The companies who choose to outsource do it to acquire the benefits that outsourcing can give. Despite the benefits, more recent studies shows that companies choose to end their cooperation with their suppliers. These companies therefore go in the reverse direction of the trend that says that companies should outsource. Aim: The aim of this studie is to explain why small entreprises choose to insource a specific activity. The studie will try to test different concepts from research regarding outsourcing and backsourcing to explain insourcing. The study also aims to identify how the the insourcing process looks like for small enterprises. Methodology: This studie has applied a qualitative method, where a case study has been used on three small enterprises. The collection of the data was made through interviews with the owner/CEO of the company. Conclusion: The two leading motives why small enterprises choose to insource an activity are because of higher degree of control and service, but also because of the characteristics of the owner of small enterprises. Insourcing is also a way of securing a high value in the offering of products to the customers and thereby create more stable, long-term and profitable relations with their customers.

Beslutsfattande är en process som företagsledare ständigt står inför i sitt dagliga arbete. I problemdiskussionen framgår att flera typer av information måste övervägas i en beslutsprocess, varav en av dessa härstammar från affärssystemet som används inom organisationen. Småföretag är framförallt sårbara eftersom dessa företag påverkas i större utsträckning av svängningar i marknaden då de ofta har begränsade resurser. Affärssystem är också dyra investeringar vilket är varför många småföretag undviker att införskaffa sådana system. Vi har på grund av detta valt att göra en flerfallsstudie på företag med syftet att undersöka hur information från ett affärssystem används som beslutsunderlag hos småföretag i Sverige. Vi har i denna studie valt att avgränsa oss till byggföretag inom Umeå kommun med mellan 10-49 anställda. Studien görs med en kvalitativ inriktning där intervjuer sker med de fyra företagens företagsledare och/eller delägare. Då det slutliga beslutet ofta faller på ägaren i småföretag, var det av intresse att höra just deras syn på deras användande av affärssystemets information. Vi har även velat få en övergripande syn i hur beslutsprocessen ser ut och vilken annan information som används inför ett beslutsfattande. Studien visar att dessa fyra företagsledare anser att den vanligaste informationen är den muntliga som ges av kollegor och kontaktnätet, men att den skriftliga och officiella värderas högst. Affärssystemet används oftast som en stödfunktion genom processen men även för uppföljning av tidigare tagna beslut. Där kontrollerar företagsledarna tidigare projekt och kostnader för att jämföra dessa med nutida projekt, i syfte att upptäcka skillnader. Denna information används sedan som underlag för framtida kalkyler och beslut. Vidare visar studien att beslutsprocessen skiljer sig från fall till fall, men vid större beslut sker processen kollektivt där inget viktigt beslut tas utan att kontrollera med övriga ägare eller andra i företagsledningen. Utifrån empirin och analysen dras slutsatsen att de affärssystem som används av företagen används som stöd till de flesta beslut som tas, även fast det slutligen beror på personens egen intuition huruvida beslutet tas eller inte. Företagens system fungerar däremot inte som ett centraliserat datasystem som sammanbinder alla företagets verksamhetsområden, utan de använder sig av olika system avgränsade till ett visst område i organisationen.

Det här examensarbetet har genomförts för att se om det är möjligt att dra generella slutsatser och se samband mellan olika småföretag och deras inköpsrutiner. Det finns i dagsläget väldigt lite forskning kring ämnet och för att göra det möjligt att dra generella slutsatser och jämföra verkligheten med teorin har fem olika företag intervjuats. Företagen hålls anonyma för ärlighetens och öppenhetens skull. De liknar varandra på det sättet att de alla har mellan 2–5 anställda, är privatägda samt är inom hantverkssektorn.  Under arbetes gång har olika metoder använts och befintlig litteratur har studerats och intervjuer med fem olika företag har genomförts. Analysen kunde utföras efter att valda teorier kopplats ihop med empirin. Det resulterade slutligen i möjligheten att se olika samband mellan företagen samt att dra generella slutsatser. Syftet med arbetet är inte att förbättra någon befintlig del i respektive inköpsprocess utan att med hjälp av de generella slutsatserna kunna ligga som grund i framtida förbättringsarbeten eller effektivisering av deras inköpsrutin. Gemensamt för de fem intervjuade företagen var att ingen hade något specifikt datasystem eller programvara för att beräkna materialåtgång, lagerföring eller inköp. Många var självlärda i ämnet och agerade på erfarenhet. Även om hållbar utveckling är av vikt för företag var det inget som företagen la så mycket vikt vid. Vid jämförelsen av empiri och teori bekräftades teorin om att småföretag har svårt att ta till sig ny teknologi.  I rapportens slut går det att läsa om de generella slutsatserna och sambanden som analysen visade. Ett samband som tydligt gick att läsa var lojaliteten gentemot respektive leverantör som genomsyrar varje företag. Det visade sig även vara relativt orättvist att applicera litteratur och teori då den främst riktar sig mot kapitalstarka större företag och inte på småföretag med mindre resurser. / This thesis has been conducted to see if it is possible to find any general conclusions and to see the connection between different small businesses and their purchasing procedures. There is currently very little research on the subject. In order to make general conclusions and compare reality with the theory, five different companies have been interviewed. The companies are kept anonymous for the sake of honesty and transparency. They are similar in the sense that they all have between 2-5 employees, are privately owned and are in the craft sector. In the making of this thesis, different methods have been used and existing literature has been studied and interviews with five different companies have been conducted. The analysis could be performed after the chosen theories were linked to the empiricism. This ultimately resulted in the ability to see different relationships between companies as well as to draw general conclusions. The purpose of the work is not to improve any existing part of the purchasing process but with the basis of the general conclusions get knowledge about the subject. Common in the five interviewed companies was that no one had any specific computer system or software to calculate material usage, storage or purchase. Many were self-taught in the subject and acted on experience. Even if sustainable development is of importance to companies, there were a small interest in the small companies. In the comparison of empirical and theory, the theory was confirmed that small businesses have difficulty in acquiring new technology. At the end of the report you can read about the general conclusions and relationships that the analysis showed. A relationship that was clearly shown was the loyalty to each of the supplier. It also turned out to be relatively unfair to apply the literature and the theory of capital companies to these small businesses.

I dagens globala samhälle finns det stora möjligheter för företag att nå internationella marknader. Om företag väljer att expandera till dessa internationella marknader möts de av olika utmaningar. En av utmaningarna är hur de ska lyckas skapa förtroende till nya internationella företag och dess anställda, och det är vad uppsatsen undersöker. Teorin baseras på den uppdaterade Uppsalamodellen och specifikt dess variabel förtroende. En analysmodell skapades där variabler som ökar (kommunikation, långvarig relation och vågar visa sig sårbar/satsa på relationen), påverkar (uppfylla avtal och lika värderingar) och minskar (opportunistiskt beteende) förtroende användes. Studien baserades på fem intervjuer och via dem har vi analyserat hur ett svenskt företag har utvecklat förtroende i deras internationella relationer. Tre av respondenterna arbetar vid det svenska företaget och de två andra respondenterna var två av deras internationella kunder. Utifrån intervjuerna visade det sig att respondenternas svar stämde bra överens med analysmodellen. Företagets största fokus låg vid att skapa en personlig relation med sina samarbetspartners då de ansåg att det stärker förtroendet mest och underlättar samarbetet.