No description available.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp. Ett högvärdigt bränsle måste därför tillsättas för att optimera driften under vintertid. Examensarbetet är utfört på kraftvärmeverket Sundsvall Energi i Korsta. Målet är att undersöka hur användningen av stödbränslet påverkar det ekonomiska utskottet, samt ge en rekommen-dation om hur stödbränslet skall användas på bästa sätt. I arbetet har vinterperioderna januari-april 2013 respektive 2014 jämförts för att klargöra eventuella skillnader i stödbränsleanvändningen. Den mängd avfall som förbrändes år 2013 var mindre än för 2014 med ca 9 500 ton. Den mängd stödbränsle som har förbränts är 3 375 ton för 2013 och 4 790 ton för 2014. Det blandade avfallet har ett värmevärde på ca 11 MJ/kg och stödbränslet har ett värmevärde på det dubbla, ca 22 MJ/kg. En högre andel av stödbränslet har tillförts under 2014 och har därmed påverkat driften positivt. En annan orsak till att driften har varierat kraftigt under vinterperioden 2013 respektive 2014 är att utomhustem-peraturen har varit varmare 2014. En beräkningsmässig del har utförts för att ta reda på hur stödbränslet bör ha fördelats under januari-mars med avseende till olika scenarion, där mängden snö och fukthalt varie-rar. Slutsatsen vid avslutat arbete är att dosera stödbränsle kontinuerligt under vinterperioden med hänsyn till den snömängd och fukthalt som bränslet innehar. En förslag presenteras om att ersätta stödbränslet genom att skydda avfallet från regn och snö vid mellanlagringen på Blåberget. Denna metod eller åtminstone en variant av den kan tänkas tillämpas i framtida bruk förutsatt att samtliga villkor uppnås.

<p>I och med utvecklingen av de breda skidorna har antalet offpiståkare ökat.För många är pudersnö den största frihetskänslan.Men de lätta flingorna bildar en enorm naturkraft som i värsta fall kan innebära döden.Och 17 år gammal snö styr fortfarande livet för en 56-årig kvinna i Varberg.</p><p>Konsten att bedöma laviner är svår.Och eftersom fjällräddningen tar lång tid är det kamraträddning som gäller när olyckan är framme. Sverige har i år fått sina första träningsanläggningar för sökning med lavinsändare,transceivers.För träning är enda sättet att vara förberedd när naturen sagt sitt.</p>

Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i åldern cirka 4-6 år från två olika förskolor i sydvästra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. Frågeställningar som användes för att svara på syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, både pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade låg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp. Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp

Sammanfattning   Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades åtta förskolebarn i åldern tre till fem år.   Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn är att det kommer från himlen. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten.  De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstår att is är den fasta formen av vatten men inte att även snö är det. Något barn förstår fasövergången mellan flytande till fast. Att is smälter av värme vet barnen och de förstår att temperaturen har betydelse. Däremot visar barnen inte ett tydligt tecken på att de förstår innebörden i avdunstning med vatten i flytande form som övergår till vatten i gasform. Barnen visar ingen förståelse för fenomenet kondensation.      Nyckelord: förskolan, regn, snö, yngre barn / Abstract   The investigation in this study is about preschool children's ideas about precipitation and different forms of precipitation. Through qualitative interviews shows the children's ideas about precipitation. In the survey interviewed eight preschool children in the aged three to five years.   The result which has been interpreted is that children's perception of snow and rain is that it comes from heaven. The majority of the children know that rain is water. They do not associate clouds with precipitation. The children understand that ice is the solid form of water but not that snow is that. One of the children understands the phase transition between liquid to solid. That the ice is melting in heat understand the children and they understand that the temperature is significant. However the children show no clear signs that they understand the meaning of evaporation, that there is water in liquid form which is put into water in gaseous form. The children show no understanding of the phenomenon of condensation.    Keywords: preschool, rain, snow, younger children

Artificial snow resists wind, water and temperature changes better than natural snow and is increasingly used as a complement when natural snow is not enough. In snowmaking, water and energy resources are needed which are limited by the costs as well as regulations depending on where production takes place. Large quantities of water are often retrieved from lakes and then distributed over a concentrated area which disturb nearby ecosystems. Östersund ski stadium has since 2008 been storing artificial snow during summer in order to put it out early in the season, and offer both amateurs and professionals a training and competition venue from 1 November each year. With scarce resources of snow, the professional races have been possible to carry through, while exercising amateurs have been down prioritized with a delayed opening. The study's main purpose has been to investigate whether a change to another snowmaking model could improve the efficiency of snow production, especially considering that the average temperature in Jämtland is expected to increase, and therefore also increasing the use of resources. The snowmaking machine models studied has been Areco Super Snow and SMI Super Puma, both of which are fan driven snow guns powered with a total output of about 24 kW. The result shows that the snow gun SMI Super Puma can increase the efficiency of snow production, thereby reducing water and energy consumption at the ski stadium. This opens possibilities for more snow to be stored and therefore enable the objective of offering cross country trails early in the season. However, the water and energy consumption in the current state is not assessed to be particularly large in comparison to Östersund municipality's total production of drinking water and energy consumption during the winter months of December to March and the stored snow piles are not considered an environmental problem.

I och med utvecklingen av de breda skidorna har antalet offpiståkare ökat.För många är pudersnö den största frihetskänslan.Men de lätta flingorna bildar en enorm naturkraft som i värsta fall kan innebära döden.Och 17 år gammal snö styr fortfarande livet för en 56-årig kvinna i Varberg. Konsten att bedöma laviner är svår.Och eftersom fjällräddningen tar lång tid är det kamraträddning som gäller när olyckan är framme. Sverige har i år fått sina första träningsanläggningar för sökning med lavinsändare,transceivers.För träning är enda sättet att vara förberedd när naturen sagt sitt.

Data i denna studie är baserad på en tidigare studie som undersökt om snödjup påverkar medelvärdet för tillväxt och reproduktion hos Empetrum hermaphroditum över en latitud- och klimatgradient (Bienau et al. 2014). Jag testade effekterna för region och snödjup på intraspecifik variation av tillväxtrelaterade variabler istället, för att klargöra om arten har möjlighet att klara av förändringar i snödjup och ökad växtsäsong i framtiden. Tidigare forskning menar att inomartsvariation beror på resurser i habitatet och väcker frågeställningen om det är större variation hos Empetrum i gynnsamma habitat som björkskog och habitat med tjockt snötäcke än i ogynnsamma habitat som de med tunt snötäcke. Vid analys av tidigare samlad data fanns signifikanta skillnader i variation mellan habitat i några morfologiska karaktärer. Däremot är det inte alla dessa karaktärer som följer det förväntade mönstret om att de gynnsamma habitaten skulle ha större variation. Sammantaget visade analysen signifikant skillnad rörande huvudskotten och sidoskottens längd, levande blad på huvudskotten och torrvikten på stammen. Dessa resultat medför att hypotesen stämmer för några tillväxtrelaterade variabler. / This study is based on data of a previous study investigating whether snow depth affects average growth and reproduction of Empetrum hermaphroditum over a latitudinal and climatic gradient (Bienau et al. 2014). I tested the effects region and snow depth on intraspecific variation of growth-related variables instead, to clarify whether the species has the potential to cope with changes in snow depth and increased growing season in the future. Earlier research results led to the hypothesis that intraspecific variation depends on resources in the habitat and raises the question of whether there is higher variation in Empetrum in favorable habitats such as birch forests and habitats with deep snow cover than in adverse habitats such as those with a shallow snow cover. My analyses suggest that there were significant differences in variability between habitats in some morphological characters. However, not all of these characters follow the expected pattern that the favorable habitats would have a greater variety. Overall, significant differences were found in variation in the length of the main and the lateral shoots, leaf vitality on the main shoots and the dry weight of the stem. These results imply that the above hypothesis is correct for some growth-related variables.

Arbetets mål är att undersöka vilka snöaspekter en användare föredrar i ett bilspel med realtidssimulerad snö. Bakgrunden går igenom och förklarar begrepp inom området snö i datorgrafik. Tidigare artiklar inom liknande områden diskuteras och används även som bakgrund för snömetoder som tas upp i samma del. Efter bakgrundsdelen kommer problemformulering samt metodbeskrivningsdelen, som börjar med att arbetets problemformulering presenteras och förklaras. Det uttrycks hur tidigare artiklar inte utvärderat användares uppfattning av snö, vilket detta arbete då tar sig an att besvara.Metodbeskrivningen förklarar tillvägagångssättet som arbetet använder för att besvara frågeställningen. Flera versioner av ett enklare bilspel skapas där varje version använder olika inställningar av tidigare nämnda snömetoder. Dessa versioner bedöms av testare för att förstå påverkan av de olika snöinställningarna. Följande del Implementation går igenom skapandeprocessen för spelet och de beslut som tagits under dess utveckling. Efter detta analyseras insamlad data från utförda test och slutsatser kring problemformuleringen dras.En slutlig utvärderingsdel sammanfattar och diskuterar sedan arbetet i helhet utifrån olika synvinklar.

Denna rapport som behandlat ämnet snölast och takras skrivs som ett gemensamt examensarbete till samhällsbyggnadsprogrammet och författas av Edwin Häggkvist och Jacob Lahti som är studenter vid Luleå tekniska universitet. Snölast och takras som årligen är ett återkommande ämne och problem och ändå verkar inga större förändringar ske. Vi har genom en litteraturstudie studerat olika takkonstruktioner, taklutningar, vad försäkringsbolagen säger, om snön är den största faktorn eller om det kan vara något under byggprocessen som gör att tak rasar in. Det vi kunnat konstatera är att projekteringen är den största boven, de underliggande problemen i denna del är att det varken finns någon beräkningsstandard eller något standardprogram för hur man ska beräkna snölast i kombination med vind och i och med detta så blir de flesta taken feldimensionerade då det inte tas tillräcklig hänsyn till snedbelastning. Takkonstruktioner moderniseras och förändras över tiden, precis som snömängder varierar och förändras över tid, vi har jämfört nyare och äldre takkonstruktioner.   Ett särskilt fall som vi kunde studera på plats är en carportlänga som rasade nu i vår där vi kunde ta några bilder och diskutera och se över eventuella fel på konstruktionen. / This study has processed the subject of snow loads and collapsing roofs and is written as a cooperative examination paper for the built environment programme by Edwin Häggkvist and Jacob Lahti who are students at Luleå Tekniska Universitet. Snow loads and collapsing roof are a yearly recurring subject and problem, yet no significant changes seem to occur to apprehend this. We have through a literature study studied different roofing constructions, different roof inclines, what the insurance companies are saying, if snow is the biggest factor or if something else in the building process is behind the collapsing roofs. We have established that the projecting stage is responsible for a lot of the problems, the underlying problems to this is that no real calculation standard or standardized program for calculations for how to calculate the snow loads in combination with wind, and with this a majority of the roofs wrongly dimensioned when not enough consideration is given to the uneven loads. Roofing constructions are modernized and changed over time, just as the amount of snow varies and changes over time, we have compared certain newer and older roofing construction methods. We have been able to study one certain case in person, which is a quite long carport construction that collapsed this winter locally here in Luleå. There we were able to take pictures, discuss the construction and its eventual faults.