Denna studie syftar till att med stöd av en genusteoretisk referensram undersöka hur flickor och kvinnor respektive pojkar och män porträtteras i en lärobok avsedd för SO- undervisning i årskurs 1-3. Resultatet av bildanalysen är att pojkar och män är både kvantitativt och kvalitativt överrepresenterade. Således fortlever ett genussystem med pojkar och män som norm, vilket inte är förenligt varken med vad som skrivs fram i styrdokument rörande skolans jämställdhetsuppdrag eller vad som formuleras i kursplanerna för SO- ämnena. Studien påvisar värdet av att lärare innehar en didaktisk kompetens som gör det möjligt att bemöta läroboksinnehåll för att undervisningen i SO- ämnena ska avspegla vad som formuleras i styrdokumenten om jämställdhet. / <p>SO</p>

<p>Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. </p><p>Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning.</p><p>Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. </p><p>Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.</p>

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning. Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.

Light-emitting diode (LED) luminaires are ubiquitous and widely used in our daily life. Because of energy efficiency and illumination requirements, LED lamps are required to dim. In addition to the lighting function, visible light communication (VLC) is being considered as a potential technology beyond 5G. Orthogonal frequency-division multiplexing (OFDM) is a popular modulation choice and most recently spatial optical OFDM (SO-OFDM) has been used with multiple LEDs. SO-OFDM is a low complexity way of constructing OFDM signals by sending a series of narrow-band emissions from different LEDs and allowing them to sum in space. The integration of dimming within an SO-OFDM framework remains an open area of research. In this thesis, an optimal dimming strategy for optical power allocation is proposed based on SO-OFDM in visible light communication systems under different illumination requirements, i.e., dimming. Firstly, a non-convex problem is formulated to maximize the capacity of SO-OFDM under a specified dimming target. Furthermore, this non-convex problem is broken into a group of convex problems through approximations and constraint relaxation. The proposed scheme can optimize the power allocation in SO-OFDM and achieve the dimming target at the same time. According to the proposed power allocation scheme, more of the power is allocated to subcarriers with low noise variance. This phenomenon makes sense to take advantage of good channels when power is limited and is similar to the conventional water-filling method. When the dimming target and signal-to-noise ratio (SNR) is sufficiently high, the optimal distribution approaches a uniform distribution that agrees well with conventional water filling in a high SNR regime. Compared with traditional digital dimming, the proposed spatial dimming method can not only use spatial domain for dimming but also allocates power to different subcarriers according to channel conditions which is more efficient. Analytical and numerical results imply that the proposed scheme converges quickly and performs well compared with traditional power allocation methods. / Thesis / Master of Applied Science (MASc)

The sphincter of Oddi (SO) is a neuromuscular structure located at the junction of the bile and pancreatic ducts with the duodenum. The primary functions of the SO are to regulate the delivery of bile and pancreatic juice into the duodenum, and to prevent reflux of duodenal contents into the biliary and pancreatic systems. Neural, hormonal or functional disturbances of biliary motility can lead to painful and sometimes life threatening clinical conditions, such as SO dysfunction and acute pancreatitis. Clearly understanding the regulation of biliary and duodenal motility patterns is necessary and may provide useful pharmacological sites for drug development to aid in the treatment of these diseases. Spontaneous activity of the SO is regulated by complex interactions between the enteric nervous system, hormones, possibly interstitial cells of Cajal and other bioactive agents, together with modulation via neural reflexes between the duodenum, common bile duct/gallbladder, and stomach. Purines are one group of neurotransmitters/regulatory agents that have been shown to effect gastrointestinal motility, however their functions in the regulation of SO motility have not been elucidated. The studies described in this thesis used in vitro organ bath techniques and in vivo preparations to determine the effects of exogenous purines on possum SO and duodenal motility. The possum SO has been extensively characterized and is an excellent model for motility studies. In vitro, exogenous adenosine was found to decrease spontaneous activity in both the SO and duodenum. In contrast exogenous ATP induced both excitatory and inhibitory responses in the SO and duodenum. Interestingly, the adenosine and ATP-induced effects were predominantly exhibited by the proximal portion of the SO (proximal-SO), with no or little effect observed in the distal portion of the SO (distal-SO). These data support the hypothesis that the SO is comprised of different functional components that can act differently in response to certain stimuli, and highlights the importance of studying each of the SO components. Agonists and antagonists, together with immunohistochemical studies, were used in an attempt to identify the P1 and P2 receptor sub-types responsible for mediating the adenosine- and ATP-induced responses. In the duodenum the adenosine-induced decrease in spontaneous activity was likely to be mediated by A2A and A3 receptors, but the receptors mediating the proximal-SO response could not be identified. In the duodenum ATP induced a complex non-neural response consisting of a P2X1, and P2Y2 and/or P2Y4 mediated immediate inhibition. This was followed by a return to baseline activity or small excitation. The response concluded with a late inhibitory response, likely to be mediated by P2Y1 receptors, but the effects of other P2Y receptors could not be excluded. In contrast, ATP application to the proximal-SO evoked a partially neurally mediated early excitation, likely via P2X receptors, followed by an inhibition of activity, likely via activation of non-neural P2Y2 and/or P2Y4 receptors. In vivo studies with exogenous application of adenosine and ATP to the SO activated neural pathways to produce increased motor activity. Characterisation of these neural pathways found ATP and/or adenosine to activate excitatory cholinergic motor neurons. ATP also activated an inhibitory nicotinic/nitrergic pathway. This is the first comprehensive investigation of the possible involvement of purines in the regulation of SO motility. These studies demonstrate that exogenous purines influence SO and duodenal motility, inducing complex neural and non-neural responses, acting via multiple P1 and P2 receptors. It now remains to be determined if endogenously released purines induce similar responses, together with elucidation and location of the receptor sub-types involved.

Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.

SO(n) är rotationsgrupper som beskriver rotationer kring origo i motsvarande n-dimensionella rum. Vi betraktar här specifikt rotationsgrupperna SO(2) och SO(3), dessa kan representera en fast kropps rotation kring ett fixt centrum i två och tre dimensioner.   Att finna en representation av dessa grupper visar sig i två dimensioner vara lättförståeligt då vi endast behöver en rotationsvinkel för att representera SO(2). I tre dimensioner stöter vi däremot på svårigheter i form av singulariteter då vi försöker avbilda med hjälp av rotationsvinklar. För att få en bijektiv avbildning måste vi använda oss av Liegruppen SU(2).

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning få en inblick i hur lärare undervisar i so idag. Vi vill också se vad styrdokumenten säger om so-ämnena och utifrån litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur vi själva skulle vilja arbeta. </p><p>I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger där även en kortfattad historisk tillbakablick. Därefter följer en litteraturgenomgång där vi valt att redovisa de böcker vi använt var för sig. </p><p>Eftersom syftet delvis är att ta reda på hur man arbetar med so i skolan idag ansåg vi det nödvändigt att göra en empirisk studie. Vi intervjuade elva lärare med olika inriktningar och stadier, varav en outbildad, på fem olika skolor. För att få en helhetsbild valde vi att intervjua lärare från årskurs 1-9. Vi presenterar intervjuerna med lärarna var för sig i löpande text eftersom vi anser det bli mer lättförståeligt då. Efter dessa följer en resultatdiskussion där vi bland annat tar upp att alla lärare som vi har intervjuat arbetar, mer eller mindre, integrerat med de olika so-ämnena och att de flesta prövat att arbeta tematiskt. Alla lärarna tycker att geografi är ett mycket viktigt ämne och det dominerar so-undervisningen i de lägre stadierna. Man kan även se att de arbetar mycket med historia. Ämnet samhällskunskap återkommer i nästan alla intervjuer när det gäller aktuella händelser. </p><p>Det som förvånade oss var hur lite religionsämnet förekom i intervjuerna med lärarna på de lägre stadierna. De flesta lärarna försöker att variera sin undervisning genom att arbeta på olika sätt och att ha olika redovisningsformer. För att skapa ett bra klassrumsklimat säger de flesta att det är viktigt att det är tryggt och lugnt och att man har roligt tillsammans. Arbetet avslutas med en slutdiskussion där vi relaterar litteraturen till intervjuerna och här kan man bland annat se att en likhet är att de tar upp integrering som en viktig del i undervisningen. Här diskuterar vi även våra egna åsikter och hur vi skulle vilja arbeta, bland annat hur viktigt det är att eleverna får en helhet i undervisningen.</p>

Denna studie har som utgångspunkt att undersöka hur lärare i SO-ämnen (Samhällskunskap, Historia, Geografi, Religion) arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt. Syftet är att synliggöra hur verksamma SO-lärare arbetar för att ge stöd för att utveckla elevernas språkliga förmågor i undervisningen. Det inslamade materialet utgör grunden för att kunna synliggöra vilka lärandeteorier som genomsyrar undervisningen. Samtliga fyra lärare som deltagit i form av intervjuer till detta arbete är verksamma SO-lärare och arbetar på olika grundskolor på högstadiet (årskurs 7-9). Resultatet visar på att samtliga lärare arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt med olika metoder och att arbetssättet till stor del är en integrerad del av undervisningen. Däremot är det svårt att dra tydliga paralleller till vilken lärandeteori som styr undervisningen.

<p><strong>Syftet med studien</strong> är att<strong> </strong>belysa SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne.</p><p><strong>Forskningsfrågorna:</strong><strong></strong></p><p>·        Uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år utomhuspedagogik som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt, och vad är i sådana fall meningen med utomhuspedagogik i historia?</p><p>·        Hur uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år uterummet i form av en lärandemiljö i historia?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien är genomförd med en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet är samlat med hjälp av kvalitativa intervjuer, där informanterna är lärare i SO i årskurserna 7-9. Deras uppfattningar presenteras som beskrivningskategorier i text och figurer.</p><p><strong>Resultat:</strong> Utomhuspedagogik uppfattas både som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt och inte. Meningen med utomhuspedagogik i historia är bland annat ökad historiemedvetenhet, ökat motivation, ökad social samvaro mellan lärare och elever samt bättre minne. Uterummet uppfattas som en lärandemiljö i form av ett läromedel att lära <em>av</em> och ett annat slags klassrum eller en scen att lära <em>i</em>.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Utomhuspedagogik som ett historiedidaktiskt förhållningssätt, där exempelvis läraren är medveten om rums olika berättelser och kan skapa historiska upplevelser för eleverna, kan leda till ett ökat historiemedvetande och ge eleverna en känsla för varför de läser historia.</p>