Detta arbete utgår från tre problemformuleringar och syftar till att ta reda på hur lärare och studiehandledare ser på studiehandledningens betydelse, vilka förväntningar de har på handledningen och hur samarbete samt ansvarsfördelning ser ut inom studiehandledning. Vi vill särskilt undersöka vilken betydelse handledningen har för SO-ämnena i F-3. I arbetet används två teorier för att analysera det empiriska materialet. Den ena är Skolverkets fem framgångsfaktorer för fungerande studiehandledning. Den andra är Claes Nilholm och Kerstin Göranssons gemenskapsorienterade definition av inkluderingsperspektivet. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer för insamling av material. Vårt resultat visar att Skolverkets framgångsfaktorer finns representerade i de intervjuer vi genomfört. Dock ser vi att på individnivå är inte alla faktorer synliga. Vårt resultat visar att inkludering kan kopplas ihop med flera av framgångsfaktorerna samt att studiehandledning kan verka inkluderande. Studiehandledningens betydelse kan vi konstatera är beroende av en fungerande organisation och av studiehandledare och lärares engagemang. Lärares och studiehandledares förväntningar på studiehandledning är främst att handledningen ska bidra till utvecklande av ämneskunskaper och det svenska språket. Samarbetet och ansvarsfördelningen upplevs som oklar då bristande styrning resulterar i att detta läggs på de enskilda individerna. Vår slutsats är att ett tillägg behövs i Skolverkets framgångsfaktorer angående organisation och styrning.

Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen.  De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka de utmaningar som lärare upplever i ett arbete med elever som har språkstörningar i SO-undervisningen. Studien utförs med hjälp av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas sex lärare, varav fem arbetar på en och samma skola. Lärarna upplever svårigheter i att utforma samt hitta och använda rätt anpassningar för elever med språkstörningar i SO-undervisningen. I studien analyserar vi lärarnas olika undervisningsmetoder samt strategier i SO-undervisningen i enlighet med det sociokulturella perspektivet och scaffolding. Detta gör vi för att undersöka hur elever med språkstörningar kan gynnas i deras lärande samt kunskapsutveckling i SO-undervisning. Svårigheterna som lärarna upplever i att didaktiskt kunna planera sin SO-undervisning beror på de olika kunskapskraven i de samhällsorienterade ämnena samt bristande kunskaper kring diagnosen språkstörning. En slutsats som vi i studien kan dra är att ökade kunskaper kring diagnosen språkstörning i enlighet med goda praktiska erfarenheter kan gynna praktiken för läraren samt kunskapsutvecklingen för elever med språkstörningar. Studiens relevans gällande ett arbete med elever som har språkstörningar är att lärarna med hjälp av denna studie kan utöka sina kunskaper gällande diagnosen språkstörning. Detta kan i sin tur hjälpa lärarna att i en tidig stadie identifiera elever som har språkstörningar och därmed i god tid kunna förse samt erbjuda elever med språkstörningar rätt stöd för att hjälpa dem i deras kunskapsutveckling.

This research reconsiders two ABC programs from the early 1990s, Twin Peaks and My So-Called Life, through the frames of queer-theory based textual analysis, press discourse, and fan reception. I begin by arguing that both programs, which emerged in concert with the solidification of queer studies as an academic field, exist as televisual oddities that provided a temporary space for the exploration of queer subjectivities in primetime; this analysis also invokes the non-normative positioning of showrunners David Lynch and Winnie Holzman based on their previous and subsequent work. Secondly, I posit popular press receptions/retrospectives as undermining the queer centrality of both programs by adhering to heteronormative frameworks such as “quality television.” Lastly, I discuss fan reclamations of both programs through slash fiction and collaborative web forums as illuminating the intrinsic queerness of Twin Peaks and My So-Called Life lost through dominant press narratives. / text

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vad</p><p>som ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar.</p><p>Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation.</p><p>Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket. Bland annat känner SO-lärare av problematiken som uppstår då läroplanen ska uppfyllas gällande elevernas individuella utveckling samtidigt som elevgrupperna består av trettio elever. En skillnad som framgick var att den tidigare forskningen ger en något mer kritisk och negativ bild av hur lärare upplever sitt uppdrag än vad SO-lärarna i arbetet framställde. Det framgår också i det empiriska materialet att det finns skillnader i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag i relation till andra ämneslärare.</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer i F-3-lärares SO-undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie och ett perspektiv hämtat i sociokulturell och ämnesdidaktisk teori. Resultatet visar i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer. Slutsatsen är att lärare behöver förstå problematiken som kan uppkomma om de inte bearbetar elevernas frågor när de dyker upp och inte heller planerar ämnesinnehållet om livsfrågor. Om lärarna inte bearbetar detta kan det leda till att eleverna inte utvecklar någon djupare kunskap om livsfrågor. Genom att arbeta varierat och ämnesövergripande skulle livsfrågor, etik och moral få den plats den behöver i undervisningen utan att de övriga skolämnena blir lidande.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna resonerar kring läromedel inom SO-undervisningen i årskurserna 1–3. Utifrån ett sociokulturellt didaktiskt perspektiv ges i denna studie svar på våra forskningsfrågor. Genom vald metod i form av frågeformulär framställs respondenternas kvalitativa svar. Resultatet synliggör hur, vad och i vilket syfte lärare använder läromedel inom SO-undervisningen på varierande vis. Slutsatsen blir utifrån lärares gemensamma synsätt att läromedel lägger grund för undervisningen och att material bör kombineras. Det synliggörs även samband med tidigare forskning kopplad till denna studie.

<p>För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.</p>

<p>Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.</p>

<p>Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.</p><p>Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.</p><p>En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas.</p>