Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 uppfattar begreppet livsfrågor och om/hur de undervisar kring livsfrågor. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: Vad är lärarnas uppfattningar om livsfrågor? Hur undervisar lärarna kring livsfrågor? Kopplar lärarna livsfrågor till specifika ämnen? En kvalitativ undersökningsmetod har använts: data har samlats in genom kvalitativa intervjuer, sedan har data bearbetats och innehållsanalyserats. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det finns flera möjliga svar på frågeställningarna beroende på vem man frågar. Angående lärares uppfattningar om livsfrågor ger lärarna uttryck för att livsfrågor innefattar mycket, men vad som inryms i mycket verkar utgå från lärarnas personliga uppfattningar. Resultatet visar att lärarna anser att livsfrågor är ett viktigt ämne. Det framgår att undervisning kring livsfrågor bör ske genomlöpande under elevernas hela skoltid. Vidare visar resultatet att undervisning kring livsfrågor sker genom olika metoder, både oplanerat och planerat. Resultatet belyser att det är individuellt vilket/vilka ämnen lärarna kopplar samman livsfrågor med. Studien visar också att lärarnas uppfattningar kring livsfrågor i vissa avseenden skiljer sig mot den tidigare forskningen. En möjlig förklaring kan vara att forskningen fokuserar på livsfrågor i relation till religionskunskap vilket det i resultatet framgår att lärarna inte gör i lika stor utsträckning. Slutligen är det problematiskt utifrån studiens resultat att avgöra om lärarna utgår från deras personliga uppfattningar gällande livsfrågor och/eller utifrån styrdokumentens riktlinjer. / <p>SO</p>

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i f-3 beskriver sitt arbete medhållbar utveckling i sin egen undervisning i de olika So-ämnena, samt attundersöka lärares attityder och innebörder till begreppet hållbar utveckling ochderas uppfattning om sin undervisning med detta innehåll. Metoden som användesför att besvara studiens frågeställningar var kvalitativa intervjuer och genomfördesgenom att intervjua sex stycken lärare. Det insamlade materialet analyserades meden fenomenografisk analys utifrån ett hermeneutiska perspektiv.Resultatet som framkom av studien var att alla informanterna ansåg att hållbarutveckling var ett väldigt viktigt begrepp att arbeta med och till viss del ävenämnesövergripande. Utifrån resultatet framkom det att informanterna arbetade medhållbar utveckling i undervisningen utifrån samma innehåll och det utfördes i storadrag på liknande sätt. Det framkom att även fast många var intresserade av ämnethållbar utveckling så skedde en stor del av undervisningen kring hållbar utvecklingpå grund av att det har kommit in på ett tydligare och bredare sätt i läroplanen. / <p>SO</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder GOTD i undervisningen och vad lärare anser att den bidrar till i SO-undervisningen. Studien utgår från en kvalitativ ansats och kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultat visar att undervisningsmetoden bidrar till att inspirera både elever och vårdnadshavare med sitt intresseväckande upplägg som har potentialen att skapa nyfikenhet och vetgirighet hos eleverna. Undervisningsmetoden är anpassningsbar och kan användas inom olika ämnen och för olika syften. Undervisningsmetoden ger också tillfälle för lärare att undervisa mer inom SO-ämnenas centrala innehåll.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever. Denna studie har en kvalitativ ansats med ett teoretiskt perspektiv som utgår från fenomenologin. Resultatet visar vilka typer av konflikter som förekommer i skolan, vilka verktyg lärare ger till sina elever för att de ska kunna hantera sina egna konflikter och vilka möjligheter detta ger. Slutsatsen är att lärare i årskurs f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever genom att arbeta in en trygg grupp, för att motverka konflikter som bland annat uppstår om regler i lekar på raster. Detta görs med hjälp av bland annat värdegrundsarbete och fiktiva fall där eleverna får vara delaktiga i att hitta lösningar. Genom att arbeta både förberedande med att undervisa om konflikthanteringsmetoder och i situationen genom exempelvis bildstöd, frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisning som annars blir lidande.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Katarina och Larsson, Hanna (2021). Samband språkstörning och skrivsvårigheter – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Många elever med språkstörning har svårigheter med både läsning och skrivande. Ofta talas det om läs- och skrivsvårigheter som ett gemensamt begrepp, men det är vanligt att större vikt läggs vid läsningen. Vårt arbete fokuserar på skrivandet och är ett bidrag till ökad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Genom att ringa in de specifika skrivsvårigheterna och de bakomliggande orsakerna vill vi tillföra värdefull information som på sikt kan bidra till att speciallärare kan ge elever med språkstörning rätt stöd.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra med en sammanställning av evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Avsikten är att beskriva vad som karakteriserar texter skrivna av elever med språkstörning. Ytterligare ett syfte är att belysa de specifika svårigheter som elever med språkstörning möter i skrivandet av texter samt beskriva bakomliggande orsaker. Vilka är de utmärkande dragen i texter skrivna av elever med språkstörning i jämförelse med elever med typisk språkutveckling? Vilka specifika svårigheter kan identifieras hos elever med språkstörning vid produktion av text? Vilka är de bakomliggande orsakerna till skrivsvårigheter hos elever med språkstörning?   Teori Resultatet av denna studie speglas mot skrivteorin The Not-So-Simple View of Writing (Berninger &amp; Winn, 2006) som beskriver vilken komplex uppgift skrivande är. Teorin delar in skrivande i tre delkomponenter: transkription, exekutiva funktioner och textgenerering. Den betonar också arbetsminnets centrala ställning för att samordna dessa tre delar.     Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. I litteratursökningen utgick vi från en och samma kombination av sökord till samtliga tre frågor. Efter att ha tagit hänsyn till våra inklusions- och exklusionskriterier valdes åtta artiklar ut. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en tematisk innehållsanalys av artiklarna. Det innebär att våra teman inte var i förväg bestämda, utan strukturerades utifrån de mönster som framträdde vid läsningen.   Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter framkom att skrivande är en stor utmaning för elever med språkstörning. Utmärkande drag i texter som elever med språkstörning skriver är att de är kortfattade och av generellt lägre kvalitet. Specifika svårigheter är stavning, grammatik, ordförråd, idéproduktion/textbearbetning samt skrivflyt. Bakomliggande orsaker till de specifika svårigheterna är bristande muntlig språkförmåga, lässvårigheter och begränsat arbetsminne.   Specialpedagogiska implikationer Vikten av att lärare har tillräcklig evidensbaserad kunskap om såväl språkstörning som skrivande kan inte nog betonas. För att sprida denna kunskap har specialläraren en viktig funktion att fylla. Eftersom elever med språkstörning har bristande förmåga till implicit inlärning bör undervisningen bedrivas så explicit som möjligt. Detta kan gälla undervisning i ordförråd och läsning som båda är viktiga komponenter för att lyckas med skrivande. Bristande arbetsminne får stora konsekvenser för elever med språkstörning och specialläraren kan stötta lärare i hur man på relativt enkla, men effektiva, sätt kan avlasta arbetsminnet. Med hjälp av förberedelse, strukturstöd och mallar kan kapacitet frigöras till skrivprocessens olika delar. Ibland behöver elever med språkstörning få visa sin kunskap utan att göra det i skrift, men det är viktigt att inte undvika alla moment som innebär skrivande bara för att det utgör en stor utmaning. Elever med språkstörning behöver alltså få fler tillfällen till att utveckla sitt skrivande och bör få göra det i flera olika skolämnen, inte bara i svenska och engelska.   Nyckelord bakomliggande orsaker, skrivprocess, skrivsvårigheter, språkstörning, the Not-So-Simple View of Writing

Background  In the past, consumers would go to physical stores to gather information and end their shopping there, with physical stores being one of the few sources of product information. Today, with the coming of the digital age, there are gradually more and more channels to gather information. The development of e-commerce, social media, and entertainment type of Internet has diversified the ways of consumption, thus triggering a change in retail channels. By integrating multiple channels and enhancing the consumer's sense of consumer experience, the retail industry is gradually moving toward omnichannel. Consumers tend to combine information from physical stores with information from multiple data sources to search, compare and buy, which gives rise to omnichannel shopping behaviour.  To provide consumers with a smoother shopping experience, omnichannel improves the functional limitations of cross-channel in multi-channel retail, allowing consumers to choose the channel and method they prefer and are accustomed to. This process breaks down the constraints of time and space and provides consumers with a more comfortable shopping experience. Therefore, this paper will focus on what affected consumers’ acceptance and use of omnichannel system.  Purpose  The purpose of this study is to consider omnichannel retail as a complete commercial system, and study what are key drivers for consumers to accept and use this system. Method  This thesis takes a qualitative research analysis by conducting 10 semi-structured interview of respondents who live in Sweden. 237 initial codes were used to analyse the data by using template analysis, and thematic coding was performed through categorization and structured layer-by-layer coding.  Conclusion  The determinants of customer behaviour in omnichannel retailing in the Swedish clothing industry are: perceived ease of use, perceived usefulness, perceived safety, perceived enjoyment, social influence, price value, and personal choice, and interaction was observed between these factors. These factors act synergistically on consumers' shopping intention and then influence consumer behaviour.

Significant differences occurred in the density of tardigrades, rotifers, and nematodes and the diversity of tardigrades between collecting sites located upwind and downwind from a coal-burning power plant in Missouri. The oak tree species and lichen genera also varied in the two areas. Tardigrade and rotifer densities were greater in upwind sites, whereas nematode density was higher in downwind samples. One tardigrade species (Ramazzottius sp.) was found only at the upwind sites, and one species (Echiniscus sp.) was only in the downwind samples. In contrast, three species (Macrobiotus sp., Minibiotus sp., and Milnesium tardigradum) were found both upwind and downwind but in different densities in the two areas. The study presents baseline data for long-term monitoring of the effects of environmental factors on nematode and rotifer densities as well as tardigrade density and diversity.

En stor utmaning i SO-undervisningen är mötet med andraspråkselever. Allt oftare ställs lärare inför det faktum att elever ännu inte behärskar sin svenska i den utsträckning som skolan faktiskt kräver. Lärarna utmanas därför i sin profession att möta de här elevernas skilda behov; framför allt då oförberedda lärare ser till andraspråkselever såsom problem och brister, snarare än som språkliga resurser och möjligheter. Risken med detta bristande perspektiv är att andraspråkselever enbart får ta del av den ordinarie undervisningen, helt utan anpassningar, och att de då hämmas i sin språkutveckling. Av denna anledning har vi valt att undersöka huruvida lärare väljer att arbeta med anpassningar i sin SO-undervisning, samt ifall de anser att de är utbildade i att göra detta. Vår studie belyser även de två utmaningar lärare upplever är störst i undervisningssituationer för andraspråkselever: språket och dess begrepp. Vårt resultat baseras på den information som erhölls genom intervjuer med fem olika SO-lärare. Vid analysen av det insamlade materialet nådde vi slutsatsen att lärare bör besitta ett resursperspektiv, då ett sådant perspektiv inte enbart gynnar andraspråkselever utan även samtliga individer i klassrummet. Lärare som arbetar utifrån ett resursperspektiv, arbetar efter Vygotskijs grundtanke som gör gällande att språk är grunden för kunskapsbildning. På så vis arbetar man även i enlighet med läroplanen då denne genomsyras av det sociokulturella perspektivet. Studien visar att det inte enbart är andraspråkselever som tillägnar sig kunskaper i ett klassrum som kännetecknas av ett resursperspektiv, utan även att vi som lärare har mycket att lära av dem. På så vis blir andraspråkselever en kunskapskälla beträffande hur lärare kan åstadkomma en undervisning som gynnar alla elever.

Svenska skolor står ständigt inför tuffa utmaningar att främja alla elevers lärande. Pedagoger har kravet att skapa strategier för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta gäller alla pedagoger och inte enbart språklärare. Eftersom språket har en central betydelse i elevernas utveckling så innebär det att språk- och kunskapsutvecklande undervisningar bör prioriteras för att eleverna ska kunna utveckla ett mer ämnesspecificerat språk. Varje ämne kännetecknar ett specificerat språk som eleverna måste besegra för att kunna uppnå målen. Skolverket (2019) beskriver att pedagoger ska arbeta lika mycket med ämneskunskaper som språkutveckling för att elever ska kunna utveckla ett mer akademiskt språkbruk. Detta ställer höga krav på pedagogerna, inte minst i de samhällsorienterande ämnen som har höga språkliga krav. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i SO-ämnena upplever ett språkutvecklande arbetssätt i förhållande till elevers förutsättningar. Vi har utfört sex kvalitativa intervjuer på skolor i olika kommuner. Syftet med att utföra intervjuerna på olika skolor var för att undersöka likheter och skillnader mellan lärarna. Vår studie visar att samtliga lärare strävar efter ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen. Lärarna använder sig av liknande strategier för att utveckla elevers språk- och ämneskunskaper. Men vårt resultat visade även på skillnader mellan de olika skolorna och svårigheter i form av resursbrist och stora elevgrupper.