Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt och material lärare använder sig av i SO- undervisningen för att utveckla elevers ämnesspråk och ämneskunskaper, samt vilka effekter lärare menar att dessa arbetssätt har på elevers språk- och kunskapsutveckling. I studien presenteras bland annat det sociokulturella perspektivet på lärande. Med utgångspunkt i detta har vi intervjuat fem lågstadielärare som arbetar på två olika grundskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet av studien visar att ämnesspecifika begrepp, tematiskt arbete, elevers tidigare erfarenheter, klassrumsinteraktion, språkbruk och bildstöd är arbetssätt och material som har en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar språkutvecklande i SO-ämnena för att stärka elevers skolspråk. Studien syftar också till att undersöka vilka arbetssätt och material som används samt vilken effekt det har på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-undervisningen. Studien är tänkt att lyfta fram behovet av ett språkutvecklande SO-klassrum. Studien är även tänkt att bidra till en förståelse för språkutvecklande arbetssätt och kasta ett ljus på hur sådana arbetssätt kan tillämpas i praktiken. Det sociokulturella perspektivet på lärande har en framstående roll i denna studie. Studiens undersökning har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex lärare på fyra olika skolor i Skåneregionen, med förankring till tidigare forskning. Resultatet visar att ämnesspecifika ord och begrepp, lärarnas tillämpning av skolspråket i förhållande till elevernas vardagsspråk, elevernas tidigare erfarenheter, interaktion i klassrummet, bildstöd samt andra anpassningar och stöttande insatser är arbetssätt och material som har en stärkande effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till elevinflytande och demokratiuppdraget i SO-undervisningen, och med utgångspunkt i lärarnas praktik skapa förståelse för hur de arbetar med detta. Att utveckla elevernas demokratiska kompetens är en stor del av SO-lärares uppdrag och ett område som ställer stora krav på deras egen kompetens. Eftersom det är en så stor del av lärarens uppdrag ville vi undersöka detta forskningsområde närmare för att få en tydligare bild av lärares förhållningssätt och praktik. Studien var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av intervjuer av fem lärare i de samhällsorienterande ämnena. Till stöd vid intervjuerna användes en intervjuguide och intervjuerna spelades in samt transkriberades. Därefter sammanställde och kategoriserade vi det empiriska materialet för att sedan analysera det med hjälp av de teoretiska perspektiv vi utgick ifrån i studien. Resultatet av studien sammanfattades i en slutsats och diskussion med tidigare forskning som stöd. Genom studien kunde vi dra slutsatsen att lärarna överlag har en positiv och tydlig bild av vad elevinflytande och demokratiuppdraget innebär, men att deras agerande i praktiken kan skilja sig från varandra. De är också medvetna om möjligheter och begränsningar som existerar. Vi kunde även dra slutsatsen att det finns yttre faktorer som påverkar hur lärare förhåller sig och agerar i relation till dessa begrepp i sin SO-undervisning. Vi har även kommit fram till att dessa yttre faktorer möjliggör och omöjliggör olika aspekter i undervisningen, och styr därmed lärarens agerande i praktiken.

Detta examensarbete grundar sig i två frågeställningar där syftet är att undersöka det språkutvecklande arbetssättet på en skola. Det som undersökts är vad lärarna menar är viktigt att tänka på när det gäller elevernas språkutveckling i svenska i det flerspråkiga klassrummet. Vidare har jag undersökt vad som är utmärkande för lärarnas undervisningmetoder. Teorin som har använts är det sociokulturella perspektivet på lärande med utgångpunkt i att kunskap och lärande är något som sker i samspel med andra där kommunikation är en grundläggande faktor. Undersökningsmetoderna som jag har använt är två kvalitativa metoder, semistrukturerade intervjuer och observationer. I intervjuerna har det varit fokus på lärarnas perspektiv på en språkutvecklande undervisning. I observationerna har det varit fokus på hur detta görs i SO-undervisningen. Resultatet visar att lärarna arbetar målfokuserat med gemensamma strukturer. Detta är något som lärarna tycker bidrar till en medvetenhet om det egna lärandet hos eleverna. Samtliga lärare arbetar med bildstöd, samarbetsinriktat lärande och tematisk undervisning som ska bidra till språkutveckling.

Utifrån en problematik kring språkets inflytande i SO-undervisningen har syftet att under-söka lärares förhållningssätt till begreppet språkutveckling växt fram. För att redogöra för detta syftar också uppsatsen till att söka svar på vilka svårigheter som är förenade med språkutveckling och hur detta bemöts samt hur detta korrelerar med forskning. För att samla in information användes semistrukturerade intervjuer med fyra SO-lärare. Informationen tolkades genom ett fenomenografiskt perspektiv och skapade struktur för efterkommande kapitel. Vårt resultat grundas på den information som erhölls utifrån gjorda intervjuer. De slutsatser som kunde dras var att det fanns en generell vilja efter att arbeta med språkut-veckling men att lärarna saknade verktyg för att göra detta.

Syftet med arbetet är att undersöka hur SO-lärare i 1-3 undervisar om ämnesbegrepp för nyanlända elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka om SO-lärare i 1-3 är medvetna om vilken forskning det finns om språkutveckling och om den tillämpas i undervisningen. Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv på lärande då modern forskning utgår från den lärandeteorin. I studien undersöker vi hur verksamma lärare arbetar och tänker kring undervisning om ämnesbegrepp för nyanlända elever. För att undersöka detta ansåg vi att kvalitativ metod var den rätta metoden för vår studie. Vi ville inte fokusera på en stor grupp lärare utan ett mindre antal där vi kunde genomföra djupintervjuer om deras erfarenheter. I studien har totalt åtta utbildade verksamma lärare i lågstadiet intervjuats. Vi har i vårt resultat kommit fram till att lärarna arbetar med ämnesbegrepp på olika sätt. De lärarna som var minst insatta i forskning kring språkutveckling förlitade sig på bilder och resurspersoner. De lärare som var medvetna om forskningen arbetade på ett varierat sätt där man utgick från elevernas erfarenheter och inkluderade alla elever i undervisningen. Det vill säga de lärare som var medvetna om den forskning som finns utgick från ett sociokulturellt perspektiv när de undervisade.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur omställningen från undervisning i skolan till digital distansundervisning har sett ut och sedan applicera det på SO-ämnet. Detta kommer göras genom att se hur lärare utformar undervisningen, vad den digitala kompetensen har för betydelse, vad det finns positiv och negativt med distansundervisning och hur de sociala aspekterna påverkat elever. Genom olika databaser har vi funnit vetenskapliga texter från flera olika länder. Forskning vi har funnit har lyft fram flera olika aspekter lärare bör ha i åtanke vid distansundervisning samt hur viktig kommunikation är för lärande. Det vi har kommit fram till visar att omställningen har varit väldigt lik runt om i världen men dålig digital infrastruktur, bristande kommunikation och social deprivation har påverkat lärandet negativt. I vår framtida profession tar vi med oss detta då det kan bli aktuellt med digital distansundervisning då pandemier kan återkomma.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera hur lärare i den svenska skolan arbetar med språkutvecklande arbetsmetoder inom de samhällsorienterade ämnena, varför det är viktigt och vilken effekt den här typ av arbetsmetod har på elevers språk- och kunskapsutveckling. Kunskapsöversikten kommer även lyfta upp kopplingen mellan språket och lärandet. Detta arbete också kommer att beröra olika teorier inom språkutveckling, språkets betydelse för lärande, samt olika språkutvecklande arbetsmetoder som lärare kan använda sig av. För att söka information kring ämnet har vi använt oss av databaserna SwePub, Education Research Complete (ERC), Libsearch, och Google Scholar för att hitta forskningsartiklar och rapporter. Resultatet synliggör att forskning visar att ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena har en positiv effekt på alla elevers språk- och kunskapsinlärning. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning.

Syftet med studien är att få förståelse för hur närområdet används i SOundervisningen i årskurs F-3. Vår frågeställning lyder: Hur resonerar lärare kring att använda närområdet i SO-undervisningen i åk F-3? För att besvara forskningsfrågan används en kvalitativ metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar på att lärarna anser att det finns flertalet möjligheter och fördelar med att använda närområdet i SOundervisningen, men att det finns ramfaktorer som kan påverka hur närområdet kan utnyttjas i undervisningen.

Litteracitet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för den läs-, skriv- och räkneförmåga som krävs för att kunna navigera i dagens demokratiska samhälle. Elever behöver således utveckla olika litteracitetsstrategier för att kunna ta till sig väsentlig kunskap och detta är särskilt centralt inom SO-ämnena. Denna kunskapsöversikt syftar till att kartlägga och analysera forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på grundskolans årskurs3-9. För att kunna uppnå syftet undersöks det via tre frågeställningar: Vad kännetecknar aktuell forskning om ämnesspecifik litteracitet inom SO-ämnena med fokus på åk 3-9? Hur framställs begreppet litteracitet med fokus på SO-ämnena i aktuell forskning? Vilka gynnsamma strategier för ämnesspecifik litteracitet i SO-ämnena kan identifieras i forskningen? Nio olika studier ligger till grund för denna kunskapsöversikt som valdes ut genom systematiskt arbete. Litteratursökningen utgick från specifika urvalskriterier och sökord medgrund i syfte och frågeställningar. Samtliga artiklar granskades och kodades systematiskt utifrån begreppen litteracitet och strategier. Majoriteten av studierna har kvantitativ ansats men några har även en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats och en har kvalitativansats. Enligt resultatet av forskningen delas begreppet litteracitet upp i dels generell litteracitet, dels ämnesspecifik litteracitet men båda innehåller förmågor och strategier som är väsentliga att utveckla för att förvärva djupare kunskaper. Dessutom visar resultatet frånforskningen att explicit undervisning om litteracitetsstrategier i SO-ämnena är väsentligt för att kunna utveckla ämneskunskaper. Särskilt viktigt är det i mellanstadiet då texterna eleverna möter är allt mer komplexa och ämnesspecifika. Vår slutsats blir således att undervisning om ämnesspecifika litteracitetsstrategier blir centralt för lärare i synnerhet i SO-ämnena för att öka elevernas ämneskunskaper.