Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO.

No description available.

Syftet med vår systematiska kunskapsöversikt är att analysera och jämföra olika vetenskapliga verk för att se hur en lärare kan arbeta för att främja andraspråkselevers språk och kunskapsutveckling. Vi har därför använt oss av olika databaser som är inriktade på de områderna vi skriver om för att få en gynnsam sökresultat som möjligt. Sammanfattnningen av detta blev att vi skrev om doktorsavhandlingar, artiklar och bokkapitel som kunnde hjälp oss besvara vår frågeställning. Resultatet som vår kunskapsöversikt gav  är att det finns en rad olika förändringar som en lärare kan göra på klassrumsnivå för att främja andraspråkselevers kunskapstuveckling. Ett mer inkluderade arbetssätt leder till att bättre relationer mellan lärare och elev vilket leder till ett bättre klassrum och kunskapmiljö. Det underlättar även för läraren när den planerar sin undervisning så den blir en tillgång till alla elever. Idag finns det en del hinder samt problematik i hur vi tillgodoser andraspråkselever men vi ser positivt på att kunna göra en förändring på klassumsnivå att involvera och tillgodose alla våra elever som framtida lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder sig av skönlitteratur i SO-undervisningen. Tidigare forskning visar att skönlitteratur utvecklar kunskaper, empati, samt förståelse för andra människor och historia. Det har även visat sig att eleverna blir både engagerade och motiverade i undervisningen. Studien undersöker hur lärarna gör när de använder skönlitteratur, vilka fördelar det har och vilka problem som kan uppstå med användandet i SO-undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex lärare har intervjuats i årskurserna 4–6. Från intervjuerna har data samlats in som sedan har analyserats och kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna tillämpar ett sociokulturellt perspektiv i den berörda undervisningen. De använder främst skönlitteratur i historieämnet och det är tillgången på antal böcker som styr hur de lägger upp undervisningen. Samtliga lärare ansåg att eleverna blir både motiverade och engagerade genom att läsa skönlitteratur i SO-undervisningen. De tyckte också att det var ett didaktiskt verktyg som kan hjälpa till att skildra olika perspektiv och händelser. Svårigheterna med att använda skönlitteratur i SO-undervisningen var tidsaspekten. Lärarna tyckte det tog tid att läsa och det gällde både när lärarna läste högt för eleverna och när eleverna läste enskilt. Det var även tidskrävande att förbereda reflektionsfrågor till texten och efterarbetet med det. Några lärare tyckte också det var svårt att hitta rätt böcker till eleverna.

Nas últimas décadas, muitos pesquisadores dedicaram-se a avançar o modelo atual de abstração de processos, seja por meio da adição de camadas extras de segurança, seja em busca de melhorias de desempenho, ou ainda com o objetivo de fornecer suporte para novos recursos de hardware. Tais melhorias são relevantes porque abstrações de processos em SOs de propósito geral representam o ponto de encontro de diversos recursos de interesse dos usuários. Processos representam a convergência entre a aplicação dos usuários, os modelos de programação oferecidos pelo SO e a utilização dos recursos de hardware. Os esforços para expandir as capacidades dos SOs no nível da abstração de processos abrem uma nova área de pesquisa ainda pouco explorada. Nesta dissertação, após um levantamento preliminar dos trabalhos relacionados ao tema, nos concentramos em 9 pesquisas que foram selecionadas levando-se em consideração aspectos como as propostas de implementação adotadas por elas e o seu impacto na literatura da área. Desses trabalhos, derivamos um conjunto de características que consideramos importantes para guiar o desenvolvimento da próxima geração de abstrações de processos. Partindo de tais características, propomos um modelo teórico chamado de bead cujo o objetivo é ilustrar os desafios e vantagem em se expandir as abstrações de processos. Além disso, sugerimos uma coleção de microbenchmarks que podem ser utilizados para revelar parte dos impactos de novas abstrações de processos. Por fim, realizamos uma discussão sobre aplicações de uso cotidiano que podem ser utilizadas para a validação dessas propostas e que também possam delas se beneficiar. / In recent decades, many researchers committed to pushing forward the current model of process abstraction, either by adding extra layers of security or seeking performance improvements or even providing support for new hardware. Such enhancements are relevant because process abstractions in general-purpose OSes represent the meeting point of several aspects of users concern. Processes join together user applications, programming models provided by the OS and hardware resources access. Efforts to expand OS capabilities at the process abstraction level represent a new and underexplored research field. In this thesis, after a preliminary survey of the area, we selected nine works to focus on by considering aspects such as their implementation approach and their impact on the literature. From these works, we extracted a set of characteristics that we consider essential to guide the development of the next generation of process abstractions. Based on such characteristics, we propose a theoretical model called bead, which illustrates the challenges and advantages of expanding process abstractions. Furthermore, we suggest a collection of microbenchmarks that can be used to reveal some of the impacts of new process abstractions. Finally, we discuss real-world applications that can be used to validate these proposals, and that could also benefit from them.

Questa tesi descrive lo stato delle conoscenze degli effetti tossici da micotossine su animali d allevamento, ed alcuni esperimenti condotti per valutare gli effetti indotti da esposizione cronica da micotossine sui ruminanti. Uno studio è stato condotto su 15 aziende specializzate in sistemi di produzione intensiva di carni bovine, situate nel Nord Italia (province di Verona e Mantova), con l'obiettivo di individuare i rischi d esposizione a contaminazione da micotossine. Alcuni metodi di laboratorio sono stati sviluppati: un metodo per la determinazione di ocratossina A (OTA) accumulata in tessuti e organi; Un metodo per valutare gli effetti delle fumonisine sulla biosintesi delle basi sfingoidi sfingosina (So) e sfinganina (Sa); Un metodo per rilevare l addotto AFB1-albumina. La razione totale mescolata (TMR) è risultata positiva alla AF e FB. Tra i singoli alimenti, il mais e la semola glutinata di mais sono stati i principali responsabili della contaminazione del TMR. Il livello di contaminazione è positivamente correlato al contenuto di umidità di mais. Il metodo per la determinazione dell OTA nei tessuti ed organi ha mostrato un buon recupero medio. L'analisi del rapporto Sa/So nel sangue non ha mostrato alcun effetto negativo delle fumonisine sulla biosintesi lipidica. L'addotto AFB1-albumina è risultato positivo per il 18% dei campioni totali di sangue. / The thesis describes the state of knowledge about toxic effects of mycotoxins on farm animals, and some experiments conducted to assess effects induced by chronic exposure to mycotoxins on ruminants. A field study for was carried out on 15 farms specialised for intensive beef production system, located in Northern Italy (provinces of Verona and Mantova), with the aim to identify risks of exposure to mycotoxins contamination. Some laboratory methods were performed: a method for the detection of ochratoxin A (OTA) concentration in tissues and organs; a method for evaluating the effects of fumonisin on biosynthesis of the two sphingoid bases sfingosine (So) and sphinganine (Sa); a method to detect the AFB1-albumin adduct. Total mixed rations (TMR) resulted positive for AF and FB contamination. Among single feedstuffs, corn and corn gluten feed were the main responsible for TMR contamination. Level of contamination was positively related to corn moisture content. The method for the determination of OTA in tissue and organ showed a good mean recovery. The analysis of ration Sa/So in blood did not show any negative effect by fumonisin on the lipidic biosynthesis. The AFB1-albumin adduct was positive on 18% of total blood samples.

Cahová, A., Comparison of unemployment in the selected municipalities with extended powers of South Moravian Region. Diploma thesis. Brno: Mendel University in Brno, Faculty of Regional Development and International Studies, 2014. The subject of the diploma thesis is to compare the evolution of unemployment in administrative districts of municipalities with extended powers Židlochovice and Hodonín. The work is divided into two main parts and as the processing method is used the statistical analysis. The first part contains theoretical issues related to unemployment. There are defined basic concepts, such as the labor market, supply and demand for labor, unemployment itself, its division, measurement and implications. Crucial practical part is focused on comparing the evolution of unemployment by age, educational attainment and the period of registration of candidates at the employment office. In conclusion, using the method appropriate adjustment of time series trend function is predicted unemployment rate in the coming years.

Syftet med föreliggande självständiga arbete är att fördjupa kunskapen om hur fem lärare i årskurserna 1–3 använder sig av bild som arbetssätt i undervisningen av samhällsorienterade ämnen samt vilka för- och nackdelar som kan finnas. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem lärare och vi har tolkat vår empiri genom Deweys pragmatiska teori och begreppet ”Learning by doing”. Resultatet visar att bild används som ett arbetssätt i undervisning av samhällsorienterande ämnen på olika sätt, som skapande, visuellt lärande och inspiration. Samtliga lärare var överens om att fördelarna med bild som arbetssätt övervägde eventuella nackdelar. Slutsatsen visar att oavsett vilket arbetssätt inom bild som lärarna använt för att främja elevernas lärande finns det både för- och nackdelar.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

Digitalisering och digital kompetens är två begrepp som ofta förekommer på olika håll i samhället, och så även i skolans värld. Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare på mellanstadiet använder sig av digital tillämpning i skolundervisningen. Studien undersöker även vad digitalisering av skolan och undervisningen har inneburit för SO-lärare på mellanstadiet. Begreppet digital kompetens utforskas även och vad det innefattar för de lärare som deltagit i studien. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer som genomfördes och baserades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visar på att informanterna har olika uppfattning över om digitaliseringen har gynnat SO-undervisningen, men trots detta är informanterna överens om att undervisningen i alla fall har blivit smidigare att genomföra med hjälp av digitala verktyg. Innebörden och betydelsen av begreppet digital kompetens rådde det konsensus över mellan informanterna. Informanterna lyfter förmågan att kunna söka information på nätet, källkritik, hantering av digitala verktyg, samt vett och etikett på vad som ingår i en digital kompetens. Trots detta var deras definition inte helt i linje med internationella riktlinjer för samma begrepp som även identifierar problemlösning i anslutning till digitala verktyg som en femte förmåga.