Introduktion: Rekommendation av fysisk distansering på grund av Covid-19 har förutom begränsning av socialt umgänge med familj och vänner även inneburit att kommunala mötesplatser och träffpunkter har stoppat sina aktiviteter för seniorer. Denna förändring har för många äldre medfört en avsaknad av sociala sammanhang och ökad ensamhet. Att försöka uppmuntra äldre till en fortsatt social delaktighet med hjälp av informations-och kommunikationsteknik (IKT) ses därmed som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet gentemot målgruppen äldre. Syfte: Studien syftade till att få en ökad förståelse för hur olika kommunala mötesplatser upplevde och arbetade med att främja social delaktighet digitalt bland målgruppen seniorerunder Corona Covid 19 pandemin. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Tio yrkesverksamma personer deltog vilka representerade 7 kommunala mötesplatser för seniorer i Skåne. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av mötesplatserna hade förändrat sin verksamhet och erbjöd istället aktiviteter av olika slag genom IKT. De flesta av kommunerna erbjöd även IT-supportstöd under pandemin. De äldre upplevdes dock som svåra att nå och rekrytering till digital aktivitet ansågs som låg. Slutsats: Av studien framgick att mötesplatserna bör arbeta för att stärka de äldres digitala kompetens och motivation för främjande av social delaktighet digitalt. De yrkesverksamma behöver också stimuleras i det digitala utvecklingsarbetet och erhålla kontinuerlig kompetensutveckling. Verksamheterna bör införa en digital strategi för utvecklingens fortlevnad även efter att de fysiska mötesplatserna öppnat upp. / Introduction; Covid-19 has, in addition to restricting social contact with family and friends, also meant that municipal meeting places have stopped their activities for seniors. For many older people, this change has led to a lack of social context and increased loneliness. Trying to encourage the elderly to continue social participation with the help of information and communication technology (ICT) is thus seen as an important part of the health promotion work. Aim; The study aimed to gain an increased understanding of how different municipal meeting places experienced and worked to promote social participation digitally among the target group of seniors during the Corona Covid 19 pandemic. Methods; The study was conducted through a qualitative interview study with a semi-structured interview guide. Ten professionals participated, represented 7 municipal meeting places for seniors in Skåne. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results; The majority of the meeting places had changed their operations and instead offered activities of various kinds through ICT. Most of the municipalities also offered IT support during the pandemic. However, the elderly were perceived as difficult to reach and recruitment to digital activity was considered low. Conclusions; The meeting places should work to strengthen the elderly's digital competence and motivation for promoting social participation digitally. The professionals also need to be stimulated in the digital development work and receive continuous competence development. The workplaces should introduce a digital strategy for the survival of development even after the physical meeting places have opened up.

Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning har i förhållande till övrig befolkning en lägre grad av delaktighet. De individer sin får stöd inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) hamnar i en beroendeställning till den personal som utför insatserna. I syfte att öka brukares delaktighet används Delaktighetsmodellen, vilken bygger på professionellt ledda dialogmöten mellan brukare och habiliterare. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskaper från rollen som vägledare inom Delaktighetsmodellen har kommit till användning i habiliterares ordinarie arbete. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex habiliterare, en man och fem kvinnor, deltog i semistrukturerade intervjuer. Utöver spridning i kön fanns också en spridning i ålder, utbildning och specifik yrkeserfarenhet. Resultat: Respondenterna upplevde att de erfarenheter och kunskaper de fått i och med sin vägledarroll har lett till reflektioner kring hur ens egna värderingar och attityder påverkar delaktigheten hos brukare samt vilken betydelse dessa insikter har för den professionella utvecklingen. Vidare visade resultatet att vägledarrollen har uppmärksammat respondenterna på maktförhållanden som råder mellan deras habiliterare och brukare samt vilken roll vägledaren kan fylla när det kommer till att skapa förutsättningar för en ökad delaktighet hos brukare. Slutsats: Vägledarutbildningen har lett till att habiliterarna reflekterat kring yrkesrollen samt fått insikt i hur värderingar och attityder påverkar brukares delaktighet. Habiliterarna har även fått en ökad känsla av meningsfullhet och förståelse för uppdraget och därmed en större trygghet i yrkesrollen. Studien belyser även komplexiteten i habiliteraruppdraget och vikten av kompetensutveckling och kontinuerlig reflektion kring uppdraget. / Background: People with disability report a lower level of social participation than others. Getting support through the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) lead to a dependency towards the support-staff. The Involvement Model is meant to increase the level of involvement among people with disabilities, with the guidance from trained facilitators. Aim: The aim of the study was to describe how the experience from being a facilitator in The Involvement Model have come into use in the support- staff’s ordinary occupation in-group homes. Methods: A qualitative interview with an inductive approach was used. There were six participants in the study, one male and five female. All of them where support-staff in-group homes. Apart from the variation in gender, there was also a difference in age, level of education and professional experience among the participants. Results: The participants reported that their role as a facilitator had led to awareness about how values and attitudes effect the involvement among people with disabilities. The participants describe their experience as professional development. They also report that they see their occupation from a new perspective and have realized their role in facilitating involvement for people with disabilities. Conclusions: This study has showed that the experience the support-staff gained, through the facilitator-education, led to an awareness about their role in empowering involvement. They also reported an increased meaning and understanding in their professional role. This study can also contribute to show the complexity of the support-staffs role.

Denna studie har undersökt hur barn pratar om och beskriver begreppet delaktighet inom idrottsrörelsen, i syfte att klargöra barns perspektiv inom detta kunskapsområde. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats och baserades på tre gruppintervjuer med tolv unga idrottare i åldrarna 10–15 år. Den teoretiska utgångspunkten för studien var delaktighetsteorier, dels utifrån ett statsvetenskapligt samt ett sociologiskt perspektiv, men också specifikt, teorier som rör barns delaktighet (children’s participation) där framförallt delaktighet utifrån Roger Harts (1992) "ladder of participation" har använts. Resultatet för studien visar att idrottande barns beskrivningar av begreppet delaktighet är omfångsrik och innefattar å ena sidan en varierad bild av beslutsprocessen, där beskrivningar av att våga och inte få välja utgör exempel på icke delaktighet medan komma överens, kompromissa, rösta, vara med och bestämma, få välja, bli tillfrågad, få förklaringar, ge feedback, ge förslag och önskemål samt säga vad man tycker utgör barns beskrivningar av delaktighet. Å andra sidan visar även resultatet att idrottande barns beskrivningar av delaktighet går utöver beskrivningar av själva beslutsprocessen och innefattar även ett socialt perspektiv, där känna sig utanför, vara utesluten, och som att man inte finns utgjorde beskrivningar av att inte vara delaktig, medans beskrivningar av att man är med i ett gäng, alla får vara med och att man upplever att man finns till samt blir sedd, lyftes fram som viktiga komponenter för att beskriva delaktighet. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som har indikerat att barn uppfattar begreppet delaktighet som något mer än bara vara en del av en beslutsprocess. Studiens forskningsbidrag är därmed dels en bekräftelse av tidigare antydningar av idrottande barns breda syn på delaktighet men framförallt vad denna breda syn består av, vilket till min kännedom inte har utforskats tidigare. Resultatet ska emellertid beaktas med försiktighet givet det begränsade urvalet för studien. / The aim of this study has been to investigate how children talk about and describe the concept of participation in the sports movement, thus illuminating a child’s perspective of this area, and providing a basis for future quantitative work. The study was conducted using a qualitative approach and was based on three group interviews with twelve young athletes aged 10–15 years. The theoretical starting point for the study was participatory theories, partly from a political science and a sociological perspective, but also specifically, theories concerning children's participation. The results of the study show that athletes’ descriptions of the concept of participation are comprehensive and include, on the one hand, a broad picture of the decision-making process, where descriptions of daring and not being able to choose are examples of non-participation, while agreeing, compromising, voting, participating and deciding, getting to choose, being asked, getting explanations, giving feedback, giving suggestions and wishes and saying what you think, constitute children’s descriptions of participation. On the other hand, the results also show that young athletes’ descriptions of participation go beyond the decision-making process itself and also include a social perspective, where feeling outside, excluded, or that you don’t exist, are descriptions of non-participation, whilst descriptions such as being a part of a group, everyone is included, that you feel that you exist and are seen, were highlighted as important components to describe participation. The results are in line with previous research which has indicated that children perceive the concept of participation as something more than just being part of a decision-making process. The study’s main contribution is therefore firstly a reinforcement of the indications of previous research of children’s broad view of participation and secondly, illuminating what this comprehensive view consists of, which to my knowledge hasn’t been explored before. Further research is however needed given the small sample in this study, in order to strengthen these findings.

<p>The social dimension in the EU, explored through the document texts of the Treaty of Rome, the Lisbon Strategy, the Social Policy Agenda and the Swedish Strategy Report</p><p>This paper explores the social dimension of EU social policy, except the aspects of the economic and labour market. The EU documents reveal an underlying line of thought stemming from the alignment of the six founding countries, spearheaded by France, with the conservative corporatist welfare model. As one of four European welfare models, the conservative corporatist model emphasises labour market issues, corporate social responsibility and the subsidiarity principle in EU social policy. It also influences how the texts define the terms social, social policy and social exclusion. The definitions determine how policymakers combat problems such as social exclusion and identify the policy issues to be included in EU social policy.</p><p>The Swedish Strategy shows how the country is responding to the objectives that it has been assigned by the EU and how it plans to attain them. Other key issues include how Sweden defines and plans to address the problem of social exclusion domestically.</p><p>The Lisbon Strategy and the Social Policy Agenda of the EU underline the importance of civil trust. Accordingly, I have included Bo Rothstein's theory of social trust, which demonstrates that open dialogue with citizens and written declarations of cooperation in the EU are not enough. Actions that instil trust and impartial universal institutions are also required for the European project to work. Thus, civil trust in the EU requires the existence of such institutions.</p><p> </p>

The social dimension in the EU, explored through the document texts of the Treaty of Rome, the Lisbon Strategy, the Social Policy Agenda and the Swedish Strategy Report This paper explores the social dimension of EU social policy, except the aspects of the economic and labour market. The EU documents reveal an underlying line of thought stemming from the alignment of the six founding countries, spearheaded by France, with the conservative corporatist welfare model. As one of four European welfare models, the conservative corporatist model emphasises labour market issues, corporate social responsibility and the subsidiarity principle in EU social policy. It also influences how the texts define the terms social, social policy and social exclusion. The definitions determine how policymakers combat problems such as social exclusion and identify the policy issues to be included in EU social policy. The Swedish Strategy shows how the country is responding to the objectives that it has been assigned by the EU and how it plans to attain them. Other key issues include how Sweden defines and plans to address the problem of social exclusion domestically. The Lisbon Strategy and the Social Policy Agenda of the EU underline the importance of civil trust. Accordingly, I have included Bo Rothstein's theory of social trust, which demonstrates that open dialogue with citizens and written declarations of cooperation in the EU are not enough. Actions that instil trust and impartial universal institutions are also required for the European project to work. Thus, civil trust in the EU requires the existence of such institutions.