Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. / The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.

Socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö grundar sig på individens sammantagna upplevelse av allting som omfattar individen på arbetsplatsen. Tidigare forskning och utredningar visar att socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas av hög arbetsbelastning, höga krav, bristande stöd och vägledning, hög personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Utifrån tidigare forskning är många idag både medvetna och upplysta om vilka faktorer som bidrar till att skapa friska, välmående medarbetare och organisationer samt hur man bör arbeta för att främja god psykosocial hälsa i organisationerna. Trots medvetenheten påvisar risken för höga ohälsotal att pika i en negativ riktning. Ambitionen med studien är att undersöka och nå förståelse för hur socialsekreterare upplever sin psykosociala arbetsmiljö under den rådande pandemin Covid-19 för att få en inblick i hur arbetsmiljön upplevs i en kris som pandemin bär med sig. De teorier som valts ut för att analysera studiens resultat är Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell samt modellen känsla av sammanhang (KASAM) utvecklad av Aaron Antonovsky. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från barn- och ungdomsenheten och har genom en tematisk analys som analysmetod, tolkat och kategoriserat insamlade empirin. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön upplevs som avsevärt positiv trots de omställningar pandemin Covid-19 burit med sig. Den främst bidragande faktorn för god upplevd psykosocial arbetsmiljö under Covid-19 är det sociala stödet. Socialsekreterarna omges av ett gott socialt stöd på sin arbetsplats från både kollegor, arbetsledning och chef. Sammanfattningsvis visar resultatet att det föreligger en rimlig kravnivå på arbetsplatsen, kontroll i och över arbetsuppgifterna samt en hög nivå av socialt stöd som bidrar till skapandet av tillfredsställelse och en god psykosocial arbetsmiljö under pandemin Covid-19. / Many different studies have been made about social workers, their working conditions and working environment. Previous studies show that high workload, high demands, low social support and employee turnover is very common for the social services and indeed for the social workers. These working conditions tend to lead to stress and illness among the social workers. Today most organizations are aware of methods that build a healthy organization and healthy employees. Despite this, illness and stress tend to increase. The purpose of our study is to examine and gain an understanding of how social workers experience their psychosocial work environment during the current pandemic Covid-19. To investigate this, we chose a qualitative method and used semi structured interviews. Six social workers were interviewed. Two theories have been selected to analyze the results of the studie, Robert Karasek and Töres Theorell’s demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s sense of coherence model. The result of our study shows that the psychosocial work environment among the social workers is perceived as significantly positive despite the consequences of the Covid-19 pandemic. The main contributing factor that tends to create a good psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic is social support, both from colleagues, the management and managers. In summary, the results show that there is a reasonable level of demands in the workplace. The social workers have a high control over and in their work and experience a high amount of social support. This leads to a good psychosocial work environment and high work satisfaction among the social workers during Covid-19.

Tidigare forskning har visat att det förekommer brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra professioner utifrån att det inte finns en gemensam bild av barnet och den unges svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare på socialförvaltningen och biståndshandläggare på vård- och omsorgsförvaltningen LSS upplever samverkan i ärenden som rör barn och unga med NPF- diagnoser. Detta är en samverkansuppsats med socialförvaltningens barn och ungdomsenhet vilket innebär att vi har slagit ihop vår idé om det ämne vi från början tänkt att skriva om tillsammans med förvaltningen. För att uppnå syftet harvi genomfört en intervjustudie med åtta antal yrkesverksamma i olika verksamheter. Studiensempiriska material är analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt samverkansteori och Lipksys teori om gräsrotsbyråkrati. Av resultatet framkommer det att handläggarna från respektive förvaltning upplever hinder i samverkan mellan varandra utifrån organisationens olika regelverk samt utifrån handläggarnas olika synsätt om varandras arbeten. Resultatet visar ocksåatt handläggare från respektive förvaltning upplever att det finns behov av samverkan mellan varandra i vissa ärenden som rör barn och unga med olika NPF- diagnoser. Detta för att tillsammans kunna tillgodose klientens behov genom att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Dessutom skildrar resultatet i hur intervjupersonerna menar att samverkan kan stärkas, då handläggarna berättar att ökad kommunikation mellan förvaltningarna ökar kunskap hos handläggare om varandras arbeten vilket resulterar i att förbättra förutsättningarna för samverkan.

Syftet med studien är att ta reda på hur anknytningen med familjehemsföräldrarna och kontakten med socialtjänsten påverkar ett barn vid en familjehemsplacering och vidare in i vuxenlivet. Dessutom studeras även hur god anknytning främjar en familjehemsplacering och kontakten med socialtjänsten. Studien har en kvalitativ ansats och fem intervjuer med vuxna personer som bott i familjehem har genomförts. Delar av Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys (2010) föreställning om KASAM användes vid analys av uppsatsens empiri. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har upplevt en trygg anknytning till familjehemsföräldrarna när de var placerade som barn. En trygg anknytning i familjehemmet grundar sig på regler, rutiner, engagemang och samhörighet mellan det placerade barnet och familjehemsföräldrarna. Barn med en otrygg anknytning får det svårare att skapa nya relationer och utveckla en trygg relation till familjehemsföräldrarna vid en familjehemsplacering. I socialtjänstlagen står det att alla barn som placeras i familjehem ska ha en socialsekreterare som kontaktperson (2015:982). Familjehemsplacerade barn behöver en socialsekreterare som de känner tillit till, för att öka möjligheterna till att utveckla bra relationer i familjehemmet och att upptäcka eventuella missförhållanden. / The purpose of this study is to examine how the connection with the foster parents and the contact with the social services affects a child during a foster care placement and later in life. Furthermore, it also examines how good connection favours a foster care placement and the contact with the social services. For the study, a qualitative method was used. Five interviews took place with adults who have, at some point during their childhood, been in foster care. Parts of Bowlbys attachment theory and Antonovskys (2010) idea of KASAM was used to analyze the study’s empirics. The result shows that all adults who got interviewed in this study felt they had good relations with the foster parents and felt safe in their presence during the time they spent in foster care. Four guidelines for a good relationship between a child and their foster parents has showed to be rules, structure, commitment and affinity. Children who feel insecure with their current relations have a harder time building new relations and will have a tough time creating good relations within the foster home. The Social Service Act demands that every child in foster care shall be assigned a social secretary (2015:982). Children who has been placed in foster care needs a social secretary that they feel they can trust, this will increase the possibility of good relations within the foster home.

Studien undersöker utmaningar inom socialtjänstens arbete med barnutredningar och relationen till föräldrar, specifikt när relationen till föräldrar inte blir produktiv och snarare hindrar utredningsarbetet. Konsekvenser av en dålig relation kan vara att barnet blir osynligt i processen då fokus hamnar på föräldrars problematik och känsloliv, samt att barnets situation inte kan utredas och barnet riskerar att fara illa. Studien är kvalitativ och använder sig av semi-strukturerade intervjuer som tolkats ur begrepp från compassion-fokuserad terapi. Studien har genomförts med en deduktiv ansats och en tematisk analys. Resultat visar att relationens problem ofta handlar om föräldrars känsloliv och primitiva affektsystem, vilket beror på biologiskt och evolutionärt naturliga reaktioner i situationer där föräldraskapet hotas. Möjligtvis kan socialsekreterare bemöta föräldrar på ett mer ödmjukt sätt om de har en generell kunskap om hur affektsystemen påverkar föräldrar i mötet med socialtjänsten samt låta föräldrarnas affekt vara en del av processen. / This study examines the challenges that social workers in the child protective services face in relations to parents, specifically when the relationship with parents become problematic and hinders the investigation. The consequences of a bad relationship can be that the child becomes invisible in the investigation process because the problems and feelings of parents stand in the way. There is also the risk that the living situation of the child is left undiscovered and that harm may come the child. This is a qualitative study that used semi-structured interviews, analyzed through terms from compassion-focused therapy. The study used a deductive approach with a thematic analysis. The result shows that problems in the relationship often come from the feelings of parents and how they are effected by primitive affects that can be explained by biology and evolution. These reactions are natural in these circumstances regarding how parents might feel threatened in their parental status. Social secretaries might be able to treat parents in a humbler manner, with a general knowledge of how parents react according to primitive affects when meeting the child protective services, and maybe let the feelings of parent be a part of the process.