The aim of this study was to investigate how the media portrays the social workers professional practice and to investigate how media reports on childcare issues. The method used to answer our questions was critical discourse analysis in which Norman Fairclough's three-dimensional model was in focus. The study also contains the social constructivism as the science theoretical approach and media logic as the theory. The study's approach is based on reading news articles from the Swedish tabloid newspapers Aftonbladet and Expressen. Relevant text from the news articles was extracted as quotes, which underlies the result presented. In our study we found, based on our questions, a pattern in the newspaper reports where there are links to attentive events such as children's deaths or inadequate interventions in a custody. From the knowledge gained from research and theory, it is easier for a newspaper to highlight drama and sensation of something that is negative, rather than positive. Based on our method and the result presented, we also identified a discourse that we chose to term as an acting discourse. Because on one hand, the tabloid newspapers criticizes social workers and their occupational role by questioning when a custody has taken place. On the other hand, the social workers are criticized when they have not intervened. It can be concluded that the underlying newspaper reports describe that the occupational role and competence of current social workers are a question of their behavior and non-action. From what we noted in the papers' reports, the image appears to be that the way newspapers portray/describe social workers is that, regardless of their actions social workers are perceived as not fulfilling the responsibility connected with their professional role.

The purpose of this study is to understand encounter by individual depictions of meetingsperceived by social workers and clients in social services. Thus, we want to understand moreabout how clients and social workers as actors encounter each other in meetings in the socialservices. The study also aims to understand how the two actors affect each other in this typeof interaction and whether there are other influencing factors. We conducted a qualitativestudy by interviewing informants with semi-structured interview questions. The informantswere comprised of three social workers and eight clients. The data was processed usinginductive analysis. The results revealed that the two actors interact with each other alternatelyin their encounters and that it is not possible to determine who is responsible for the firstencounter. Other factors affecting the encounters other than just the encounter performed bythe other actor was also found. These factors were: the reason behind the contact, emotionalcircumstances, and the client's life situation. Contextual factors such as roles and power werepresent at the encounters; however, this was something that only existed in the informants’underlying statements. The empirical data was analyzed in light of the theoreticalperspectives of interaction and power. The results were also analyzed in the context of theresearch by Hall (2001), Billquist (1999) and Skau (2007). The results show that the clientsand the social workers influence each other's responses in the interaction and that the clients’response is an important part in the meeting between social worker and client, more importantthan what has been shown in previous research. / Syftet med studien är att förstå bemötandet mellan socialsekreterare och klient utifrån derasindividuella skildringar av möten inom socialtjänsten. Således vill vi förstå hursocialsekreterare och klienter i en interaktion bemöter varandra och blir bemötta. Studiensyftar även till att förstå hur de båda aktörerna påverkar varandra i interaktionen och om detexisterar andra påverkande faktorer. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjuainformanter med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna bestod av tresocialsekreterare samt åtta klienter. Rådata bearbetades genom induktiv analys. Resultatetvisade att de båda aktörerna påverkar varandra växelvis i sina bemötande och att det inte ärmöjligt att avgöra vem som står för det huvudsakliga bemötandet. Det framkom även att detfanns en del faktorer utöver själva bemötandet som påverkade bemötandet. Dessa faktorervar: anledningen bakom kontakten, känslomässiga omständigheter samt klientenslevnadssituation. Roller och makt var närvarande i mötet som kontext till bemötandet, dockvar detta något som endast fanns underliggande i informanternas uttalanden. Det empiriskamaterialet analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna interaktion samtmakt. Dessutom diskuterades resultatet i samband med den tidigare forskningen gjord av Hall(2001), Billquist (1999) och Skau (2007). Resultatet visar att klient och socialsekreterarepåverkar varandras bemötande i interaktionen och att således klientens bemötande är enviktigare del i mötet mellan socialsekreterare och klient än vad som framkommit i tidigareforskning.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram. Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av denna skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför stora inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. / There are many different perspective to take under consideration when a social secretary is about to investigate a client according to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM). The purpose of this study was to provide knowledge, from a social secretaries perspective, about their thoughts, perceptions and experiences of the LVM-process. The studies empirical material was based on qualitative semi-structured interviews with eight social secretaries. We used the utilitarianism and the salutongenic perspective, sense of coherence as interpretative framework to analyze and interpret our empirical material. The result shows that social secretaries experiences about the legislation have both advantages and disadvantages. They feel that LVM-processing is like a dilemma. Social secretaries think that the law is necessary for them to be able to intervene in serious situations when the clients are likely to die as a result of their addiction. They also feel that the application of the law entails large restriction for the clients individual integrity and that the client, without careful consideration from the social secretary´s side, risk to be violated. The result also shows that the social secretaries, as far as possible, wants to respect the client´s autonomy but it must be overlooked in matter of life and death.

The aim of this study was to reach a deeper understanding of the process that occurs within the social services after receiving a notification according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act. More specifically the focus of this study was to illustrate how social secretaries reason about children’s participation in the process, as well as to examine whether the legislative change, Chapter 11, section 1 a, The Social Services Act, has affected the process in any way. The study’s results reflect interviews with five social secretaries who are active in four different municipalities in southern Sweden. The results in this study were analyzed with the help of two theories, Lipskys theory about street-level bureaucrats and the theory of childhood sociology. The results show that the social secretaries experience some changes due to the legislative alteration; they feel an increased time pressure that for some of them lead to fewer meetings with the child and more encounters with parents by telephone. Throughout the interviews the social secretaries mentioned their sense of intuition or the feeling in the room as an assessment instrument to assess whether to open an investigation regarding a child’s vulnerability. The majority of the social secretaries did not express that the child’s participation in the process was unconditional. They expressed that whether they would involve the child or not depended on how they experienced the meeting with the parents.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare inomsektionen barn och familj, enheten för ekonomiskt bistånd upplever följandeaspekter: bemötandet i sig och dess betydelse samt vikten av bemötandet irelationsskapande och samarbete. Vidare syftar studien även till att undersöka ifallbemötandet är något som skiljer sig åt beroende på klient samt vilkaföreställningar det finns om hur ett gott bemötande skapas. Denna studie grundarsig på en kvalitativ ansats där vi i analys och resultat presenterar information somhar inhämtats från totalt 6 semistrukturerade intervjuer. I analysen tolkas deninhämtade informationen utifrån pliktetik, situationsetik och Michael Lipskysteori om vad som definierar en gräsrotsbyråkrat. Resultatet visar på skildaupplevelser kring vad ett gott bemötande är med en framträdande och gemensamupplevelse om att bemötande är något individuellt, och därför bör bemötandetäven anpassas utefter varje klient, situation och ärende. Utgångspunkten ärdäremot att alla klienter skall bemötas med respekt och stå lika inför lag. I studienobserveras även olika föreställningar om hur ett gott bemötande skapas, vilketyttrar sig som olika aspekter som underlättar för att socialsekreteraren skall kunnage ett gott bemötande: erfarenhet, kompetens, en / The aim of this study is to examine how social secretaries in the child and familysection, unit of economic assistance, experience the following aspects of treatmenttoward clients: the concept itself and its meaning in relationships and cooperation.Furthermore the study also aim to examine if the treatment varies on account ofthe client and what concepts there are as to what generates a good treatment. Thisstudy is based on a qualitative approach where the information has been gatheredfrom six semi-structured interviews. The information has been interpreted andanalyzed on the basis of duty ethics, situational ethics and Michael Lipsky’stheory of what defines a street-level bureaucrat. The results shows differentexperiences on what a good treatment is, the most prominent and commonexperience is that treatment is something individual and therefore all clientsshould be treated accordingly. However, the main point is that every client shouldbe treated with respect and stand equally under the law. The study also showsdifferent conceptions on how a good treatment is created and these are:experience, competence, a good relationship and an effective cooperation betweenthe social secretary and the client.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetsmarknadssekreterare och socialsekreterare inom socialtjänsten Väster i Malmö upplever pilotprojektet Tidig inskrivning samt hur deras handlingsutrymme och inbördes samverkan förändrats i projektet. Syftet med projektet är att förkorta vägen mot självförsörjning och skapa en tidig planering för klienten. Projektet riktas mot de klienter som erhåller ekonomiskt bistånd. Pilotprojektet implementerades den åttonde januari 2018 och skall avslutas den 30 juni 2018. Vi undersöker således hur projektet erfars av arbetsmarknadssekreterare och socialsekreterare angående projektet och dess implementering samt hur informanterna upplever att pilotprojektet påverkat deras handlingsutrymme och inbördes samverkan. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsens är ett instrumentellt organisationsteoretiskt perspektiv samt Michael Lipskys teori angående street-level bureaucracy. Använd metod för denna uppsats är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tre arbetsmarknadssekreterare och tre socialsekreterare som arbetar med projektet. Vi fann i det empiriska materialet att informanterna upplevde implementeringen som vag och ytterst lite information gavs till arbetsmarknadssekreterarna och socialsekreterarna angående hur projektet skulle förändra deras arbetsgång. Informanterna upplevde även en frustration både hos kollegor, de själva och klienten i ärendegången i projektet. Informanternas handlingsutrymme och inbördes samverkan har förändrats i projektet då resurs-och tidsbrist skapat förändringar i både samverkan och handlingsutrymme för de båda professionerna. / The aim of this bachelor essay is to examine the experience of the social workers in the project pilot called the “Tidig inskrivning”, meaning early enrollment. The aim of this project is to plan the enrolment towars the regular labour market. The project pilot launched in 8th of January and ended in 30th of June in 2018. The involved professions in the project on a daily basis is labour secretaries and social secretaries. The issues concerning our essay is: How does the labour secretaries and social secretaries experience the project pilot and how do the informants experience that the Early Enrollment pilot project has influenced their leeway and mutual cooperation?The theoretical premise for this essay is an instrumental organization theory and Michael Lipsky’s theory concerning street-level-bureaucracy. The method used in this essay was a qualitive method using a semi structured interview. The project pilot is directed to all clients that applies for a social assistance. These clients are the called to a meeting with the labour secretaries to a survey including the clients past work experiences and education. The client is then to have a meeting to review the conditions of the social assistance. We found that the labour secretaries did not experience the project as useful, they found the project as time consuming and unnecessary for both the client and to them as labour secretaries. The social secretaries experienced the project and unnecessary and informed us that the client found the project as time consuming and frustrating. The leeway for the labour secretaries and the social secretaries has changed within the project pilot. The cooperation between the two professions is affected by the project in the sense that it is greatly time consuming for the labour secretaries and the social secretaries have no chance to a cooperation with the labour secretaries as they did before. The changes made to the leeway and cooperation between the two professions have changed because of lack of resources and time.

Society is obliged to intervene when children are harmed. The social services have an obligation to initiate an assessment for the children who are at risk of harm. During the assessment process, there are difficulties and obstacles that the social service workers  encounter in the work for the best interests of the child. The purpose of this study is to  illustrate the social service workers’ work with abused children (0-18 years) and their parents, in order to analyze obstacles and difficulties in the work for the Barnets bästa, (best interestsof the child) in childcare assessment. The study is based on four semi-structured interviews with social service workers from two larger municipalities that work in Swedish social services with child welfare inquiries. We were able to identify four specific difficulties which the social service workers experienced that affected the work with child assessment. These difficulties are the following: The police preliminary investigation, the meeting with childrenand parents, the workload and Handlingsutrymme (the room for maneuver). Finally, socialservice workers see the legislation as a complicating factor when it comes to working for the best interests of the child. The study then deepens the understanding of the result through an analysis based on Lipsky's theory of Street-level bureaucracy and organizational theory.

The aim of this qualitative study is to examine how social secretaries’ work with homeless clients and the factors that contribute to their recovery process from homelessness. Data from interviews with seven social secretaries were analyzed using Maslow's hierarchy of needs (2015) and the concept of social exclusion (2014). The study found that social secretaries take a holistic approach in investigating all clients' problem areas. However they experience limited room for maneuver due to social services laws and guidelines, as well as divided opinions on housing interventions. The research also identified central factors that strengthen clients' recovery process, including access to resources, strengthening social relationships and the clients' own motivation. Furthermore, social secretaries identified hindering factors such as negative social relationships and social exclusion that may impede the clients' recovery. The study also found that the lack of job opportunities and affordable housing, can act as an additional hindering factor. In conclusion, the study highlights the need for a comprehensive approach in social work with homelessness that takes into account the complex and multifaceted nature of the recovery process. A holistic perspective can help create sustainable solutions that help homeless individuals recover and rebuild their lives.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet. Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort. Vidare delar professionerna uppfattningen att inte agera mot ungdomens vilja samt att ett skyddstänk är viktigt. Den form av riskbedömningsverktyg som vanligen används är handlingsplaner, som finns på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att det saknas strukturerad samverkan mellan professionerna. Viss samverkan föreligger men en svårighet beskrivs vara att arbetet är beroende av personbundna kontakter. Resultatet visar även att samverkan skulle gynnas av ökad kommunikation samt insyn i varandras arbete.

Att könsfördelningen inom socialtjänsten i stort är ojämnt fördelad visste vi sedan tidigare. När vi gjorde vår praktik var den ena av oss ändå i en relativt heterogent könsfördelad grupp och den andra i en mer homogen. Tiden på enheterna fick oss att fundera på vad könsfördelningen i en arbetsgrupp kan få för konsekvenser i praktiken. Syftet med uppsatsen är att problematisera bilden av att en jämn könsfördelning per definition är gynnsam och att den ska väcka diskussion kring detta.Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som verkar inom samma område. Fyra av intervjuerna genomfördes på en enhet där könsfördelningen var relativt heterogen och fyra på enhet där könsfördelningen var homogen. Vi ville genom intervjuerna undersöka hur socialsekreterarna inom de båda enheterna upplever vad kön och könsfördelning har för betydelse. Vi ville också studera hur de uppleverde ansträngningar som görs för att öka representationen av män i socialtjänsten. Resultaten av studien visade att informanterna hade många tankar och upplevelser kring att män får fördelar eftersom de befinner sig i minoritetsställning. Det framkom exempelvis att män respekteras mer av ledningen och att klassiska manliga beteenden ses som eftersträvansvärda vilket var särskilt tydligt i den homogena gruppen. Båda grupperna var dock överens om att en heterogen könsfördelning är att föredra då det kan gynna arbetsgruppen. I analysen av resultatet utgick vi från Hirdmans(1988) teori om genussystemet, en socialkonstruktivistisk ansats samt annan relevant tidigare forskning inom området som ett sätt att förstå ovanstående. I den avslutande diskussionen lyfter vi framförallt, med genussystemet som utgångspunkt, att så länge den patriarkala strukturen i samhället får råda kommer mannens överordning att fortsätta reproduceras. Det är således av vikt att synen på könen som komplementära och mannen som norm fortsätter att diskuteras, så att vinsten med fler manliga socialsekreterare inte går ut över jämställdheten och de kvinnliga socialsekreterarnas arbetssituation. / We knew that gender distribution within social services is unevenly matched. When we did our internship, one of us was in a relatively heterogeneous gender-divided group and the other in a more homogeneous. During our internships, we asked ourselves what kind of consequences gender distribution in a working place could have. The purpose of the essay is to problematize the image that an even gender distribution by definition is something good and to spark a discussion about this. We chose to work with a qualitative method in which we conducted eight semi-structured interviews with social secretaries working in the same area of expertise. Four of the interviews were conducted on a unit where gender distribution was relatively heterogeneous and four on a unit where gender distribution was homogeneous. Through the interviews, we wanted to investigate how the social secretaries perceived the importance o fgender and gender distribution. We also wanted to study how they experienced the efforts made to increase the representation of men in social services. The results of the study showed that the informants had many thoughts and experiences about men getting benefits because of their minority position. For example, it emerged that men are more respected by the management and that classic male behaviours are considered desirable, which was particularly evident in the homogeneous group. However, both groups agreed that a heterogeneous gender distribution is preferable as it can benefit the team. In the analysis of the result, we applied Hirdman’s (1988) theory of a gender system, a social constructivist approach and other relevant previous research in the field as ways of understanding the above. In the final discussion, with the view of the gender system applied, we emphasize that as long as the patriarchal structure of society can prevail, the superiority of men will continue to be reproduced. It is therefore important that the view of the sexes as complementary and the view of men as the norm continues to be discussed, so that the profit with more male social secretaries does not go beyond gender equality and the female social secretaries’ work situation.