I studien presenteras en studie om ungdomskultur och dess betydelse, samt sociala medier och kommunikation på internet  där bildämnet och identitetsskapande är kopplat till detta.  I den här studien besvaras följande frågeställningar: Vilka sociala medier används och hur ser ungdomar på sin användning av dessa, samt om hur sociala medier har en plats i bildämnet? Vilka influenser i form av förebilder och fenomen väljer ungdomarna på sociala medier? Vilken betydelse anser ungdomarna att dessa influenser har för sitt eget identitetsskapande inom bildämnet? För att kunna besvara frågeställningarna och syftet gjordes en intervjustudie på två olika skolor vid två olika tillfällen. I studien intervjuades nio ungdomar i åldern 15–16, sex elever från högstadiet i årkurs 9 och tre förstaårselever på gymnasiet. Undersökningen fördjupar sig i ungdomars användande av sociala medier och hur eleverna ser på sociala mediers roll som förebilder för sitt eget identitetsskapande i bildämnet, där eleverna använder sig av sitt identitetsskapande för att producera material och bilder. Resultatet visar att identitetsskapandet i bildämnet har ett utrymme i undervisningen men att eleverna känner att lärare ibland har en speciell syn på hur saker och ting ska göras. På så sätt kände ungdomarna att deras kreativitet inte fick blomma ut, utan motivationen uteblev. Ungdomarna vill gärna visa mer av sitt identitetsskapande och här kommer den mesta av deras inspiration från ungdomskultur och sociala medier. Mycket av det som informanterna lär sig inom bildämnet har de hämtat mestadels ifrån sociala medier, som till exempel hur man ritar hår, när det gäller porträtt i bildundervisningen. Därmed spelar sociala medier en stor roll i ungdomarnas kunskapsinhämtning och bildämnet lever därmed även utanför skolans väggar.

Föräldraskap är något som funnits i alla tider. Synen kring föräldraskap har förändrats över tid, förväntningar, ideal och krav har varierat i takt med de samhälleliga förändringarna. I dagens senmoderna samhälle innefattar föräldraskapet normer och förväntningar kring hur en förälder bör vara. Förväntningarna kommer dels från de samhälleliga normerna och dels från olika professioner inom sociala medier. Detta kan innebära att föräldern upplever press i sitt föräldraskap. I dag finns en uppsjö av information riktad till föräldraskap där de belyser hur man bör göra för att lyckas med barnuppfostran. Föräldraskapet skildras ofta i allt ifrån populärvetenskapliga texter såväl som i podcast kring hur föräldrar får hjälp av experter för att klara av att uppfostra sina barn till autonoma individer. Studien är en tematisk innehållsanalys där vi valt ut tre podcast kopplat till föräldraskap för att se hur föräldraskapet konstrueras i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur professionella framställer föräldraskap idag, vår ambition är att skapa en förståelse främst för socialarbetare som arbetar med barn och familj om vilka normer och ideal som råder kring föräldraskap. Således visar de utvalda podcasten hur föräldraskapet framställs i det nutida samhället. För att förälderns ska skapa förutsättningar för att lyckas med barnuppfostran visar resultatet att det handlar om att spendera tid men även att relationen mellan barn och förälder ska vara på en jämlik nivå där föräldern ska uppmuntra barnet att reflektera för att bidra till en stärkt självkänsla.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt biblioteken använder bibliotekskonton på sociala medie-plattformen Instagram och ta del av bibliotekariernas förhållningssätt till kontona. Detta undersöktes genom att besvara följande forskningsfrågor: Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto? På vilka sätt används bibliotekskontona i ett läsfrämjande syfte? Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto? Studien är baserad på ett empiriskt underlag som bestod av insamlade data från bibliotekskontons publicerade innehåll och kortare intervjuer med bibliotekarier som arbetar med kontona. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppet Library 2.0 och tidigare forskning om bibliotek och sociala medier.Resultatet visar att det finns två olika förhållningssätt till bibliotekskontona som påverkar hur biblioteken arbetar med sina konton. Det ena är synen på bibliotekskontot som en förlängning av det fysiska biblioteket. All information som delas på kontot är direkt sammankopplat med det som sker på biblioteket. Det andra är synen på bibliotekskontot som ett fristående digitalt biblioteksrum med innehåll som producerats för bibliotekskontot. Dessa synsätt kombineras även på kontona. Slutsatser är att bibliotekens olika förhållningsätt påverkar innehållet på bibliotekskontona och att det är problematiskt för biblioteken att befinna sig på plattformen med tanke på bibliotekens demokratiska uppdrag.

This study investigates how the school library can be visualized through the social media platform Instagram. This is done through a qualitative content analysis of 362 posts that were shared from 1 August 2016 to 31 December 2019. The main focus was to look at how the school library uses the medium to market itself as well as to look at how the main tasks and roles of the school library are represented in the communication. The theoretical perspective is a mixture of the four spaces model as presented by Jochumsen et al. (2012) and the school library and its dimensions made known by Limberg (1990). The combined model comprises of five different spaces that together make up the school library as a concept. The results show that all of the five spaces are represented in the material that has been published on Instagram, but in different proportions with learning taking the largest place in the communication. The study also shows that the picture that is being presented of the library shows it in a traditional way, with a large emphasis being on its role in supporting and stimulating pupils reading. Some important factors are nevertheless missing in how the school library is shown, for example the importance of it being involved in teaching. This study can be regarded and used as an example of how a school library can be presented and visualized through the medium.

The usage of emojis in marketing strategies and as a digital and social shortcut for emotional response has risen significantly since their creation and subsequent launch in the late nineties. With over three thousand emojis available as of 2019 and, according to Facebook, over five billion sent each day on their instant messaging service, the breadth of their influence and societal importance is unquestionable.  Recent studies have shown that certain aspects of consumer marketing are positively influenced by the usage of emojis but in the context of news correspondence the field of study regarding the use of emojis has large gaps. This study aims to investigate whether or not the use of emojis in a news context can affect the readers’ interpretation and perception of a text and by extension, the writer or news outlet associated with said text.  This study was conducted as an experimental survey in which two groups each consisting of 33 university students were asked to grade the trustworthiness, objectivity and professionalism of four fabricated social media news posts. One group had line breaks in the texts of the social media posts consisting of emojis and the other group did not. Subsequent analysis of the data shows that it could be possible to affect the readers’ interpretation and perception of a text by way of emoji usage. There are however an abundance of factors that, when juxtaposed and analysed, could be the reason for the respondents differing interpretations of the texts.

Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder. Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt. Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården. Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år. Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet. Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.

Bakgrund Idag har forskningen kommit långt med arbetet om hur en hälsosam kosthållning bör ser ut, men med ständigt florerande kostråd i media kan det vara svårt för allmänheten att veta vad som stämmer. En av de nyare informationskanalerna där många budskap om kost finns är sociala medier, där unga kvinnor är de flitigaste användarna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning gjort på hur unga kvinnor påverkas av kostråd de möter i dessa kanaler. Syfte Syftet med studien var att öka kunskapen om unga kvinnors förhållningssätt till mat och ätande och hur det kan förstås i relation till de informationskanaler som de tar del av. Metod Åtta kvinnor i åldrarna 20 - 25 år intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna sökte efter en balans i den egna kosthållningen, vilket beskrevs som att både de fysiska och psykiska behoven bör tillgodoses. Det innebar även att kunna unna sig godsaker ibland utan att känna skuld eller skam. Negativa känslor kopplat till mat och ätande kunde periodvis uppstå, framförallt i samband med att de jämförde sig med personer på sociala medier. Informanterna använde flertalet olika källor till sin kostrelaterade information, vilket de hade olika strategier för att värdera tillförlitligheten i. Slutsats Det gemensamma men svåruppnådda målet för informanterna var att finna en balans i den egna kosthållningen. En central faktor var användandet av sociala medier, vilket visade sig ha stor effekt på förhållningssättet till kosten. Mer forskning krävs på området för att yrkesutövare inom kostrådgivning skall kunna anpassa och effektivisera sitt arbetssätt efter rådande förhållanden. / Background Today science has come a long way determining what a healthy diet includes. Yet there is a steady stream of different dietary advice circulating which can make it difficult for the general population to determine what is right and wrong. One of the newer channels where dietary advice is found is on social media platforms. Here the most frequent users have been shown to be young women. However, little research is done on how young women are affected by the dietary advice they encounter on these channels. Aim The aim of this study was to increase the knowledge about young women's approaches to food and eating and how this can be understood in relation to the different information channels they consume. Method Eight women between the ages of 20-25 years were interviewed using a semi- structured questionnaire. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using Granheim and Lundman’s Method for Qualitative Content Analysis. Results The participants aspired balance in their own diets which was described as a state where both the physical and mental needs are accounted for. It also meant being able to indulge in goodies sometimes without feeling guilt or shame. It appeared that negative feelings about one's own diet could periodically arise, especially when the participants compared themselves with influencers on social media. The participants used several different informative channels for accumulating diet-related information, of which they had different strategies for evaluating the reliability of. Conclusions The common but unobtainable goal was to achieve a balanced dietary approach. The use of social media was proved to have major influence on the relation to one's own diet. More research is needed on the subject for professionals working within the dietary advisory sector to be able to adapt their way of working to the current circumstances.

Syftet med fallstudien är att undersöka och jämföra B2B-företags strategi för att marknadsföra varumärken på sociala medier. Tidigare forskning inom området har visat att det finns en brist på kunskap om hur B2B-företag kan bygga starka varumärken på sociala medier. Genom en fallstudie med intervjuer och observationer av två B2B-företag har denna studie identifierat att det är viktigt att använda innehåll på sociala medier som baseras på företaget, dess kunder, kanaler och konkurrenter. Det är också viktigt att ha en tydlig grafisk profil för att skapa en konsistent och professionell närvaro på sociala medier. För att ytterligare stärka B2B-företags varumärken på sociala medier föreslås även att företagen använder sig av utbildande innehåll. Genom att använda sig av utbildande innehåll kan B2B-företag visa sin expertis och öka tilliten hos sina kunder.

Denna studie har som syfte att utforska i vilka situationer som elevers säkra användning av digital teknik i fritidshemmet förebyggs och hanteras. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ undersökningsdesign. Informanterna i studien har varit verksamma fritidslärare och intervjuerna spelades in och transkriberades. Urvalet som studien har använt sig av var målstyrt urval samt ett kedjeurval.  Resultaten analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Gidlunds (2022) tre dimensioner av digitalisering. För att få en förståelse kring undervisning och lärande kring digital teknik användes det sociokulturella perspektivet. De begrepp som användes var mediering, Schaffolding, appropriering och proximala utvecklingszonen. Resultaten av undersökningen visar på fritidslärarnas upplevelser kring undervisning av säker användning för elever i fritidshemmet. Fritidslärarna menar att de behöver undervisa om säker användning och källkritik både på internet och på sociala medier då det är något som blir mer och mer populärt hos eleverna på fritidshemmet. De använder sig av olika metoder i arbetet med säker användning som exempelvis restriktioner, undervisning om källkritik. Diskussioner med både elever och vårdnadshavare kring användandet av digital teknik och det som finns att se på dessa är också ett vanligt arbetssätt. Studien bidrar med en bild av hur fritidslärare arbetar med säker användning och sociala mediers i relation till undervisning på fritidshem.