Studiens syfte är att generera förståelse för gymnasieelevers tankar om fotografi och hur de använder mediet i sin vardag, vilket medför möjlighet att använda aktuella praktiker i bildpedagogiskt syfte. Insamlingsmetod är intervjuer i två delstudier, delstudie ett är en enkätintervju där tio informanter deltagit. Delstudie två är fördjupad muntlig intervju med fotoelicitering som samtalsmetod med tre deltagare. Studien utförs med ett dubbelt perspektiv där en konstnärlig gestaltning får ta del av processen. Som ett komplement till det akademiska skrivandet formulerar jag en poetisk analys av innehållet, med passager av handskriven text. De elever som deltar som informanter har använt mobilkamera och sociala medier sedan de var unga, vilket har format deras fotografiska användande. Upplevelser, känslor, händelser, erfarenheter och tankar i vardagen representerar innehållet i vad som delas. Innehållet är anpassat och den publika kontexten hanteras med olika val vid fotografering och publicering. Visuella val görs i ett temporärt berättande med osentimentalt bevarande till skillnad från hur analoga kopior sparas. Ett flöde av kommunikation, med en lättare mentalitet till fotograferande, publicerande och bevarande. Stor andel av det som fotograferas delas i publika sammanhang vilket uppfattas som ett resultat av att delningsprocessen varit närvarande sedan ung ålder. Fokus ligger på hur platser i världen upplevs, och bilderna är en del av vardagskommunikationen. Hur man väljer att publicera påverkar vad som fotograferas. Ett personligt bildspråk formas i alla val som görs, unga människor som haft en ständigt närvarande kamera under sin uppväxt som har gjort dem till medvetna fotografiska utövare. Det sociala publika sammanhanget har skapat ett temporärt och samtida illustrerande, innehållet är nu baserat på ett flöde vilket är ett ungt sätt att använda fotografi.

Sedan dess tillkomst på sent 1990-tal har sociala medier revolutionerat kommunikations- och interaktionsmönster mellan individer, och till följd påverkat och förändrat diverse yrkesområden. Detta examensarbete utforskar sociala mediers roll inom den svenska fotbollsjournalistiken. Vi undersöker hur svenska fotbollsjournalister idag använder sociala medier som ett arbetssverktyg, utforskar förändringar i arbetsrutiner samt de möjligheter och utmaningar för den svenska fotbollsjournalistiken som sociala medier medför. Med utgångspunkt i teorier om professionalisering och deprofessionalisering, hybriditet och hybridisering samt befintlig forskning om sociala medier, journalistik och sportjournalistik, analyserar denna studie data som samlats in genom kvalitativa intervjuer med åtta svenska fotbollsjournalister. Vi kan konstatera att fotbollsjournalisterna har anammat sociala mediers möjligheter som en ny medieform i stor utsträckning, och samtliga respondenter använder sociala medier som ett arbetsverktyg i stor utsträckning. Med hjälp av framför allt Twitter söker fotbollsjournalisterna efter information, nyheter och källor, samt tillåts förstå nyhetsflödet och den förändrande diskursen bland dess målgrupp. Vidare kan vi konstatera att sociala medier är ett viktigt verktyg för marknadsföring och byggande av ett personligt varumärke bland fotbollsjournalisterna. Medan sociala medier har försvårat fotbollsjournalisternas arbete med källkritik kan vi däremot konstatera att traditionella journalistiska källkritiska ideal är oförändrade. Slutligen resonerar respondenterna kring skillnaden mellan journalist och influencer i det digitala samhället, och ger uttryck för en frustration kring att gränsdragningen mellan vem som är och inte är journalist inte längre är tydlig.

Under coronapandemins år 2020 så fick en ny sociala medie-plattform många nya användare. Den applikationen heter TikTok. TikTok är en sociala medie-plattform där du som användare kan publicera, redigera likaså interagera med videos i alla dess storlekar och former. Det är bara kreativiteten som sätter stopp för ditt uttryck på plattformen. TikTok har en bred grupp med användare från olika åldersgrupper. En stor majoritet av de som använder TikTok är under 25 år – en grupp med människor som kan kategoriseras ihop som generation Z. Med nu över en miljard användare i flera olika åldrar, stora mängder av effekter, filter, trender, hashtags och låtar så är möjligheterna oändliga på TikTok. TikToks makt är något som är svårt att missa både för konkurrenter, andra företag, vänner runt omkring en och allmänheten. TikToks influenser kommer in på alltmer ställen i samhället. Konkurrenter tar inspiration av deras designspråk - likaså deras smarta funktioner. TikTok bestämmer desto mer över musikbranschen – både hur användare lyssnar på musik och hur musik produceras. TikTok tar upp alltmer tid hos varje TikTok-användare med deras hypnotiska feed och korta interaktiva videos. Uppsatsens syfte är att bidra med ny kunskap kring digitaliseringens påverkan på generation Zs musiklyssnande. I synnerlighet vilken vikt TikTok-videos har i detta.  Studien är genomförd med hjälp av en kvantitativ metod som har applicerats. Detta har skett i form av ett enkätformulär. Det som kom fram i resultatet var ett resultat som bekräftade hypotesen. Digitaliseringen har påverkat generation Zs musiklyssnande. Det har digitaliseringen gjort på många sätt, bland annat genom TikTok-videos. Generation Z blir matade med massvis av digitalt material och de släpper in den digitala världen mer i sina liv både medvetet och omedvetet. TikTok och digitaliseringen påverkar generation Zs musiklyssnande – och TikTok är en del av flera anledningar som spelar en stor del i det. Det argumenteras också att denna forskningsstudie ska ses som en början på ett nytt forskningskapitel. Det har tidigare inte funnits mycket forskning kring ämnet och för att dra en motiverad slutsats behövs mer forskning utöver den befintliga att göras.

Tillsammans med bland annat digitaliseringen av musik och den illegala fildelningen är musikstreaming en av de största förändringarna som vi har varit med om i musikbranschen. I takt med att musikstreamingen har växt och blivit mer populär har det även inneburit att artister inte längre behöver skriva skivkontrakt med skivbolag om de inte vill. Artister har nu istället möjligheten att själva lägga upp sin musik på diverse musikstreamingtjänster vilket har resulterat i att musikbranschen är fylld utav personer som vill bli etablerade på musikmarknaden till den grad att de kan försörja sig på musiken. Eftersom möjligheterna till att synas i traditionell marknadsföring i form av exempelvis tidskrifter och intervjuer oftast är reserverat för de artister som har ekonomisk backning av skivbolag använder sig istället artister utan skivkontrakt utav sociala medier i hopp om att sticka ut i mängden och på så sätt sprida sin musik. Utöver spridningen på sociala medier har även den traditionella ljudproduktionen, med producenter och kompositörer samt låtskrivare, förändrats så att en enda person nu kan inneha alla dessa roller när de ska släppa sin musik vilket har skapat fler möjligheter för musiker att tjäna pengar på sin musik.

This is a study about an ecofeminist perspective on contemporary paganism among women on instagram. It takes off along with former studies that have researched feminist and psychological aspects of women's use of mythological figures and feminine god symbols and paganism on instagram. The purpose of this study is to examine what worldview surrounds the seemingly feminist and neopagan expressions on instagram and to interpret them with Plumwood’s ecofeminist theory of dualism supplemented with Christ's theoretical additions on how the divine relates to the previous theory. The goal is to contribute to the research that examines neopagan women on Instagram and the connection between neopaganism and ecofeminism. The purpose is answered through questions about which worldview is expressed in the instagram posts and how the posts can be understood based on Plumwood and Christ's ecofeminist theory of dualism. They are answered through a qualitative content analysis and with the help of a quantitative compilation of necessary parts of the material needed to apply the theory. Feminist and neopagan expressions can be seen through a cyclical worldview where people and certainly women are encouraged to follow the cycles of nature, in opposition to capitalism, with a focus on rest during winter and menstruation. Positive qualities and agency are attributed to women, animals and nature can, based on Plumwood's ecofeminist theory, be seen as an ecofeminist approach to break the prevailing dualism between nature and culture. The changeable such as body, emotions and personal transformation is highly valued in the material which can be understood, based on Christ's theoretical addition, to emphasize the downgraded part of the dualism nature and culture. These ecofeminist expressions are framed by a religious worldview where a higher power or something greater, often in the form of the Goddess and nature itself or the elements of nature such as the moon and healing herbs, is believed to hold and guide people towards their highest good.

Bakgrund Sociala medier har blivit en integrerad del av mångas vardagliga liv och påverkar hur människor kommunicerar, delar information samt interagerar med varandra. Det är även en plats där desinformation sprids och det är därför viktigt att förstå hur budskap som spridsvia sociala medier påverkar följarnas liv. Syfte Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt sociala medier används för att söka information om hälsa, matvanor och livsmedelsval. Metod För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna rekryterades via Facebook och Instagram. Data bearbetades i Microsoft Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Analyser av enkätens huvudfrågor mellan kön, åldersgrupper respektive utbildningsnivå gjordes med hjälp av Mann-Whitney U-test samt Chi-2-test. Resultat Totalt deltog 151 deltagare, 117 kvinnor och 34 män. Medianåldern för deltagarna var 25år. Det var 98,6% av deltagarna som uppgav att de tagit del av information om mat och hälsa på sociala medier. Majoriteten av deltagarna tyckte det var viktigt att den man följer har enkla och trovärdiga budskap. Kvinnor använde Instagram i större utsträckning än män till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt till recept. Kvinnorna ansåg att det var viktigt att personer de följer lägger upp många inlägg/bilder kopplat till mat på sociala medier. De äldre (26-61år) deltagarna använde Facebook till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt recept medan de yngre (18-25år) använde Instagram och TikTok till att söka/få information om matrelaterade trender samt mat kopplat till träning. De yngre ansåg även att det var viktigt att personerna de följer på sociala medier har många följare. Slutsats Majoriteten av deltagarna ansåg att trovärdighet var en av de viktigaste punkterna kopplat till de personer de följer, medan det inte var lika viktigt att personerna hade relevant utbildning eller hänvisade påståenden till vetenskapliga källor.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel.

Syftet med denna studie är att utforska hur anställda inom fritidshem arbetar med elevers kritiska tänkande kring ideal och normer som synliggörs via sociala medier och hur de resonerar sinsemellan samt med eleverna kring detta fenomen. Vi riktar in oss speciellt mot sociala medier, hur det används av elever, vilka för och nackdelar det kan bringa, hur fritidshemmet arbetar med det, hur ideal och normer framhävs av unga användare av sociala medier samt hur det kritiska tänkandet används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre skolor för att inhämta vår empiri. Empirin består av fyra lärarintervjuer och nio elevintervjuer där endast sex av elevintervjuerna används i undersökningen. Forskning och resultat visar skillnader på exempelvis hur tjejer och killar använder sociala medier, hur fritidshemmet arbetar med att hitta strategier och förhållningssätt för användningen av sociala medier samt vilka för- och nackdelar sociala medier kan innebära för unga användare.

Sociala medier blir ett alltmer vanligt verktyg för att locka potentiella arbetstagare. Professionals nord (PN) är ett bemanningsföretag som grundades 2015 med uppstart i norra Sverige, PN såsom många andra bemanningsföretag är aktiv via sociala medier för att stärka sitt varumärke. På grund av PN:s stora närvaro inom sociala medier ansågs det fördelaktigt att samarbeta i syfte att svara på studiens syfte samt frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. I syfte att besvara studiens frågeställningar ansågs det även lämpligt att intervjua konsultchefer då de besitter erfarenhet av rekryteringsprocessen. Studiens ändamål var att studera konsultchefernas upplevelser och åsikter om attrahering via sociala medier. Förutom detta utforskades även potentiella förbättringsområden inom processen. Studiens huvudresultat visar hur PN använder sig av sociala medier vid attrahering av arbetstagare på ett väl fungerande sätt. Något som däremot blev tydligt var bristen på struktur och rutiner inom vissa kontor/regioner. Det som även kom fram i resultatet var att majoriteten av PN:s bilder och inlägg inte var riktade gentemot konsulter utan främst mot arbetstagare som vill arbeta internt inom PN.

I den här studien, undersöker vi hur KTH-studenter upplever att deras sociala medievanor påverkat deras koncentrationsförmåga relaterat till djupläsning och deras förmåga att fokusera på att läsa längre texter. Vi börjar med att utforska bakgrunden till den allmänna uppfattningen att sociala medier förstör vår förmåga att koncentrera oss. Arbetsantagandet och hypotesen för den här studien var att studenter som var aktiva på sociala medier inte har sämre koncentrationsförmåga än de studenter som inte var aktiva användare. Undersökningen genomfördes med en enkät. Efter att ha analyserat datan från de 70 deltagarna var det tydligt att datan stödjer hypotesen. Men det finns ett flertal felkällor vilka diskuteras i slutet av rapporten, och rapporten avslutas med möjliga förbättringar och hänsynstaganden för framtida studier. / In this paper, we examine how students at KTH perceive that their social media habits have affected their attention span related to deep reading and their ability to focus on reading longer texts. We begin by exploring the background to the commonly held assumption that social media is ruining our ability to concentrate. The working assumption and the hypophysis of the study was that students who were active social media users would not have worse attention span than those who were not active users. The study was performed using a survey. After analysing the data from the 70 participants, it was clear that the data would support the hypophysis. However there are a number of sources of errors that are discussed at the end, and the study concludes with possible improvements and considerations for future research.