Spelling suggestions: "subject:"sociala skiljelinje"" "subject:"sociala skiljer""
1 |
Skattekontoret som ville stanna i Lycksele : Om hur lokalisering av statliga arbetstillfällen blir politikMolin, Tilda January 2017 (has links)
I januari 2017 kom den parlamentariska landsbygdskommittén med ett förslag om att flytta 10 000 statliga arbetstillfällen från Stockholmsregionen till glesbygd. Denna uppsats undersöker delar av upptakten till denna utredning. Den fokuserar särskilt på om Skatteverkets planerade nedläggningar 2015 kan ha varit ett startskott till att lokalisering av statliga jobb åter kom på dagordningen. Anledningen till nedläggningarna var från början att Skatteverket antagit en ny policy som syftade till att myndigheten skulle centraliseras till större orter där företag, tillväxt och rätt kompetens fanns. Ett av skattekontoren som berördes av den tänkta nedläggningen fanns i Lycksele och opinionen lät inte vänta på sig. Utifrån en övergripande teori om sociala skiljelinjer mellan stad och landsbygd samt teori kring hur en fråga kommer upp på dagordningen i vissa tider kommer uppsatsen att undersöka fallet i Lycksele.
|
2 |
Den effektiva ledarens kännetecken – är vi alla överens? : En studie om implicita bilder och preferenser för ledaregenskaper utifrån sociala skiljelinjerBennhage, Axel January 2016 (has links)
Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.
|
3 |
Ungas skifte till höger? : En kvantitativ studie av ungas förändrade röstningsbeteenden 2010–2022Welin, Matti January 2023 (has links)
This essay examines the changing behavior of young Swedish voters in the 2022 election, showing a shift towards right-wing parties compared to older voters. Focusing on the period from 2010 to 2022, it analyzes the influence of gender and education on subjective political alignment and party choice of young voters in parliamentary elections. The study relies on a statistical analysis of exit poll surveys from Swedish Television, from the elections that took place during the period. Previous research suggests that today's younger generations lean towards post- materialistic or libertarian values due to improved material and economic security, while older generations lean towards materialistic and authoritarian values. As older voters pass away and young people gain voting rights, support for libertarian parties is expected to increase while backing for authoritarian parties should decline. However, this essay challenges the previous research, suggesting that despite increased opportunities for higher education and affluence, certain demographic groups, particularly young men who opt out of these opportunities, are more likely to adopt authoritarian values. The results disclose that both gender and education significantly impact the political alignment and party choice of young people throughout the studied period, with the most significant changes observed among the youngest men.
|
Page generated in 0.0597 seconds