Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.

Diss. Göteborg : University.

Att socialarbetare drabbas av utmattningssyndrom är något som har blivit allt vanligare och omtalat. Återhämtningen och vägen tillbaka till arbetet är komplicerad och påverkas av både inre och yttre aspekter i en individs liv. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod, beskriva och analysera vägen tillbaka till arbetet för socialarbetare som har varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Effekten av gynnande och hämmande faktorer studerade vi utifrån tre områden, individens egen förmåga, dess omgivning och faktorer kopplat till dess arbete. Vidare undersöktes om olika faktorer har någon mer gynnande eller hämmande effekt under återhämtningsprocessens olika delar. Fem socialarbetare som hade varit tillbaka i det sociala arbetet i minst sex månader intervjuades. Vi inspirerades av hermeneutiken och materialet analyserades genom en kvalitativ analys. Resultatet analyserades sedan med hjälp av begreppen återhämtning och stigma samt en teori om återhämtningsprocessens tre faser. I resultatet kunde vi urskilja att det i den första fasen av återhämtningsprocessen var gynnande med medicinska hjälpmedel och förståelse från omgivningen. Samtidigt var oförståelse från omgivningen och prestationskrav samt stress kopplat till arbetet hämmande. Utvecklandet av mentala verktyg, att prioritera sig själv, fysisk aktivitet och goda professionella kontakter var gynnande under den andra fasen, samtidigt som bristande självkänsla och mindre bra professionella kontakter hämmade. I fas tre var stöd från arbetsgivare och kollegor gynnande, och brister hos arbetsgivare hämmande. Stigmatisering och upplevd ensamhet var hämmande under hela processens gång medan vald ensamhet var gynnande.

Studien syftar till att undersöka ett antal socialarbetares uppfattning av sin kompetens i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. I denna kvalitativa studie har tre intervjuer genomförts med två socialsekreterare och med en boendepersonal från ett HVB-hem. Intervjuerna utgör underlaget för besvarandet av en rad frågeställningar gällande socialarbetares egna uppfattningar om sin kompetens i sitt arbete med ensamkommande barn. I resultatet framkommer det att socialarbetare från socialtjänsten upplever att det är svårt att utöva sina samtalsfärdigheter eftersom samtalstillfällena är för få. Vidare visar studien att socialarbetare upplever att det är problematiskt att utreda många av barnens behov när en tolk är inblandad. Boendepersonal från HVB-hem upplevde inga problem att förstå barnen då barnen ofta kan kommunicera på svenska. Undersökningen visar även att socialarbetare upplever svårigheter att hantera traumatiserade barn och kontakten med barnens anhöriga. I resultatet framkommer också att kulturkompetens inte krävs i arbetet med ensamkommande flyktingbarn och att en förförståelse om kulturella bakgrunder kan skapa fördomar gentemot barnen. Sökord: Ensamkommande barn, Unaccomapanied minor, Social work refugees, Immigrant social work

Inledning: Arbetet inom socialt arbete för att motverka och förebygga cannabisbruk som råder bland ungdomar har som mål att se över samt minskariskfaktorerna för de som löper risk att börja bruka. Detta arbete bestårbland annat av att implementera rätt förebyggande insatser som syftar tillatt minska cannabisbruket hos den enskilde individen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka socialarbetares arbete med insatsersom finns för att motverka cannabisbruk bland ungdomar. Studien avserbesvara: Vilka förebyggande insatser finns för att motverka cannabisbrukbland ungdomar samt hur tillämpas dessa i praktiken?; Vad är verksamhetensmål och syfte med dessa insatser utifrån socialarbetarnas perspektiv? ; samtHur utvärderar socialarbetare dessa insatser utifrån riskperspektiv?Metod: Kvalitativ studie med tonvikt på intervjuer med åtta socialarbetare.Resultat: Resultat presenteras i följande huvudteman: Socialarbetares funktion och mål i arbetet med ungdomar som brukar cannabis; Åtgärder ochinsatser gällande cannabisbruk samt Identifiering av riskfaktorer och utvärdering av insatser rörande cannabisbruk. Resultatdelen innehåller även samtliga subteman: Respondenternas roll, funktion och arbetsuppgifter; Arbetetmed MI, skapandet av delaktighet och beröm; MI som en del i arbetet medatt förebygga återfall och Individuella-, sociala-, och strukturella nivåer avarbetet med minskat cannabis missbruk hos unga.Slutsats: Resultatet belyser att vägarna att gå för att uppnå mål och syfteskiljer sig åt från individ till individ men att en stor del av arbetet med attstärka den motståndskraften som ligger i att bjuda in ungdomen till samtaloch delaktighet i sin egen insats. Studien konkluderar att cannabisbruk somfenomen har under sista tiden vunnit mark och normaliserats. Detta hargjort att socialt arbete, beträffande att ifrågasätta dessa normer i relationtill ungdomar har blivit av enorm vikt. Den normaliserade attityden kringcannabisbruk har även skapat vidare utmaningar för socialarbetare vilketäven poängterar betydelsen av fortsatt forskning om detta ämne då det ärett snabbföränderligt fenomen som kan ha stor påverkan på både individ ochsamhälle.

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika institutionella logiker påverkar yrkesverksammas arbete med våldsutövande män. Totalt sex yrkesverksamma inom antingen Socialtjänsten, Kriscentrum eller Frivården intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Som teoretisk utgångspunkt applicerades teorin om institutionella logiker, materialet analyserades sedan med hjälp av grundad teori. Resultatet i arbetet visade på två framträdande gemensamma logiker från samtliga intervjupersoner som vi valt att benämna alliansbyggande och konfrontation. Däremot fanns det skillnader i hur dessa institutionella logiker uttrycktes i de olika verksamheternas praktiska arbete med våldsutövande män. Vidare analyserar vi mot slutet av arbetet att alliansbyggande och konfrontation kan grunda sig i en gemensam professionell logik inom området Socialt arbete. Vi diskuterar också kring orsaker och konsekvenser som de gemensamma logikerna kan leda till beroende på de organisatoriska förutsättningarna. Arbetet avslutas med vår slutsats, en kritisk reflektion och förslag till vidare forskning.

Studien syftade till att undersöka yrkesverksammas arbete med att göra ungdomar delaktiga i planering och genomförande av sin vård på Hem för vård eller boende (HVB). Det som har studerats är hur HVB-personal och socialsekreterare beskriver och resonerar kring ungdomars delaktighet samt vilka hinder och möjligheter som framkommer ur de yrkesverksammas resonemang. Den metodologiska utgångspunkten var en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik där data inhämtats med semistrukturerade intervjuer som sedan studerats. Intervjuerna genomfördes med sex yrkesverksamma, varav tre socialsekreterare och tre HVB-personal. Resultatet visar på att delaktighet utformas i olika nivåer och där delaktighetsprocessen påbörjas genom information. För att utöka ungdomars delaktighet krävs vidare relationsskapande som i sin tur kan motivera och bidra till ökad delaktighet hos ungdomen. Faktorer som hindrar och möjliggör delaktighet visar resultatet ligger på både en organisatorisk- och individnivå. Det krävs att yrkesverksamma har den tid och resurser som krävs och detta är i första hand en organisatorisk fråga. Vikten ligger i att skapa en meningsfull relation till ungdomen för att möjliggöra en högre nivå av delaktighet som kan resultera i ett bättre behandlingsresultat för ungdomen. / Socialt arbete

Hot och våld riktade mot socialarbetare från klient har ökat mycket de senaste åren. Mot bakgrund av tidigare forskning inom området har utveckling resulterat i stora arbetsmiljöproblem. Syftet med studien är att undersöka socialarbetares upplevelser av klientrelaterat hot och våld, hur detta problem kan påverka deras hälsa, vad verksamheter och organisationer kan ha för rutiner för att skydda anställda samt hur det kan förebygga hot och våld på arbetsplatser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju socialarbetare som arbetar inom socialtjänsten. Det insamlade materialet analyserades utifrån teoretiska begreppen, copingsteori och KASAM-teori, för att begreppsligagöra socialarbetarnas upplevelser.    Resultatet visade på att hot kunde förekomma i vanligare utsträckning än våld. Samtliga respondenter hade någon gång utsatts för hot, dock var det endast en respondent som hade utsatts för både hot och våld. Det framkom även att utsattheten för hot och våld påverkade respondenternas hälsa på olika sätt. Men det var otäckt och obehagligt att höra det ständigt. Arbetsklimatet kan vara en av de saker som är jätteviktigt för att hantera känslor av hot och våld. Där vågar de prata och diskutera med varandra om olika upplevelser och erfarenheter, även kring att dem har blivit hotade av klienter. Respondenterna upplevde att kollegor och chefer är de största stöd som finns på arbetsplatsen. Arbetsgivare är skyldig att ta ansvar till att förebygga hot och våld i arbetsplatsen. Respondenterna upplevde att de var nöjda med sin verksamhets/organisationens rutiner. Trygghetslarm och säkerhetsrummet är exempel på åtgärder som har implementerats för att förebygga hot och våld på arbetsplatser.    Studiens slutsats är att klientrelaterad hot och våld mot socialarbetare kan vara ett stort arbetsmiljöproblem. Det kan vara viktigt för socialarbetare att öka kunskap gällande hur man bemöter klient och hur man ska göra för att skydda sig själv. Det kan också vara bra att ens chef kan ta upp problem om hot och våld från klient oftare i möten så att man kan ha bättre koll av detta problem. Därefter kan man hantera och förebygga det på ett effektivare sätt.