Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet. / Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.

Socialarbetare beskrivs som närbyråkrater utifrån att deras samhällsfunktion går ut på att tillhandahålla offentliga välfärdstjänster till samhällets medlemmar. I närbyråkratin arbetar socialarbetare medborgarnära och de har ett omfattande handlingsutrymme som gör att de har stor påverkan på människors livschanser i och med att de till stor del avgör om en person får insatser eller inte. Synen på människor som klienter är en social process där klienten sätts i beroendeställning till närbyråkraten. Tillgång till litteratur som tar upp hot och våld inom närbyråkratin har varit begränsad. Uppsatsens syfte är att förstå otillåten påverkan i socialarbetares tjänsteutövning för att tillföra forskningsområdet kunskap om otrygghet för socialarbetare när det gäller hot och våld. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsstrategi. För att fånga upp djupbeskrivningar av socialarbetares upplevelser av hot och våld sågs semistrukturerade intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt. För att förstå det undersökta fenomenet och se till socialarbetares världsbild har en fallstudie använts som forskningsdesign. I uppsatsen fann vi att det klientnära arbetet i närbyråkratin har haft stor betydelse för socialsekreterarna i anmälningsbenägenhet och att lära känna sina brukare för att skapa relationer. Eftersom brukarna är i utsatta situationer och i behov av hjälp har socialsekreterarnas syn på klientbeteenden förändrats när det gäller hot och våld i arbetsvardagen. Detta då genom att brukarnas utsatthet används som ett argument för hur de beter sig, vilket förklarar socialsekreterarnas tolerans för hot och våld i arbetslivet. I kontrast till jämförbara studier om socialtjänst som har visat att incidenter underanmäls, bedömde samtliga socialsekreterare i denna studie att incidenter inte under anmäls.

Syftet med studien var att inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgsenhet undersöka vilken betydelse relationen mellan socialarbetare och klient upplevs ha för ett framgångsrikt klientarbete, samt vad som upplevs viktigt vid relationsarbete med klienter. Syftet var även att undersöka vilka faktorer och organisatoriska förutsättningar som kan påverka relationen. För att besvara syftet utgick studien från tre frågeställningar, hur upplever socialarbetare att relationen till klienter påverkar deras arbetssituation, vilka komponenter upplever socialarbetare som viktiga vid relationsarbete med klienter, vilka faktorer och organisatoriska förutsättningar upplever socialarbetare främst påverkar relationen till klienter? Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem socialarbetare intervjuades för att besvara forskningsfrågorna. Materialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys och analyserades med hjälp av intersektionalitet och organisationsteori. Resultatet visade att relationen är av största vikt, samt att en god relation underlättar socialarbetarens arbetssituation. Vidare framkommer det i resultatet att de viktigaste komponenterna i en relation mellan socialarbetare och klient upplevs vara tillit och att klientens röst blir hörd. Faktorer som socialarbetarna beskriver påverka relationen är klientens ålder, kön, sociala etablering och om det finns en samsjuklighet. I resultatet framkom det även att socialarbetarna upplevdes ha tillräckligt med tid och utrymme från organisationens sida för att skapa relationer med klienter. / The purpose of this study was to investigate which meaning the relationship between social workers and client in the social services individual and family care have for a successful client work, but also what is experienced as important with creating a relationship with clients. The purpose was also to examine which factors and organizational conditions can affect the relationship. To answer the study´s purpose three main questions were presented, how do social workers experience the relationship with clients to affect their working situation, which components do social workers experience as important when working with clients and which factors and organizational conditions do social workers mainly experience affect the relationship with clients? The empirical material was collected through qualitative interviews where five social workers were interviewed to answer the main questions. The material was later processed through a qualitative content analysis and was analyzed with help of intersectionality and organizational theory. The result showed that the relationship is paramount, and that a good relationship eases the social worker’s working situation. Further appearsin the result that the most important componentsin a relationship between social worker and client is experienced trust and making sure the client is being heard. Factors that social workers explains affects the relationship is the clients age, gender, social establishment and if there is a comorbidity. Another results were that the social workers experienced having enough time and space from the organizations side to create relationships with clients.

Bakgrund: Socialarbetare ska verka för mänskliga rättigheter, social rättvisa och respekt för mångfald. Frågan är om socialarbetare bemöter transpersoner på ett tillräckligt bra sätt. Samhällelig diskriminering, kränkande behandling och våld (Folkhälsomyndigheten, 2015; James et al., 2015) gör att det kan ifrågasättas. Syfte: Att kritiskt granska aktuell internationell forskning som undersöker hur transfobi och okunskap om transpersoner uttrycker sig bland yrkesverksamma socialarbetare samt hur det påverkar transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på studier utvalda på ett sakligt och strukturerat vis. Resultat: Enligt analysen utförd på de utvalda studierna förekommer transfobi och okunskap om transpersoner bland socialarbetare. Nivån av okunskap och transfobi varierar mellan studierna och uttrycker sig på många olika vis. Materialet visar att ett dåligt eller okunnigt bemötande påverkar transpersoner negativt och resulterar ofta i försvarsmekanismer menade att förminska deras utsatthet. Slutsats: Det är oklart exakt hur vanligt det är med transfobi och okunskap om transpersoner bland socialarbetare, men resultatet pekar på att de är utbredda problem som behöver åtgärdas. Ett återkommande förslag var att satsa på utbildningschanser. Det kan leda till en exponentiell förändring när tjänstepersoner kan vända sig till varandra vid osäkerhet, när det finns blanketter och information att ta del av samt när det blir en självklarhet att se transpersoner som människor först och transpersoner i andra hand.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare beskriver riskfaktorer somkan leda till utveckling av ungdomskriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden iSverige. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av tvåfokusgruppsintervjuer med socialarbetare som är eller har varit verksamma isocioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar att den riskfaktor som beskrevs sommest betydelsefull var svaga ekonomiska, vilket informanterna menade i sin tur medföratt flera riskfaktorer såsom familjeproblem, bristande skolgång, svaga sociala band ochsamhällelig stämpling blir aktuella. Ett annat starkt tema i intervjuerna var att dessariskfaktorer även kan påverka den unges identitetsutveckling, framtidstro ochsamhällssyn på ett negativt sätt. Informanterna menade också att en bristande tro påsamhällssystemet och sin egen delaktighet i det, ökar risken att utveckla en kriminelllivsstil

The purpose of the study is to investigate how social workers within different areas of work in Malmö, who comes in contact with persons who have been subject to honour-related violence, sees the problem, if they have any special view on the cause of the violence and investigate the efforts which are offered to individuals who have been or are subject to honour-related violence.I wanted to investigate if there exists a universal view among social workers in Malmö of the definition of and way of working with persons affected by honour-related violence. Various reports show that there exists great disagreement among debaters as well as social workers regarding the definition of honour-related violence. There are also different sentiments about the cause of honour-related violence within research. I conducted four interviews on five individuals employed within different areas of work in Malmö which comes in contact with girls and women who have been subject to honour-related violence. My study shows that there exists great dissent among social workers regarding the term honour-related violence, the cause of the problem and the concerned areas of work works with different ways with persons which they come in contact with.

I vår c-uppsats undersöker vi hur socialarbetare arbetar med fenomenet social isolering bland ungdomar. Studien utgår från en kvalitativ ansats och vi använder oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur arbetet med social isolering bland ungdomar bedrivs idag, samt vad som ligger till grund för social isolering bland ungdomar. Vi undersöker också huruvida social isolering kan förstås som ett socialt problem och fenomen. Uppsatsens fokus ligger på respondenterna som representanter för det sociala arbetet med social isolering bland ungdomar, då vi av etiska skäl inte kan studera ungdomen direkt. Respondenternas kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om fenomenet social isolering är vad vi grundar vårt resultat och vår analys på, i relation till fenomenets bakgrund och forskningshistorik. / In our Bachelor thesis on the social phenomenon we examine how social workers are working with the phenomenon social isolation among the youth. The study is based on a qualitative approach and we use semi-structured qualitative interviews to find out how the process of social isolation among adolescents is conducted today, and the causes of social isolation among the youth. We also investigate whether social isolation can be understood as a social problem and phenomenon. The thesis focuses on the respondents as representatives of social work with social isolation among young people, when we, for ethical reasons can not study the youth directly. Respondents' knowledge, experiences, and perceptions of the phenomenon of social isolation is what we base our results and our analysis, in relation to the phenomenon's background and research history.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory. Studien visar att socialarbetarna arbetar utifrån en erfarenhetsbaserad teori, en så kallad praxisteori då de använder sig av sina tidigare erfarenheter inom det sociala arbetet för att lösa de uppkomna händelserna. Praxisteorin syftar även till att metoden inom det sociala arbete är påverkad av den kontext och därmed politiska och ekonomiska situation som arbetet finns i. Med andra ord att socialarbetare måste förhålla sig till de lagar som finns och samtidigt se till de resurser som finns för den enskilda individen. Samtidigt är socialarbetarens syn på gravida kvinnor i ett missbruk tydligt influerad av andra teorier så som systemteori, inlärningsteori och empowerment teori. Detta visar sig i att socialarbetarna utgår från ett individperspektiv där klienten är den som har makten samtidigt som de ser till vilka resurser och tillgångar som finns i klientens liv. / The purpose of my study is to highlight how social workers think about and look at pregnant women in the abuse. To examine this, I conducted group interviews, so-called focus groups, with social workers working with women in the abuse. The starting point for the group interview discussions was the so-called vinjetter, namely the fictitious case of pregnant women with different types of addiction problems. The four VINJETT were designed as four stories of women with different abuse problem in which all four women were pregnant. The study is inductive and the analysis of the material is inspired by grounded theory. The study shows that social workers working on an experience-based theory, a so-called practice theory when they use the its previous experience in social work to resolve the events. Practice theory aims also that the method in the social work is influenced by the context and thus political and economic situation, the work is in. In other words that social workers must respond to the laws that exist, while ensuring the resources available for the individual. At the same time, social worker approach to pregnant women in an abuse clearly influenced by other theories such as systems theory, learning theory and empowerment theory. This is reflected in that social workers from an individual perspective in which the client have the power while the socialworker look at the resources and assets in the client's life.

The purpose of this essay is to study cooperation between the Police and the Social Services in cases regarding intimate partner violence. The research questions aim to focus on the employees experiences of cooperation and their opinions on what they think works and doesn’t, linked to the employees occupational health and work environment. Previous research indicates that the cooperation between the authorities is efficient and that it generates positive results. It also displays the fact that there are areas of improvements and measures to enhance the work environment even more. The theory of KASAM (sense of coherence) is used as a scientific approach to interpret and understand the health of the employees as a result of an improved cooperation between the authorities. The result of this study indicates as previous research describes, that there are several aspects of cooperation between the employees that need to be improved and develop further. There is a lack of Swedish studies regarding cooperation between the Police and Social Services in cases of intimate partner violence and its impact on a health-promoting working life. Continued research in the form of a similar study with a larger number of participants should be conducted in order to generate a more unambiguous results.

Socialt arbete har alltid präglats av olika utmaningar men trots detta har det aldrig hindrat socialarbetare från att arbeta för utsatta människors rättigheter och för ett mer jämlikt samhälle. Tidigare forskning har visat hur socialarbetare fått kämpa för att skapa ett tryggt samhälle där alla människor är inkluderade. Diskussioner om socialarbetares handlingsutrymme är också något som lyfts och om handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att ha möjligheten att arbeta utifrån individanpassade behov. För att få information om det har studien valt att fokusera på socialarbetares handlingsutrymme inom HVB verksamheter. Syftet med studien är att undersöka vad handlingsutrymmet för socialarbetare inom HVB innebär, och om de som arbetar på HVB anser att de har tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna utföra arbetet på ett professionellt och ändamålsenligt sätt. Syftet med studien är också att undersöka om det finns några interna och externa faktorer som påverkar handlingsutrymmet. Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sex anställda på fyra olika HVB verksamheter. Intervjumaterialet har sedan tematiseras och analyserats med stöd av tre teoretiska utgångspunkter. De teorier som har använts är professionsteori, organisationsteori och domänteori. Studiens resultat visar att socialarbetare inom HVB upplever ett stort handlingsutrymme i det vardagliga arbetet. Det som framkommit som mest relevant och uppskattat är självständighet, frihet att planera och möjligheten till att kunna ta egna initiativ i arbetet. Resultatet har även visat att handlingsutrymmet är påverkat av många interna och externa faktorer såsom politiska beslut, lagar, regler och riktlinjer både på organisatorisk och samhällsnivå. Det har också framkommit att handlingsutrymmet är begränsat. Detta under omständigheter som inte går att påverka som bland annat ekonomiska resurser inom organisationen och beslut från Migrationsverket, socialnämnden och sjukvården. Informanterna visar även att de är väl medvetna om de interna och externa faktorer de påverkas av inom verksamheten. Slutligen visar studien att trots många påverkande faktorer, lyckas socialarbetare inom HVB bidra till ett bättre samhälle, och visionen är att fortsätta hjälpa barn och ungdomar till att integreras i det.