Women's vulnerability to domestic violence is a widespread social problem that causes problematic consequences for society and to the individual. I wondered what significance the professionals' knowledge has to help abused women, how professionals and abused women describe abused womens needs, and how the professionals work with and consider important in meeting with and helping abused women. Six qualitative interviews with a social worker who were working as a therapist in the social services, as councilors and in women's shelter were performed. The results showed that the professionals regarded specific knowledge of domestic violence as a prerequisite for being able to help the woman adequately. Furthermore, it appeared that the woman's needs could be psychological need of support and processing, but also help with practical issues to sort out their situation. The social workers were mapping the violence and the situation of the abused women. The mapping could determine the woman's needs and potential contributions. / Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som får problematiska följder både för samhället och individen. Jag ställde mig frågan vilken betydelse de professionellas kunskap har för att hjälpa våldsutsatta kvinnor, hur de professionella och kvinnorna ser på kvinnans behov, samt hur de professionella arbetar med och anser är viktigt i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sex intervjuer med socialarbetare som jobbade som behandlare inom socialtjänst, kuratorer och kvinnojour genomfördes. Resultatet visade att de professionella såg särskild kunskap om våld i nära relationer som en förutsättning för att kunna hjälpa kvinnan på ett adekvat sätt. Vidare framgick att kvinnans behov kunde utgöras av psykiskt behov av stöd och bearbetning, men också praktisk hjälp för att få ordning på sin situation. För att hjälpa kvinnan kartlade man våldet och kvinnans situation. Genom kartläggningen kunde man utröna kvinnans behov och bedöma insatser.

Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Studiens empiriska material består av citat från ett tjugotal vittnesmål skrivna av kvinnliga socialarbetare och publicerade på metoo-orosanmalan.nu. Genom att studera vittnesmålen uppmärksammade vi synen och responsen på sexuella trakasserier och dess påverkan på skam och andra känslor. Studiens utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på Judith Butlers genusteori samt Michel Foucaults maktbegrepp. I analysen har vi implementerat Norman Faircloughs kritiskt diskursanalytiska, tredimensionella modell i vilken vi tillämpat alla tre dimensioner för att analysera våra tre frågeställningar utifrån resultatet. De lyder; 1) Hur konstruerar och reproducerar kvinnorna diskurser om sexuella trakasserier på olika myndighetsorganisationer inom socialt arbete?, 2) Hur framställs responser från chefer samt kollegor i olika situationer av sexuella trakasserier och vilken inverkan har dessa på den diskursiva och sociala praktiken? samt 3) Vilka känslor skildras i de kvinnliga socialarbetarnas vittnesmål och vilka potentiella konsekvenser medför de diskursiva praktikerna för den sociala praktiken? Samtliga frågor besvarades genom identifierade diskurser i det empiriska materialet som vi framförde i en resultatpresentation och en genomgående analys. Resultatet vi fått fram visar exempelvis att trakasserier av sexuell form som de kvinnliga socialarbetarna utsätts för på arbetsplatsen ofta objektifierar deras kroppar och förminskar deras kompetens. I de flesta fall är meningsskiljaktigheter kring gängse arbetsförhållanden den framkallande faktorn för denna typ av trakasserier. Kvinnorna förmodas vara intresserade av männen utanför arbetet vilket även kan identifieras i den respons som beskrivs. Chefer och kollegor reagerar antingen med förminskning och misstro eller inte alls. De utsatta kvinnorna svarar då med tystnad som i kombination med trakasserierna medför skam och andra känslor som hotar sociala band och kvinnornas självbilder. Resultatet synliggör likaledes sambandet mellan maktrelationer och kön och vem som får säga vad. Tidigare studier visar bland annat att tystnaden tvingar kvinnorna att ta på sig ansvaret för att inte riskera att förstöra stämningen och för att inte bli exkluderade av sina medarbetare.

No description available.

The purpose of this study was to describe and analyze how social workers within social services experience and handle the communication as well as problems in interpreted meetings. Furthermore to examine the need for education for interpreter users. The aim was to get an increased understanding of interpreted meetings from social workers perspective and thereby inspire to improve the work to the benefit the client. The study was conducted in one municipality with six social workers, using qualitative semi-structured interviews. This method was chosen with the purpose to enable follow-up questions and in-depth answers. The analysis was based on the mathematical theory of communication and the theory about street-level bureaucracy. The results of this study showed that using only verbal communication becomes an uncertain element in the meeting. Our conclusion is that noise occurs in different ways in the interpreted conversation. Since the communication forms the basis for the personal treatment, the clients can consequently receive inferior treatment and support. Moreover, we found that problems in interpreted meetings are being handled differently by the social workers. One possible way is to place counterclaims towards the interpreter and take control over the meeting. Furthermore we found that social workers has a need for education in interpreted meetings but not in a extensive way. Our conclusion is that the lack of education and guidelines in interpreted meetings becomes an important part of social workers discretion and that there can be both positive and negative effects.

During our time as substitute social secretaries within financial support we heard colleges that criticized the magnitude of documentation. This critique sparked our interest of documentations relation to client focused work. The aim of this study was to create an understanding regarding how the duty of documentations takes form in the work of social secretaries. We seek clarity in what purpose social secretaries pay documentation and what function it plays in their work. We met with six social secretaries involved with financial support and interviewed them, using semi structured interviews. The answers received showed an understanding of the importance of documentation but also that it is a time consuming task. Documentation within itself does not lead to anyone being self-contained regarding their financial situation, yet the results show that documentation make up over 60% and sometimes 80% of the worktime of social secretaries within financial support. The time spent on documentation was thought of as necessary to fulfill the task the social secretaries are handed. One of the interviewed secretaries expressed that this balance of work tasks shapes their work in a way that cannot be considered “social work”. The phenomenon is analysed using professionalism theory and “acting space” as a theoretical concept.

Forskningsresultat tyder på att det idag finns en problematik för anställda gällande att applicera utbildningskunskap i praktiken. Denna problematik refereras ofta till transfer problem vilket handlar om utebliven kunskapsöverföring. Vissa forskare föreslår att möjligheten till kunskapsöverföring är beroende av individens kognitiva kapacitet medan andra anser att kunskapsöverföring beror på utbildningsdesign och faktorer i arbetsmiljön. Nästan all tidigare forskning gällande detta ämne har varit kvantitativ, det finns därmed ont om kvalitativ forskning kring hur anställda faktiskt upplever och beskriver övergången mellan teori till praktik i arbetslivet. Syftet med studien var därför att undersöka arbetstagares upplevelser och beskrivningar kring de faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan internutbildning till praktiskt utförande. I denna uppsats var samtalsmetoden MI (Motivational Interview) ett exempel på denna kunskapsöverföring där fokus riktades mot socialarbetare som arbetstagare. Studien antog en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt angreppssätt gällande tolkning. Ämnet har undersökts utifrån fem socialarbetare som alla arbetar med MI i praktiken med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Den empiriska datan har analyserats genom en tematisk analys och har därefter tolkats utifrån teorin training transfer som tittar hur faktorer hos individen, utbildningsdesignen samt arbetsmiljön påverkar möjligheten till kunskapsöverföring. Resultatet visade på att socialarbetarna upplevde faktorer i deras arbetsmiljö som påverkade möjligheten till kunskapsöverföring av MI. Sådana faktorer handlade bland annat om tidsbrist, bristande direktiv och stöd samt att MI som metod krockade med socialarbetarnas praktik. Trots dessa faktorer var socialarbetarna fortsatt positivt inställda till MI som metod. Resultatet visade också på att ökad kvalitetssäkran och kontinuerligt lärande är viktigt för att socialarbetarna ska kunna fortsätta använda MI i deras arbete. / Research results indicate that there is currently a problem for employees regarding applying training knowledge in practice. This problem is often referred to as transfer problem, which is referring to lack of knowledge transfer between training and practice. Some researchers suggest that the possibility of knowledge transfer is dependent on the individual's cognitive capacity, while others believe that knowledge transfer depends on education design and factors in the work environment. Almost all previous research on this subject has been quantitative, thus there is a shortage of qualitative research on how employees experience and describe the transition between theory and practice in working life. The purpose of the study was therefore to investigate employees' experiences and descriptions of the factors that affect the transfer of knowledge between internal training to practical execution. In this essay, the interview method MI (Motivational Interview) was an example of this knowledge transfer where the focus was on social workers as employees. The study adopted an abductive approach and a hermeneutic approach to interpretation. The topic has been investigated from five social workers who all work with MI in practice with the help of semi-structured interviews. The empirical data has been analysed through a thematic analysis and has subsequently been interpreted based on the theory of training transfer that looks at how factors in the individual, the educational design and the working environment affect the possibility of knowledge transfer. The results showed that social workers experienced factors in their work environment that affected the possibility of knowledge transfer of MI. Such factors involved, among other things, lack of time, lack of directives and support, and that MI as a method crashed with the social workers' practice. Despite these factors, the social workers remained positive towards MI as a method. The results also showed that increased quality assurance and continuous learning are important for social workers to be able to continue using MI in their work.

The aim of this study is to examine how social workers in municipal authorities and NGOs experience their discretion and if there are any areas of development, in social work with youths and adults who are exposed to prostitution or human trafficking for sexual purposes. The study's aim and the questions at issue were answered through eight semi-structured interviews with female social workers in two municipalities in mid-Sweden. The study includes Bronfenbrenner’s ecological theory of human development (1979) and Lipskys (1980) concept about street-level bureaucrats. The result shows that all social workers are experiencing that they’ve discretion in their work. A majority experience their discretion as free, because they make assessments and decisions on their own. The majority experience that external factors as workplace climate, colleagues, guidelines, routines, norms, views in society or laws does not delimitate their discretion and all social workers claim that social workers’ knowledge is inadequate. The majority also claims that knowledge is inadequate in society. Other areas of development are resources such as staff, sheltered housing for men and housing for women with active drug abuse. An increased priority of the target group in organisations is also an expressed development area, to strengthen the work around the target group. / Studien syftar till att undersöka hur socialarbetare inom kommunala myndigheter och frivilligorganisationer upplever deras handlingsutrymme och vilka utvecklingsområden som finns i det sociala arbetet med ungdomar och vuxna som är utsatta i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnliga socialarbetare i två kommuner i Mellansverige. Den teoretiska referensramen i studien består av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979) samt Lipskys (1980) begrepp gällande gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att samtliga socialarbetare upplever att de har ett stort handlingsutrymme i arbetet med målgruppen. Majoriteten av socialarbetarna upplever att handlingsutrymmet i arbetet är fritt då de gör egna bedömningar och beslutar på egen hand. Majoriteten upplever även att handlingsutrymmet inte begränsas av yttre faktorer såsom klimat på arbetsplatsen, kollegor, riktlinjer, rutiner, normer, värderingar i samhället eller lagar. I resultatet framkommer även att samtliga socialarbetare hävdar att kunskapen är bristfällig hos socialarbetare och majoriteten upplever att den även är bristfällig i samhället. Socialarbetarna beskriver även andra utvecklingsområden som resursbrist i form av personal, skyddade boenden för män, boenden för kvinnor i aktivt missbruk, samt en ökad prioritet inom organisationerna för att ha möjlighet att stärka arbetet kring målgruppen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare arbetar och upplever utredningsarbetet av barn som har varit utsatta för våld och om de anser att de kan leva upp till målet att skydda barnen. För att uppnå syftet svarar vi på de här frågeställningarna: Hur beskriver socialsekreterarna utredningsprocessen? Vilka utmaningar beskriver socialsekreterarna? Hur hanteras utmaningarna? En kvalitativ metod har tillämpats och sju socialsekreterare har intervjuats. Empiriskt material består av transkriberade intervjuer, analyserade utifrån en fenomenologisk metodansats för att fånga intervjupersonernas beskrivningar av det studerade. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever hög arbetsbelastning, stress, svåra möten med föräldrar, osäkerhet i bedömningar, att hantera sina känslor och att samverkan med polisen är utmanande. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier om coping och gräsrotsbyråkrater. Socialsekreterarna beskriver att utmaningarna kan hanteras genom bland annat kollegialt stöd och att lära känna sina triggers. Analysen visar att erfarenhet och personlighet påverkar de utmaningar som socialsekreterarna upplever och deras strategier för att hantera dessa. En slutsats vi drar är att det finns utmaningar som begränsar socialsekreterares handlingsutrymme, försvårar utredningsarbetet och möjligheten att skydda barn. För att hantera utmaningarna utvecklar och tillämpar socialsekreterare olika strategier.

<p>This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs. For the definition of alliance I have used Bordin´s definition, it includes mutual agreement about the task and goal. It also includes bonding between the two parts. This study also uses Hill´s definitions sham alliance, mutual adaption and alliance breakdown. This study´s result shows that in order to achieve a strong alliance it is important for the social worker to handle the conditions in a non-judgmental way and be clear about the rules and regulations. It is also important to get the juveniles parents involved in the treatment.</p>

No description available.