This study is intended to study how the social worker in financial assistance relates to the social workers exercise of its authority, regarding the Social Services Act and the Administrative Procedures Act. In concerning how the social worker treats and handles the cases of their clients, but also what significancethe organization's policies and goals have on the social worker’s role and the formation of their professional identity. To answer these questions the study chose a qualitative approach. Because the purpose of this study is to investigate the social worker’s personal beliefs about their way of conducting social work. With the support of previous research in this area, the study has produced its information in the form of deep interviews. The study chose to confine the study to the Stockholm region and received a total of eight informants who represent a significant part of the empirical material. The result demonstrates that there is a difficulty for the social worker in applying the Social Services Act, the Administrative Act and the policies of the workplace in full. This is due to various factors which the social workers feel they encounter in their work. These factors that cause difficulties are caused by the position of power the social worker holds in their professional capacity and the power of jurisdiction the social worker has in its official authority when handling clients’ cases.  These factors arise from the position of power the social worker has through their professional role and the power of jurisdiction worker has over his powers. The results also revealed that there are differences in how attitudes brought to bear on clients in financial assistance and that there are different factors that are the basis for this.  The conclusion of this study demonstrates that the social worker feels that their actions and capability is affected by lack of time, stress, financial budget, guidelines and unreasonable demands of the profession. That leads to the social worker as an official person ending up in a complex situation, where contradictions are between the client's needs and the organization's guidelines. / Denna studie syftar till att studera hur socialarbetaren inom ekonomiskt bistånd förhåller sig kring sitt myndighetsutövande, gällande socialtjänstlagen och förvaltningslagen i mötet med klienten. Samt hur detta bemötande har för inverkan på handläggningen av klienters ärenden, men även vilken betydelse socialtjänstens riktlinjer och verksamhetsmål har för inverkan på socialarbetarens yrkesroll och formandet av dennes yrkesidentitet. För att kunna besvara dessa frågor valdes en kvalitativ ansats, eftersom syftet med studien var att studera hur socialarbetarens personliga uppfattningar kring dennes arbete påverkar arbetssättet. Med stöd av tidigare forskning inom ämnet, har studiens information införskaffats genom djupintervjuer. Studien avgränsades till Stockholms län och med sammanlagt åtta informanter.Resultatet påvisar att det råder svårigheter för socialarbetaren att förhålla sig till socialtjänstlagen, förvaltningslagen och till verksamhetens riktlinjer fullt ut. Studien visar att detta beror på olika faktorer som påverkar den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme, såsom lagrum, riktlinjer, egna värderingar och privata föreställningar. I synnerhet när dessa privata föreställningar och värderingar motsätter sig socialtjänstens och klientens behov. Då det kan påverka handläggningen av klienters ärenden. Dessa faktorer uppstår på grund av den maktposition socialarbetaren har genom sin yrkesroll och den maktbehörighet socialarbetaren har via sin myndighetsutövning. I resultatet framkom även att det råder skillnader i hur förhållningssättet utövas gentemot klienterna inom ekonomiskt bistånd och att det är olika faktorer som ligger till grund för detta. Studiens slutsats påvisade att socialarbetaren upplever handlingsutrymmet påverkas av följande faktorer som tidsbrist, stress, ekonomiska resurser, riktlinjer och kraven på yrkesprofessionen. Detta leder till att socialarbetaren som myndighetsperson hamnar i en komplicerad situation, där motsättningar ställs mellan klientens behov och organisationens riktlinjer.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen. Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare. Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa. Framställningarna ansågs bidra till okunskap och skandalisering av yrket. Socialarbetarna uppfattade att massmediers framställningar bidrog till ett avstånd mellan det sociala arbete och allmänheten genom moralisk panik. Socialarbetarnas uppfattningar om massmedier påverkan var att de ansåg att det påverkar såväl socialarbetarna, allmänheten och andra professioners syn på det sociala arbetet. Resultatet visade även på att massmediers framställningar påverkar på både individnivå och organisatorisk nivå. Massmediers framställningar påverkar allmänheten genom att det som sätts på dagordningen även blir viktiga frågor för allmänheten. Socialarbetarnas uppfattningar om allmänheten i relation till massmediers framställningar var att allmänhetens uppfattningar var både positiva och negativa till socialt arbete. Socialarbetarnas uppfattningar om vilka bakgrundsfaktorer det finns till massmediers framställningar var att de trodde att mycket berodde på okunskap. Deras uppfattning var att allmänheten, massmedia och andra professioner har väldigt dålig insyn i yrket. Allmänheten har hög tilltro till vad massmedier förmedlar vilket massmedier ofta använder i säljande syfte. Socialarbetarnas uppfattningar om hur de skulle vilja framställas i massmedier var att de önskade att en mer nyanserad och neutral bild förmedlades till allmänheten. Fokusgrupperna ansåg att massmedia skulle kunna användas till att marknadsföra och sprida kunskap kring yrket.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger. Resultatet från intervjuerna analyseras med tidigare forskning och anknytningsteori, utveckling av ekologisk teori och Foucaults maktperspektiv. Ett av slutresultaten författarna kommer fram till är att sexuella övergrepp ofta är svåra att bevisa och detta kan skapa problematik inom familjen och stora dilemman i socialarbetarens arbete. / This study is about social workers’ dilemmas in working with families where suspicion of sexual abuse against children exists and problems social workers can find within these families. The methodology for the study is qualitative because the subject requires deeper answers and semi-structured interviews are implemented with five social workers in two different municipalities. Issues covered include how the social worker may experience a problem within the families where family members choose to take the perpetrator’s part in front of the child’s part. The study also addresses the social worker’s dilemma in relate to the own instincts, while taking into account the laws and rules that will govern the work. The authors review research addressing various treatment perspectives but also a child’s perspective to get more width to the official perspective that social workers provide. The result from the interviews is analyzed with previous research and attachment theory, developing ecological theory and Foucault’s perspective of power. One of the end results, the authors reach is that sexual abuse is often difficult to prove, and this can create problems within the family and major dilemmas within the social workers’ job.

<p>Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden. Vi har också fört ett resonemang kring sjuknärvarons betydelse för långtidsfriskhet. Materialet har analyserats utifrån förljande teorier: Känsla av sammanhang (KASAM), krav- och kontrollmodellen, organisation och byråkrati, socialt stöd samt coping.</p>

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan definieras som obalans mellan de förväntade kraven som ställs på individen samt dennes förmåga att hantera de ställda kraven. Forskningen har hittills visat att stressproblematiken har ökat både i Sverige och omvärlden. Det är ett växande fenomen som påverkar negativ individens arbetssätt och privatliv. Arbetsrelaterad stress har ökat särskilt bland socialarbetare jämfört med andra yrken. De senaste åren har det skett stora förändringar inom välfärdssektorn. På grund av omstrukturering inom välfärden ställs högre krav på socialarbetare. Konsekvenserna av dessa krav främjar ohälsan, vilket leder till flera sjukskrivningar, utbrändhet samt stress. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares upplevelser av arbetsrelaterad stress i förhållande till deras arbete vid Socialtjänsten i en mellanstor stad i Sverige. Metoden: Är en kvalitativ intervjustudie. Individuella intervjuer anses vara mest lämpliga för att på bästa sättet besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat: I denna studie visar att ökning av arbetsbelastning, komplexitet av arbetsuppgifterna, tidsbrist samt missnöje är några bidragande faktorer till arbetsrelaterad stress. Vidare visar studien att sådan stress påverkar negativ hälsan och gör att arbetskvalitet blir sämre. Dessutom visar studie att kollegialt stöd och färre antal arbetstimmar kan minska arbetsrelaterad stress. Slutsats: Baserade på de erhålla resultaten kan man dra en slutsats att socialtjänsten är underbemannad. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande och nästintill accepterad som ett faktum bland socialarbetare. För övrigt en annan slutsats som kan dras av denna studie är att det i nuläget råder ett tillfredställande kollegialt stöd i den organisationen där studien utfördes. Kollegialt stöd verkar vara en skyddande faktor gällande uppkomsten av arbetsrelaterad stress. / <p>2018-01-19</p>

Våld och hot från klienter inom socialtjänsten är vanligt förekommande visar en stor andel tidigare forskning. Forskning angående relationens betydelse för uppkomsten av detta fenomen är däremot svårare att finna. Vi har valt att undersöka socialarbetares syn på relationens betydelse för socialt arbete och om den kan påverka uppkomsten av hot och våld inom socialtjänsten. Studien är genomförd i två kommuner i Sverige, respondenterna består av 11 stycken socialarbetare inom försörjningsstöd och en enhetschef. Detta är en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Relationen lyfts som det primära inom de socialkontor vi studerat och våra respondenter menar att utan en god relation blir arbetet mycket svårt att genomföra. Respondenterna menar att en god relation byggs genom empati, förståelse, ödmjukhet och kommunikation samt en tydlighet i vilken roll socialarbetaren befinner sig igenom sitt arbete och sitt uppdrag som myndighetsperson. Resultatet av denna studie tyder på vikten av en god och professionell relation i arbetet med människor och hur viktigt det är att rikta mer forskning mot relationens betydelse.

Women who suffer from domestic violence are a frequent phenomena. According to the social services, these women have the right to help and support from the social welfare board, also called “socialnämnden”. Previous research has shown that social workers must adapt their work according to the clients needs. In this study we ask ourselves: “how does these women describe the social services function in the process of leaving domestic abuse?” And also, “how would these women describe their experience with the social services?” The empirical material of this study has been gathered through 5 qualitative interviews with women who has been in a domestic abuse, and the most vital finding of this study is found to be the lack of treatment, the importance of understanding from fellow men and finally, the importance and the lack of intercommunication between different authorities and units within the social services. We argue that work by the social services should pervade both empowerment and a salutogenic mind, and adapt to each individual who seeks help. The discussion about this phenomena should continue in order to advance further methods and the general knowledge in society.

Forskningen visar att socialarbetare finner det svårt att kommunicera med barn, trots att socialarbetarnas arbetsuppgifter länge har handlat om att arbeta med barn. Vidare har forskare hävdat att samtal med barn borde finnas med i socialarbetares läroplan. Enligt svensk lagstiftning skall barns åsikt beaktas i ärenden som rör barnet. Forskningen påpekar att barns förmåga att uttrycka sig verbalt är begränsad till dess ålder och mognad. Vad forskningen också visar är att det krävs olika former av hjälpmedel för att kunna kommunicera med barn. Exempelvis föreslås olika typer av lek och användande av dockor för att underlätta kommunikation med barn. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och jämföra hur socialarbetare inom socialtjänsten och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) beskriver sina erfarenheter av sitt arbete med metoden tejping vid kommunikation med barn. Studien är baserad på två fokusgruppsintervjuer, en med socialsekreterare på socialtjänsten och en med kuratorer på BUP. Det empiriska materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska analysen gjordes utifrån systemteori. Innehållsanalysen resulterade i ett övergripande tema och sex underteman på respektive fokusgrupp. För socialtjänsten fann vi temat En metod som underlättar vårt arbete med dessa underteman: bra för barn, utredningsprocessen, bra för socialsekreterarna, metod och hjälpmedel, krav på socialsekreteraren och hindrande faktorer. För BUP fann vi temat Bra att ha på sin kunskapsrepertoar med dessa underteman: barnperspektiv, terapeutiskt arbete, förhållningssätt, handledning och stöd, krav på kuratorn och främjande- och hindrande faktorer. Sammantaget tolkade vi ett huvudtema utifrån de båda fokusgrupperna; Tejping som metod, hjälpmedel och förhållningssätt. Resultatet av studien visar att socialsekreterarnas och kuratorernas beskrivning av sina erfarenheter och upplevelser av tejping kan förklaras teoretiskt utifrån respektive systems logik. Inom socialtjänsten används metoden för att förstärka utredningsarbetet och inom BUP för att förstärka det terapeutiska arbetet bland en mångfald av metoder. Studien väcker frågan: kan socialarbetarnas osäkerhet kring kommunikation med barn leda till att barnets röst inte kommer fram i den mån som socialtjänstlagen och barnkonventionen föreskriver?

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av våld i nära relation bland unga tjejer i heterosexuella parrelationer. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och innehållsanalys av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som ledde fram till följande resultat: Det finns skillnader mellan unga tjejer och vuxna kvinnor som befinner sig i en nära relation där de blir utsatta för våld. För unga tjejer kan det sociala sammanhanget ha en negativ effekt för uppbrottsprocessen medan det inte förefaller ha lika stor betydelse för vuxna. Digitalt våld är utbrett bland unga tjejer och porr har en negativ inverkan på det våld de utsätts för. Porr påverkar vad unga tjejer förväntas gå med på, vilket drabbar tjejers syn på vad som är normalt sex och vad som är våld. I resultatet framkom att heder ofta ses som en separat företeelse. Heder måste ses som våld i nära relation och professionella behöver ha kunskap om heder när de arbetar med unga våldsutsatta tjejer. Professionella behöver även hjälpa unga tjejer att identifiera och sätta ord på våldet för att kunna förstå sin utsatthet och ta emot hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Effekten av normaliseringsprocessen är försvårande och fördröjer utsatthet för våld. Det kan konstateras att det finns skilda bedömningar för om det finns tillräckligt stöd för unga som befinner sig i våld i nära relation eller inte. Professionella anser att stödet är tillräckligt, medan unga tycker att det saknas stöd.

Uppsatsen syftade till att belysa svenska socialarbetares reflektioner kring sin närmsta chefs ledarskap och dess betydelse för sina arbetsvillkor. Två socialarbetare, verksamma inom enhet för barn- och ungdomsvård, intervjuades. Informanterna beskrev att en chef som var lyhörd, tydlig i sin kommunikation och aktivt visade ett intresse för de anställdas välmående påverkade deras arbetsvillkor positivt. Likaledes upplevde informanterna att en chef som var otydlig i sitt sätt att förmedla information, visade oförståelse för sina anställdas behov och som inte gav tillräckligt med socialt stöd påverkade deras arbetsvillkor negativt. Detta var i paritet med resultat från tidigare studier. Vikten av att framtidens socialtjänst fokuserar på utvecklingen av ett ledarskap som är gynnsamt för socialarbetares arbetsvillkor diskuterades. / The aim of this study was to investigate how social workers reflect on the leadership of their closest manager, and the significance of leadership in relation to their working conditions. Two social workers, working in child welfare social services, were interviewed. The informants described that a manager who was responsive to the needs of their employees, was clear in his/her communication, and showed an active interest in the wellbeing of the employees influenced their working conditions positively. Furthermore, the informants experienced that a manager who communicated in an unclear way, showed a lack of understanding of the needs of the employees, and did not give enough social support negatively influenced their working conditions. These results were in parity with earlier studies. The importance for future social services to focus on the development of a leadership favorable for the working conditions of social workers was discussed.