Denna kvalitativa studie handlar om de erfarenheter och upplevelser som socialarbetare har av samverkan inom socialtjänsten. Den handlar även om de organisatoriska förutsättningar som finns för en samverkan inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Teorier som kommer att behandlas i denna uppsats är samverkansteori och nyinstitutionell teori. Studiens syfte är att undersöka medarbetarnas uppfattning av samverkan inom socialtjänsten. Syftet är också att få en ökad kunskap och förståelse om hur en samverkan inom socialtjänsten fungerar och vilka hinder och möjligheter som finns för en samverkan inom organisationen. Vår ambition till forskningen är att visa på hur samverkan fungerar i praktiken inom socialtjänsten samt bidra till ökad kunskap. Studien syftar till att synliggöra de omständigheter som kan påverka samverkan mellan utredare och behandlare i två kommuner i Skåne. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar samverkan inom socialtjänsten där vissa faktorer är svårare för socialarbetare att utöva inflytande på än andra. En stor utmaning är definitionen av samverkan, organisatoriska förutsättningar samt möjligheter och hinder. Det råder en oenig bild av definitionen av samverkan samt hur organisationen bör arbeta med samverkan. Det framgår även att olika faktorer som relation mellan utredare och behandlare, rivalitet, kultur, kunskap och erfarenhet samt olika synsätt påverkar samverkan inom socialtjänsten. De organisatoriska förutsättningarna för samverkan som beskrivs är tid, rutiner, ledarskap och beslutvägar, som påverkar socialarbetarna på gräsrotsnivån. Slutsatsen är att organisationer som strävar efter att främja och utveckla en god samverkan bör definiera samverkan, avsätta tid för samverkan och prioritera samverkan i alla led.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorersupplevda arbetstillfredsställelse i relation till deras arbetssätt – interprofessionellt teamarbete och samverkan med andra kuratorer. Studien ämnade även att undersöka huruvida bakgrundsfaktorerna ålder, arbetslivserfarenhet, kön och utbildning inverkar på den upplevda arbetstillfredsställelsen. Inspiration till studien uppkom genom egna iakttagelser av hälso- och sjukvårdskuratorers olika arbetssätt under socionomprogrammets verksamhetsförlagda moment, samt genom granskning av tidigare forskning som lyft interprofessionellt teamarbete och samverkan som viktiga faktorer för arbetstillfredsställelse, där relevant forskning på svensk population i dagsläget är otillräcklig. Den aktuella enkäten resulterade i 118 svar från hälso- och sjukvårdskuratorer i 9 regioner i Sverige. Datan analyserades i statistikprogrammet SPSS och resultatet visade ett statistiskt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och interprofessionellt teamarbete. Gällandesamverkan med andra kuratorer så visade resultatet ingen signifikant skillnad för upplevd arbetstillfredsställelse ifall kuratorn är ensam av sin profession eller har kuratorskollegor att samverka med på arbetsplatsen. Däremot visade det framkomna resultatet att något som verkarvara av vikt för arbetstillfredsställelsen är möjlighet till stöd från andra kuratorer vid behov. Slutligen visade resultatet att både ökad ålder och mer arbetslivserfarenhet korrelerar med högre arbetstillfredsställelse.  Sammanfattningsvis visade denna studie att arbetstillfredsställelse kan påverkas av flera olika faktorer, och att specifika arbetssätt så som interprofessionellt teamarbete är en faktor. Därtill är upplevelsen av att få stöd från andra kuratorer vid behov av vikt, men det behöver intenödvändigtvis vara en kuratorskollega på den egna arbetsplatsen. Studiens resultat har även påvisat att bakgrundsfaktorer som ålder och arbetslivserfarenhet kan ha positiv verkan på arbetstillfredsställelse hos de tillfrågade hälso- och sjukvårdskuratorerna.

Studiens syfte har varit att undersöka det sociala arbetets praktik utifrån socialarbetares rådande föreställningar om sex mot ersättning bland ungdomar samt förutsättningarna för att bedriva normkritiskt socialt arbete kring denna problematik relaterat till genus-, sexualitets- och åldersnormer. Detta med grund i tidigare forskning som påvisar hur normativa antaganden om den heterosexuella kvinnan som sexsäljare osynliggör bland annat pojkar i detta arbete. Studien har använt sig av en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialarbetare med erfarenhet av att i sitt arbete ha påträffat ungdomar som har sex mot ersättning. Studien har en abduktiv ansats och resultatet har huvudsakligen analyserats med hjälp av Butlers genusteori samt Angelides teori om sexualitets- och åldersnormer. Resultatet visar att socialarbetare utmanar genus-, sexualitets- och åldersnormer kopplade till problematiken men att det normkritiska arbetet också begränsas av strukturella ramar gällande avsaknad av anpassade insatser samt samhälleliga normer.

Syftet med studien har varit att undersöka socialarbetares uppfattningar om Sveriges narkotikapolitik och dess inverkan på det sociala arbetets praktik. De teoretiska utgångspunkterna för studien var stämplingsteorin samt socialkonstruktionismen utifrån den hermeneutiska forskningsansatsen. Metoden utgår från datainsamling genom enskilda semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar nära personer med beroendeproblematik. Datainsamlingen bearbetades utifrån den kvalitativa metoden genom en tolkande tematisk analys. Resultatet utmynnade i fem olika teman vilka är följande: Ambivalens, Moral & etik, Morot istället för piska, Vem kan göra vad? och Vägen framåt. Dessa belyser upplevelserna av brister i den svenska narkotikapolitiken som det just nu inte finns en lösning på. Enligt socialarbetare saknas det en sammanhållen vårdkedja men även de enskilda delarna i vårdkedjan behöver förbättring: tidigare och mer omfattande prevention, fler skadereducerande insatser samt bättre eftervård.

Föreliggande studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod som har till syfte att studera hur personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever socialarbetares kunskapergällande kvinnor i prostitution. Samt hur prostitution bland kvinnor kan uppmärksammas i högre utsträckning i socialt arbete. Under studiens genomförande har sex semi-strukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare inom olika verksamheter med fokus på prostitution. För att ge en bakgrundsförståelse kring prostitution har tidigare forskning inhämtats genom databassökningar i primo. I studien beskrivs även socialkonstruktivism samt det utvecklingsekologiska perspektivet. Detta för att kunna analysera det inhämtade resultatet samt finna kopplingar mellan befintliga studier och denna studies resultat. Studiens resultat visar på att personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever att det generellt finns en avsaknad av kunskap gällande sex mot ersättning hos socialarbetare. Detta påvisas genom att det finns brister i bemötandet och identifiering av utsatta kvinnor. Främst handlar det om att det för närvarande inte finns nationella riktlinjer för hur arbetet med denna målgrupp bedrivs. / The present study is based on a qualitative research method that aims to study how staff in different organizations with focus on prostitution and their experience of social workers knowledge regarding women in prostitution. The study examines also how prostitution among women can be noticed to a higher extent. During the study, six semi-structured interviews were carried out with a focus on social workers in different organisations and their experiences. The study was based on previous research to present pre-understanding on the theme prostitution amongst women. The collected material has been obtained through databases in in primo. In this study two theories social constructivist perspective and theecology of human development are presented. These theories have been used to create an indepth analysis of the subject of prostitution and also to apply theories to participants experiences. The results show that there is a lack of knowledge regarding sex for compensation among social workers. This is demonstrated by the lack of treatment and identification of vulnerable women. Furthermore, are there no national guidelines for how working with target group is conducted.

The aim of the study was to investigate social workers' conditions and experiences of working with children and adolescents who have a criminal and norm-breaking behaviour. This is to gain an understanding of social crime prevention and social services' work with the target group. We chose to use a qualitative method where we interviewed six social workers who work in social services with children and adolescents. When the interviews were completed, we analyzed them with the help of the qualitative content analysis which resulted in three themes: the target group's problems and its risk and protection factors, working methods and efforts within the social service, and the room for action and its impact on the work. When analyzing the results, we used our theoretical concepts, Bronfenbrenner's ecological development theory and the concept of action space, as well as the knowledge overview to create an understanding of the content of the interviews. From the results, it emerged that the perception of a criminal and norm-breaking behavior did not have a clear definition, and that the majority of respondents did not consider that they worked with crime prevention. They also considered that early intervention was effective, as well as working with the entire child's network where cooperation is an important component to achieve results. With regard to the room for action, they considered that they had a relatively large room for action, but that resources and politics set the mark on how large. In the conclusion, the importance of a functioning collaboration is highlighted and that the way of working differs depending on what the municipality's priorities look like, thus the political control becomes decisive in how the social service is able to carry out its activities. In this way, preventive work could have been developed if the conditions were the same in all municipalities.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten, Individ- och familjeomsorgen, IFO, arbetar med olika skyddsfaktorer hos barn i åldrarna 0 - 20 år som växer upp i en svår hemmiljö, exempelvis föräldrar med missbruksproblematik eller familjevåld. I studien användes en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sju socialarbetare som idag arbetar som utredare med barn och unga inom socialtjänsten eller som nyligen har arbetat som det. Studien genomsyras av de teoretiska utgångspunkterna gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme samt barnperspektivet. Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar arbetet med skyddsfaktorer, till exempel föräldrar och arbetsplatsen. Socialarbetarna arbetar med barnet, föräldrarna samt nätverket. Nätverket var en stor del av arbetet med skyddsfaktorer. I resultatet framkom det även att samverkan med andra aktörer är viktig i arbetet men att det inte alltid genomförs. Slutsatsen som kunde dras var att klienter kan ha förutfattade meningar om socialtjänsten vilket gör att de ställer sig negativa till insatser vilket skapar en problematik när det gäller arbetet med skyddsfaktorer. Arbetet med skyddsfaktorer är viktigt för att barn ska må bra. / The purpose of the study was to investigate how social workers within the social services, Individual and family care, IFC, works with various protective factors with children at the age of 0 - 20 that grow up in a difficult home environment, for example parents with substance abuse problems or family violence. The method that was used in the study was a qualitative method in the form of individual interviews with seven social workers that work as investigators of children at the social services or social workers that previously have worked as investigators. The study is permeated by the theoretical points of grassroots bureaucracy, room for maneuver and the child perspective. The result showed that there are various factors that affect the work with protective factors, for example the parents and the workplace. The social workers work with children, parents and the network. The network was a big part of the work with protective factors. Cooperation with other actors is important in the work according to the social workers, but this doesn't always happen. The conclusion that could be drawn was that clients have preconceptions about the social services, which leads to negative clients toward contribution which creates problems with the work with protective factors. The work with protective factors is important so that children feel good and therefore should the positive side of the social services show.

Syftet med uppsatsen är att undersöka socialarbetares uppfattning om hur Covid-19 pandemin påverkat arbetssättet med våldsutsatta kvinnor. Vidare är syftet att undersöka hur pandemin, utifrån de professionellas uppfattning, har påverkat kvinnors levnadssituation samt möjlighet att söka hjälp och stöd under Covid-19 pandemin. Studien bygger på kvalitativ forskning genom fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med socialarbetare från varierande arbetsplatser runt om i Sverige. Vi valde att använda oss av kvalitativ innehållsanalys för att analysera den insamlade datan. Det teoretiska ramverket bygger på det feministiska perspektivet samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet av studien visade att isoleringen medfört nya arbetssätt i form av digitalisering som i sin tur har medfört både positiva och negativa konsekvenser för socialarbetare såväl som för de våldsutsatta kvinnorna. Digitaliseringen medförde brister i de yrkesverksammas handlingsutrymme avseende den mänskliga interaktionen i det dagliga arbetet. Vidare så uppfattade socialarbetare att våldets karaktär förändrades under Covid-19 samt att det blev svårare för kvinnor att söka stöd och hjälp till följd av isoleringen. Slutligen visade studien att isoleringen har påverkat våldsutsatta kvinnors levnadssituation till det sämre då de under pandemin hamnade i en mer sårbar situation och blev i större utsträckning kontrollerad av våldsutövaren. Även om vi inte kan generalisera resultatet till en större skala anser vi att det är av vikt för framtida forskning att belysa den problematik en pandemi kan orsaka för våldsutsatta kvinnor. / The purpose of this paper is to investigate social workers' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected their work with women who have experienced violence. Furthermore, the aim is to examine how the pandemic, according to the professionals' perceptions, has impacted women's living situations and their ability to seek help and support during the Covid-19 pandemic. The study is based on qualitative research through five semi-structured interviews. The interviews have been conducted with social workers from various workplaces around Sweden. We chose to use qualitative content analysis to analyze the collected data. The theoretical framework is based on the feminist perspective and the concept of room for action. The results of the study showed that the isolation led to new ways of working in the form of digitization, which in turn led to both positive and negative consequences for social workers as well as for abused women. Digitization led to deficiencies in the professionals' room for action regarding human interaction in daily work. Furthermore, social workers perceived that the nature of violence changed during Covid-19 and that it became more difficult for women to seek support and help as a result of the isolation. Finally, the study showed that the isolation has affected the living situation of women exposed to violence for the worse as during the pandemic they ended up in a more vulnerable situation and were controlled to a greater extent by the perpetrator. Although we cannot generalize the results to a larger scale, we consider it important for future research to shed light on the problems a pandemic can cause for women exposed to violence.

Ungdomsbrottsligheten är ett aktuellt samhällsproblem eftersom ungdomar representerar vår framtid och därav blir det av vikt att olika myndigheter har en välfungerande samverkan och har en tydlig ansvarsfördelning under hela processen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka polisers upplevelser av samverkan med socialtjänst i arbete med ungdomar som är involverade i organiserad brottslighet. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer med sju poliser i en kommun i Sverige. Samtliga respondenter hade erfarenhet av arbetet med ungdomar som är involverade i organiserad brottslighet och den insamlade empirin analyserades genom en tematisk analys. I resultatet belystes till en början flera samverkansmetoder mellan polis och socialtjänst i arbetet med målgruppen. En negativ bild av samverkan genomgående bland respondenterna där även flera hinder och potential för utveckling av samverkan identifierades i svaren. De största hinder som identifierades berörde sekretesslagstiftningen och de olika organisationernas ansvarstagande. Flera respondenter menade att en lösning på dessa hinder kunde ske genom samlokalisering och en mildare sekretesslagstiftning. / Youth crime is a current social problem because young people represent our future and, therefore it is important that different authorities have a well-functioning collaboration and have a clear division of responsibilities throughout the process. This qualitative interviewstudy aims to investigate police officers´ perceptions of cooperation with the social service that aims to support gang-involved youth. The qualitative data collection method used in this study was semi-structured interviews which were conducted with seven police officers´in a medium sized municipality. All of the respondents had experiences of working with youth who are involved in organized crime, and the empirical data that was collected was analyzed through a thematic analysis. The result showed several cooperation methods that are being used when working with the targeted group between police officers and the social services.The result also showed a negative view of cooperation among all police officers where several obstacles and potential for the development of cooperation were identified. The main obstacles that were identified touched upon the privacy legislation and the organizations acting upon their responsibility. Several respondents claimed that one solution to these obstacles could be co-location and a changes to the privacy legislation.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever klientens självbestämmande i relation till myndighetsutövning. Vi tolkade dessa upplevelser utifrån en teoretisk ram baserad på Empowerment. Studien har en kvalitativ design och genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Populationen för studien var socionomer som handlägger ekonomiskt bistånd. Urvalsgruppen bestod av sju socionomer verksamma i Sverige. Resultaten och den efterföljande analysen genererade fyra huvudteman samt nio subteman gällande uppfattningar om begreppet självbestämmande i sig, om klientens självbestämmande i förhållande till lagar och regler samt om de strategier som respondenter använder sig av för att främja klientens självbestämmande. Resultatet visade på att delaktighet var en viktig del i arbetet för att främja klientens självbestämmande. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how social secretaries who handle financial support perceive the client’s self-determination in relation to the exercise of authority. We interpreted these experiences through a theoretical framework based on Empowerment. The study has a qualitative design and was conducted with semi- structured telephone interviews. The population for the study was social workers who handle financial assistance. The selection group consisted of seven social workers active in Sweden. The results and the subsequent analysis generated four main themes and nine sub-themes regarding perceptions about the concept of self-determination per se, about the client's selfdetermination in relation to laws and regulations and about the strategies that respondents use to promote client self-determination. The results showed that participation was an important part of the work to promote client self- determination.