Syftet med studien var att utforska socialarbetares upplevelse av arbetsrelaterad samvetsstress. Vi ville identifiera vad samvetsstress kan vara för yrkesgruppen socialarbetare vars arbetsuppgift innefattar myndighetsutövning och vad i arbetet som orsakar samvetsstress. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med socialarbetare vars yrke innefattar myndighetsutövning. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner upplever samvetsstress när de beskriver sig ha svårt att hantera sitt dåliga samvete och att detta leder till negativa psykiska och fysiska stressymptom. Intervjupersonerna beskriver dock upplevelsen av samvetsstress i olika grad vilka kategoriserades: ständig närvaro av samvetsstress, närvaro av samvetsstress i vissa situationer samt medveten bortträngning av samvetsstress. Resultatet visar vidare att samvetsstress kan skapas av de krav och förväntningar som organisationen, brukare och anhöriga samt socialarbetaren själv har om de upplevs som övermäktiga och motstridiga. Vår studie indikerar på ett behov av vidare forskning om samvetsstress hos socialarbetare. / The purpose of our study was to examine the experience of work-related stress of conscience within social workers. We aimed to identify what stress of conscience is for the professional group social workers, whose work include exercise of public authority, and what specifically causes stress of conscience in their work. We conducted six qualitative interviews with social workers whose profession includes exercise of public authority. The result shows that all the respondents experience stress of conscience as they describe themselves having difficulties to cope with their bad conscience, thus leading to negative stress symptoms, both mentally and physically. The interviewees described, however, the experience of stress of conscience in various degrees which were categorized: constant presence of stress of conscience, presence of stress of conscience in specific situations, and conscious suppression of stress of conscious. The result further shows that stress of conscious can be created by the demands and expectations that the organisation, clients and their relatives, as well as the social workers have, if they are experienced as overwhelming and conflicting. Our study indicates that there is a need for further research regarding stress of conscience within social workers.

I denna studie är syftet att skapa en förståelse kring vad som utmärker socialsekreterarnas eftervårdsarbete med ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer som datasamlingsmetod där socialsekreterarna delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån intervjuerna har det i analysen gått att urskilja tre teman som beskriver vad som utmärker socialsekreterares eftervårdsarbete. Dessa teman är: Bibehålla ungdomarnas utveckling, Motstånd i eftervården och Förväntningar på ungdomarnas framtid. De olika insatserna som socialsekreterarna lämnar samt de framgångar och motgångar de har erfarenheter av i eftervården har tolkats utifrån resilience och gräsrotsbyråkrati. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkommer områdena boende, sysselsättning, behandling och socialt nätverk, som socialsekreterarna anser främjar ungdomarnas chans att klara sig efter avslutad placering. I studien framkommer även att socialsekreterarna upplever motstånd från ungdomarna och på vilket sätt de bemöter detta. Studien belyser även att socialsekreterarna arbetar med att integrera ungdomarna i det övriga samhället och vilka förväntningar de uppfattar de kan ställa på dessa ungdomar. / In this study the aim is to create an understanding of what characterizes social workers measures in leaving care for young people in secure units. The study uses semi-structured interviews as a qualitative data collection method where social workers shared their experiences of working with leaving care for young people in secure units. Based on the interviews, our analysis found three themes that describe what characterize social workers’ work. The themes are: Maintain young people’s achievements, Resistance in leaving care and Expectations for young people’s future. What kind of measures the social workers provided along with what they experienced benefited or hindered their work has been analyzed on the basis of resilience and street-level bureaucracy. With the support of these theoretical perspectives housing, employment, treatment and social network was found to be a part of the social workers’ measures to promote young people’s chances for an independent living. It was also found that social workers experiences resistance from young people and how they worked with these setbacks. The study also highlights how the social workers’ strived to integrate young people back into society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetares arbete med klienter som harmissbruksproblematik ser ut. I studien används kvalitativ metod för att uppnå syftet genom attintervjua sju verksamma socialarbetare med hjälp av semistrukturerade intervjuer.Socialarbetare berättar om sina upplevelser av arbetet och beskriver bland annat hur detformella arbetet ser ut, men redogör även för samverkan med andra aktörer samt deras syn påmissbruk, förhållningssätt gentemot klienter med mera. Intervjuerna har transkriberats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning och teorier. Teorierna som tillämpas är Honnethsteori om erkännande, nyinstitutionell teori samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Studiensresultat visar att de organisatoriska förutsättningarna och villkoren ser liknande ut försocialarbetare mellan de ingående kommuner. Det förekommer dock skillnader gällandeuppföljning och utvärdering av insatser. Vidare har majoriteten av intervjuade socialarbetareen bred och nyanserad bild av missbruksproblematiken och dess orsaker. Majoriteten menaratt psykisk ohälsa kan vara den största orsaken till missbruk. Det påpekas även brister isamverkan, vilket socialarbetare menar behöver åtgärdas. Vidare påvisar studiens resultat ettvisst mönster gällande kommunernas storlek och styrningen av arbetet. I de mindrekommunerna förekommer det tätare kontakt med klienter och det administrativa arbetetdominerar inte det dagliga arbetet i samma utsträckning som i den kommunen som är störsttill storlek. / The aim of this study is to examine how social workers' work with clients with substanceabuse. Qualitative methods are used to achieve the purpose of the study, by interviewingseven active social workers with the help of semi-structured interviews. Social workers talkabout their experiences of the work and describe for instance how the formal work looks like,but also report on cooperation with other authorities, their views on alcohol and-drug abuse,their attitudes towards the client etcetera. The interviews have been transcribed and analysedusing Honneths theory of recognition, the New Institutional theory and Goffman's theory ofimpression management. The conclusion of the study is for example that the organizationalconditions are similar in all municipalities. However, there are differences regardingmonitoring and evaluation of interventions. Furthermore, the majority of interviewed socialworkers have extended view of the substance abuse problem and its causes. The majoritybelieve that mental illness can be the main cause of alcohol and-drug abuse. Weaknesses incooperation with other authorities are also pointed out, which social workers mean need to beimproved. The study's results demonstrate a certain pattern regarding the size of themunicipalities and the prevailing work management. In the smaller municipalities, there ismore frequent contact with clients and the administrative work does not dominate the dailywork to the same extent as in the municipality that is the largest in size.

Syftet med denna studie var att förstå de strategier som användes av socialsekreterarna i hanteringen av en stor arbetsbelastning och undersöka deras nivå av känsla av sammanhang i hanteringen av nätverksfamiljehemsplaceringar av ensamkommande barn under 2015 och 2016. Studien varkvalitativ, och vårt empiriska material bestod av semistrukturerade intervjuer.Åtta socialsekreterare från sju mindre kommuner och två socialsekreterare från störrekommuner i södra Sverige, alla med erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn, deltog i vår studie. Vår ambition var att förstå hur, trots den stora arbetsbelastningen, socialsekreterarna hanterade sin arbetssituation. Vi försökte förstå de strategierna som bidrog till att göra det möjligt för socialsekreterarna att stanna kvar på sitt arbete trots omständigheterna. Vi fann att alla socialsekreterarna som intervjuades i vår studie hade en hög känsla av sammanhang som hjälpte dem att göra deras arbete meningsfullt och hanterbart. Den vanligaste coping strategi som socialsekreterarna använde sig av för att hantera deras arbetssituation var genom att sänka sina ambitioner och acceptera att deras arbete nådde en "good enough" standard. Socialsekreterare med stor arbetslivserfarenhet tenderade också att hantera den högre arbetsbelastningen mer framgångsrikt genom att acceptera, att trots att de inte alltid kunde följa rutiner och riktlinjer var avsikten fortfarande att göra gott i en svår situation. / The aim of this study was to create an understanding of the strategies used by the social workersin order to handle a large workload and to examine their level of sense of coherence intheir handling of kinship foster care placements of unaccompanied children in the years 2015and 2016. The study was qualitative, and our empirical material consists of semi-structuredinterviews. Eight social workers from seven smaller municipalities and two social workersfrom larger municipalities in southern Sweden, all with experience of working with unaccompaniedchildren, have participated in our study. Our ambition was to understand how, despitethe large workload, the social workers handled their situation. We have tried to create an understandingof the strategies that contributed to make it possible for the social workers to remainat work despite the circumstances. We have found that all the social workers interviewedin our study had a high sense of coherence that helped them make their work understandableand manageable. The most common coping strategy the social workers used was tolower their ambitions and accept that their administration reached “good enough” to handletheir workload. Social workers with a lot of work experience also tend to be able to handle ahigh workload more successfully by accepting that, in spite of not always being able to abideby routines and procedures, the intention is still to do good in a bad situation.

Denna studie undersöker hur socialarbetare på Socialtjänsten upplever att samverkan mellan enheterna; Barn- och ungdomsenheten samt Enheten för funktionshinder fungerar i praktiken samt hur de ser på eventuella utmaningar med att utreda barn med komplexa behov. Studien byggde på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserats utifrån organisationsteori och systemteori. Studien visar att enheterna kan betraktas som separata subsystem med olika institutionella logiker. Socialarbetarna beskriver att barn med komplex problematik behöver att de skilda subsystemen kan verka över de organisatoriska fälten och att samverkan är ett värdesatt verktyg. Det uttrycks en klar vilja till att samarbeta men det saknas tydliga direktiv för hur det ska säkerställas i praktiken. I syfte att förbättra samverkansarbetet beskriver socialarbetarna att det behövs fler och regelbundna utbildningstillfällen samt väldefinierade riktlinjer. Denna studie är visserligen inte generaliserbar till hela samhället men indikerar ändå att svårigheterna i samverkansarbetet är möjliga att motverka.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka arbetssätt och bemötande professionella använder gentemot klienter med självmordstankar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem professionella som i sitt arbete möter klienter med självmordstankar varit delaktiga. Resultat visade att professionella använder sig av kartläggande samtal, bedömningsformulär, samtal och uppföljning i arbetet med dessa klienter. De professionella uppgav att det viktigaste i bemötandet är att lyssna, våga fråga, låta klienten berätta och visa att man finns där för klienten. Resultatet förväntades bidra till ökad kunskap om arbetssätt och bemötande gentemot klienter med självmordstankar för oss socialarbetare. Detta för att vi upplevde att vi saknade specifik utbildning i ämnet inom socionomutbildningen. / The aim of this study was to investigate the existing types of working methods and approaches used by professionals on clients with suicidal thoughts. Through interviews with five professionals who meet clients with suicidal thoughts, data were collected for a qualitative study. The result suggested that the working methods used by these professionals are mapping based on therapy talk, evaluation forms, talks and follow-ups. The professionals treat their clients by listening, having the courage to ask questions about suicide, to allow the client to narrate their story and to be there for the client. The results are expected to contribute to increasing our knowledge as social workers on working methods and approaches towards clients with suicidal thoughts. Our choice was based on the lack of specific training on that field within the study program in social work.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur socialsekreterare förhåller sig till barns möjligheter att komma till tals i sociala utredningar. Vi valde att utgå från frågeställningarna: Hur definierar socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vilken betydelse tillskriver socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vad anser socialsekreterare påverkar barns möjligheter att komma till tals? Vilka arbetssätt, modeller eller verktyg använder sig socialsekreterare av för att möjliggöra att barn kommer till tals? För att besvara syftet har vi genomfört sex individuella intervjuer samt en fokusgruppsintervju med socialsekreterare som arbetar med sociala utredningar som rör barn. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats utifrån en kunskapsöversikt bestående av tidigare forskning och annan relevant litteratur samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att det är viktigt att barn ges möjlighet att komma till tals samt att det finns en rad olika faktorer som påverkar barns möjligheter att komma till tals. En framstående faktor kan kopplas till föräldrars attityder och inställningar till socialtjänsten. Även barnets förutsättningar har betydelse i form av exempelvis inställning, ålder och förmåga att uttrycka sig. Socialtjänsten kan också påverka genom vilka riktlinjer och rutiner en arbetsplats har och vilket tidsutrymme som finns för barnsamtal. Vidare visar resultatet att socialsekreterare har ett flertal praktiska hjälpmedel att tillgå för att underlätta barnsamtal. De viktigaste slutsatserna avser att barns möjlighet att komma till tals är något som bör främjas i sociala utredningar, att det är viktigt för socialsekreterare att ha ett flexibelt arbetssätt samt att barns möjligheter att komma till tals förändras i takt med stigande ålder och ökad mognadsnivå.

I arbete med flyktingar är resiliens en viktig faktor för att bli hållbar i en extremt pressad situation i socialt arbete. I denna fallstudie kom vi fram till vilka faktorer inom individ- organisation- och på samhällsnivå, det vill säga på mikro-, meso- och makronivå, som påverkade socialarbetarens resiliens i arbetet med flyktingar i Grekland. Empirin bestod av semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetade i Grekland inom frivilliga hjälporganisationer. Syftet med vår kandidatuppsats är att öka kunskapen om vad som påverkar olika professioners resiliens i socialt arbete som befinner sig i komplexa och svåra situationer.   Studien utgick från nationell och internationell forskning, dels om begreppet resiliens och resiliens i socialt arbete. Vi använde oss av ekologisk systemteori för att förklara socialarbetarens interaktion i de olika kontexterna som påverkade deras resiliens.  Resultatet visade att kön, arbetslivs- och livserfarenhet, utbildning, tro, egenomsorg, gränssättning, självkänsla, skyddsmekanismer, attityder och egenskaper hade påverkan på socialarbetarens resiliens på individnivå. På organisationsnivå var det ansvarsfördelning inom organisationen, stöttning av kollegor på arbetsplatsen, handledning och att prata om sitt resiliens inom organisationen, som hade inverkan på deras resiliens. Resultatet visade även att om de arbetade som volontär eller socialarbetare påverkade det individen på olika sätt. På samhällsnivå visade vårt resultat att det som påverkade socialarbetarens resiliens var politik och attityder. Religionen i landet hade inte påverkan på socialarbetarens resiliens. Resultatet visade på flertalet påverkansfaktorer som går i linje med tidigare forskning. Socialt arbete är ett riskyrke och därför är behovet att medvetandegöra resiliens inom utbildning viktigt för att få en ökad hållbarhet inom socialt arbete. / Resilience is an important factor in working with refugees for becoming sustainable in an extremely stressed situation. In this case study, we found which factors within the societal organization and at the individual level that affected the social workers resilience in the work with refugees in Greece. The empirical study consisted of semi-structured interviews with social workers who worked in Greece within NGO’s. The purpose of our master’s thesis is to increase knowledge about what affects the social worker's resilience in complex and difficult situations.  The study was based on national and international research, partly on the concept of resilience, and resilience in social work. We used ecological system theory to explain the social workers interaction in different contexts that affected their resilience.  The result showed at the individual level that gender, work life and life experience, education, belief, self-care, boundary, self-esteem, protection mechanisms, mindset and characteristics had an impact on the social worker's resilience. At the organization level, it was the division of responsibility within the organization, supporting colleagues at the workplace, supervision and talking about their resilience within the organization, which had an impact on their resilience. The result also showed that if they worked as a volunteer or social worker, it affected the individual’s resilience in different ways.  What influenced the social worker's resilience at the societal level was politics and attitudes. The religion in Greece did not affect the social worker’s resilience. The results showed the majority of influence factors that are in line with previous research. Social work is a risky profession and therefore the need to raise awareness of resilience in education is important in order to achieve increased sustainability in social work.

Att massmedia är med och skapar allmänhetens uppfattning om verkligheten är kanske inget man tänker på dagligen. Massmedia har utifrån sina gestaltningar en stor makt att påverka hur allmänheten tolkar olika samhällsfenomen. Syftet med studien var att ta reda på vilken gestaltning media skapar av socialarbetarnas arbetsmiljö och dess effekter. Likväl vilken bild som media förmedlar till allmänheten. Frågeställningarna hade för avsikt att undersöka hur socialarbetarnas arbetsmiljö framställdes, vilka förhållanden kopplade till arbetsmiljön som framträdde och vilka aktörer som fick komma till tals i artiklarna. För att nå vårt resultat genomfördes en framinganalys, det vill säga, genom att rama in hur journalisterna strategiskt, medvetet eller omedvetet framställer det dem vill förmedla. Till vår hjälp i analysarbetet användes gestaltningsteorin för att kunna ta reda på hur media gestaltar och framställer socialarbetarnas arbetsmiljö och dess effekter. De 15 analyserade tidningsartiklarna som användes för studien publicerades mellan åren 2014–2019. Det framkom inte speciellt stora skillnader i hur journalisterna beskrev socialarbetarnas arbetsförhållanden mellan det undersökta tidsspannet. Det framkom bland annat att socialtjänsten framställs vara en ohälsosam arbetsplats och att socialarbetare flyr på grund av tunga arbetskrav och en arbetsmiljö präglad av hot och våld. De gestaltningsramar som framkom tydligt i studien var generella gestaltningar. Vilka formas av en medielogik som journalisterna själva skapat, det vill säga, utifrån nyhetsredaktionernas värderingar, praktiker och rutiner. Betydelsen för hur de olika gestaltningarna påverkar diskuteras i studien såväl som vilka effekter och vilket inflytande dem olika aktörerna som får komma till tals kan ha på allmänheten. / The fact that the media is involved and creates the public's perception of reality is perhaps nothing you think of daily. Based on their design, the mass media has a great power to influence how the public interprets different social phenomena. The aim of this study was to find which framing the media creates by the social workers' work environment and its effects. As well as which image media conveys to the public. The study's questions intended to examine how the social workers' work environment was presented, what conditions that emerged were linked to the work environment and which participants were to be heard in articles. To achieve our results, a framing analysis was carried out, by framing how the journalists strategically, consciously or unknowingly, produced what they want to convey. To our help in the analysis work, the framing theory was used to be able to find out how the media portray and produce the social workers' work environment and its effects. The 15 analyzed newspaper articles used for the study were published between 2014–2019. There were no particularly large differences in how the journalists described the social workers' working conditions between the time span examined. It emerged, among other things, that the social service as a workplace is presented as an unhealthy workplace and that social workers flee due to heavy work demands and because of a work environment characterized by threats and violence. The frames that emerged clearly in the study were general frames. Which are formed by a media logic that the journalists themselves created, that is, based on news editorial values, practices and routines. The significance of how the different frames influence is discussed in the study as well as what effects the various participants that may come to speak has influence on the public.

Studien syftar till att undersöka socialarbetarens arbetssätt i relation till flickor i ålder 13-18 år som utsätts för så kallat hedersrelaterat våld (HRV). Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från mottagningsenheten respektive utredningsenheten och empirin har analyserats utifrån det intersektionella- och det kulturella perspektivet. Resultatet visar att socialarbetarna inom de olika enheterna har blandade uppfattningar vad gäller definitionen av HRV, dels en kulturaliserad, dels en intersektionell bild av fenomenet. En indikation på att en individ utsätts för HRV är enligt socialsekreterarna att den enskilde är starkt begränsad i sitt liv. Resultatet visar även att enbart några av intervjupersonerna arbetar utifrån en handlingsplan medan andra utgår ifrån sina erfarenheter. Det inte tillämpas någon särskild metod i arbetet inom verksamheterna samt att man inte har tydliga visioner/mål för arbetet mot HRV varpå man inte arbetar särskilt förebyggande inom enheterna. Det förekommer även att samverkan sker inom arbetet med olika myndigheter däribland polis, åklagare samt enheterna emellan. De utmaningar som socialarbetare uppger är att det bland annat råder okunskap vad gäller hanteringen av ärenden. Dessutom visar resultatet att stress och psykisk påfrestning är vanligt förekommande för socialarbetarna, men även hot om våld som utövas av den utsattas familj gentemot socialarbetarna. / This study examines how social secretaries work with girls 13-18 years old as exposed to honor violence. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with social secretaries from the receiving- and investigation-units and the empirical data has been analyzed from the intersectional and the cultural perspective. The result shows that social secretaries within the units have mixed perceptions regarding the definitions of HRV, both a culture-based view and an intersectional of the phenomenon. It appears from the study that most of the social secretaries work by an action plan, that no specific method is applied within the units and that there are no clear visions or goals against HRV, whereupon the social workers don’t work preventive to HRV. The result also shows the complexity among the social workers in defining HRV. In addition, the result show that some of the respondents work on the basis of an action plan, that no specific method is applied in the work within the unit and that they don’t have clear visions / goals for the work against HRV. Challenges they face are lack of knowledge regarding the handling of cases. The results also show that mental stress is common among social secretaries but also threats of violence against the social secretaries.