No description available.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades tematiskt med studiens tre centrala teman som huvudfokus: riskfaktorer, skyddsfaktorer och copingstrategier för stress. De teoretiska utgångspunkterna för studien är fenomenologi, Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stöd modell samt teoretiska begrepp såsom yrkesrelaterad stress, risk- och skyddsfaktorer samt copingstrategier. Studiens resultat pekar på att socialarbetarna inte upplevde stress i stor omfattning, men kopplade stress främst till hög arbetsbelastning. Vi diskuterar om tillgången till socialt stöd och upplevelsen av kontroll kan ha agerat som en "buffert" mot yrkesrelaterad stress. Studien påvisar även att socialarbetarna växelvist använde olika copingstrategier för att hantera stress på arbetsplatsen. / There are factors at work that affect professionals to be more or less stressed. Social work in social services is often characterized by a high workload, demands, unrealistic expectations and in general a complex work. Which affects how the individual social worker experience stress. The study aims to examine the risk and protective factors for occupational stress among social workers and their coping strategies for stress. The method chosen for the study is qualitative semi-structured interviews with four social workers in social services. The interviews were analyzed thematically with the study's three central themes as the main focus: risk factors, protective factors and coping strategies for stress. The theoretical starting points for the study is phenomenology, Karasek and Theorell (1990) demand, control and support model and theoretical concepts such as occupational stress, risk and protective factors and coping strategies. The study results indicate that the social workers did not experience stress in large quantities, but related stress mainly to high workload. We discuss that the availability of social support and the experience of control may have acted as a "buffer" against occupational stress. The study also shows that social workers alternately used different coping strategies for managing stress in the workplace.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts.   Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa. De har haft en god relation med några socialtjänsthandläggare, vilka de haft förtroende för, och de har gjorts delaktiga i beslutsfattandet. De negativa erfarenheterna handlar om att bli dömd, att känna skam, att inte bli lyssnad på eller att inte känna sig förstådd. Upplevelserna av gatuterapin är däremot enbart positiva: upplevelser av en god relation och tillit till gatuterapeuten, ett ökat självförtroende samt upplevelser av att inte bli dömd. I mötet mellan gatuterapeuten och besökarna tycktes besökarna bli lugnare samt erhålla en ökad nivå av emotionell energi. / The purpose of this study was to examine the reasons behind the visitor’s choice of street therapy and their experiences of contact with public authorities. The aim was also to examine the experiences visitors had of street therapy and to study what happens in the meeting between the street therapist and the visitors. The study was conducted based on a qualitative research approach and is based on interviews and observations of 15 people who visited the street therapy. For the analysis, the theory of interaction rituals, the theory of transactional needs, labeling theory, stigmatization and shame where used.   The result shows that the reasons behind the choice of street therapy is that the street therapist has his own experience of substance abuse problems, and that he has professional secrecy towards the visitors and towards the public authorities. The visitor’s experience of public authorities is both positive and negative. They have had a good relationship with some of the social workers, who they trusted, and they have been involved in the decision making. The negative experiences is about being judged, feelings of shame and not being listened to or felt understood. Experiences of street therapy is however only positive: experiences of a good relationship and trust with the street therapist, increased self-confidence and experiences of not being judged. In the meeting between the street therapist and the visitors it seemed liked the visitors became calmer and received an increased level of emotional energy.

<p>After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child’s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations. The results indicate that follow-up is becoming more wide when BBIC is used, the social welfare worker needs to see the child several times to obtain all the information that BBIC documents require. The result also indicates that the social workers use different BBIC documents when they do follow-ups. There are also other parts of the follow-up in which social welfare workers work different, for example how often they visit the child between the statutory reassessments.</p>

The aim of the study was to analyz the importance of using local interpreters while interacting with clients from a social worker’s perspective. The study where conducted with five qualitative interviews with social workers working in different departments of social services. The result were analyzed based on the communication theory, social constructivism and intersectionality and analyzed with the hermeneutic analysis method. The result has shown that interpreter's presence can affect the conversation due to misunderstanding between client and social worker, it may be longer with interpreter than without. The interpreter and client background variables (ethnicity, class, sex and age) are affected by the fact that there may be contradictions between them. The client's story can be distorted, the client may not dare to talk about sensitive subjects or interpreters may refuse to interpret for the opposite sex. / Syftet med denna studie var att från socialarbetares perspektiv studera betydelsen av att använda platstolk i interaktion med klienter. I studien genomfördes det fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar inom olika avdelningar på socialtjänsten. Studiens resultat analyserades utifrån kommunikationsteori, socialkonstruktivism och intersektionalitet. Studiens resultat analyserades med hermeneutisk. Resultatet visar att tolks närvaro kan påverka samtalet genom att det blir missförstånd mellan klient och socialarbetare, samtalet kan även ta längre tid än samtal utan tolk. Tolken och klientens bakgrundsfaktorer (etnicitet, klass, kön och ålder) påverkar på grund av att det kan finnas motsättningar mellan dem. Klientens berättelse kan bli förvrängd, klienten vågar inte berätta om känsliga ämnen eller så kan tolk vägra tolka för det motsatta könet.

The aim of this study was to investigate social workers experiences about collaboration with the police in domestic violence issues. About how social workers felt about abilities to improve collaboration in their work. The empirical data consists of qualitative interviews with 11 social workers within the social services in Sweden. In Härnösand, Sundsvall, Gustavsberg och Malmö. The social workers recognized theoretical benefits with collaboration. The social workers also recognized major dificulties in their practice. The practical dificulties caused feelings of frustration, dissatisfaction and insufficency among the social workers. They showed major pessimism about their current work situation. Nevertheless they expressed good-will in their work. All social workers expressed that improvements were necessary. The results of the interviews were analyzed using qualitative content-analysis, and the new institutional theory of organization. The conclusions of the study are: The dificulties were mainly caused by circumstances within the social services organisation rather than between the social services and the police. / <p>2018-05-21</p>

The main purpose of this study was to analyze how Swedish media portrays social work. The collected material underlying the analysis was published during the period 2007-01-01 to 2017-10-08 in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study focused on how social services and social workers were constructed in the articles, what discourses could be identified and what power structures were made visible inthe discourses. The chosen method was based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and more specifically his three-dimensional model. Furthermore, the analysis was conducted on the basis of the social constructionist and discourse theoretic perspective that formed the basis for analysis and interpretation of the material. The study's findings of the material showed that the four dominated discourses of social services in the articles were: criticizing the social services, social services bureaucracy, the work environment at social offices and progressive areas of social services. These discourses showed high interdiscursivity, which refers to are production of the current discourse regime. Furthermore, the study showed that Swedish media depreciate social work to a lesser extent in comparison with other countries. However, results showed that Swedish media often tend to portray social work with ill-founded claims, as the previous research also showed. / Syftet med denna studie var att analysera hur svenska medier skildrar socialt arbete. Det insamlade materialet som låg till grund för analysen publicerades under tidsperioden 2007-01-01 till 2017-10-08 i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien fokuserade på hur socialtjänsten och socialarbetare konstruerades i artiklarna, vilka diskurser som kunde urskiljas och vilka maktstrukturer som synliggjordes i diskurserna. Den valda metoden utgick från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och mer specifikt hans tredimensionella modell. Vidare genomfördes analysen utifrån socialkonstruktionistiskt och diskursteorietiskt perspektiv som låg till grund för analys och tolkning av materialet. Studiens resultat av empirin visade att de fyra dominerade diskurserna av socialtjänsten i artiklarna var kritik mot socialtjänsten, socialtjänstens byråkrati, arbetsmiljön på socialkontoren och progressiva yrkesområden av socialtjänsten. Dessa diskurser visade på hög interdiskursivitet, det vill säga att en reproduktion av den rådande diskursordningen. Vidare visade studiens resultat att svenska medier skildrar det sociala arbetet negativt i mindre utsträckning i jämförelse med andra länder. Dock visade resultat att svenska medier ofta tenderar att skildra socialt arbete med grundlösa påståenden, vilket den tidigare forskningen också visade. / <p>2018-06-04</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur socialarbetare upplever kulturella skillnader i kommunikation med sina kollegor. Studiens deltagare är socialarbetare som arbetat minst 6 månader inom samma arbetsgrupp. Datainsamlingen är gjord utifrån en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten framställs genom en tematisk analys där vi lyfter olika områden. Utifrån vår studie kan vi utläsa att våra respondenter upplever att det finns en upplevd kulturell skillnad i kommunikationen med kollegor samt att dessa yttrar sig på olika vis. Respondenterna berättade om olika kommunikationssituationer där både språk och handling varit de områden som visat de kulturella skillnaderna mest. Respondenterna berättade även om upplevda för- och nackdelar med kulturella skillnader och hur dessa kunde påverka kommunikationen med kollegorna på arbetsplatsen. / This study aims at investigating how social workers experience cultural differences in communication with their colleagues. The students of the study are social workers who have worked for at least 6 months in the same working group. The data collection is based on a qualitative method where the data was gathered through semi-structured interviews. The results are then produced through a thematic analysis where we highlight different areas. Based on our study, we can state that our respondents feel that there is an experienced cultural difference in communication with colleagues and that they express themselves differently. Respondents talked about different communication situations where both language and action were the areas that showed the most cultural differences. Respondents also told about the pros and cons of cultural differences and how these could affect communication with colleagues in the workplace

The purpose of the study is to illustrate partly how the definition of "honor-related violence" is used in the social welfare report and how "honors" are used in current Swedish research and in a central book. The paper examines the consequences for social security officers when "honor-related violence" is defined in a variety of ways while working to prevent the phenomenon. The empirical essay consists of different texts and research that focus on different definitions of "honors concept". Research on the issue of "honorary violence" also analyzes the work of the Social Security Officers. The method is qualitative text analysis, and the coding consists of questions that have been faced with the analysis of the material. Our authors have endeavored to have a factual and research approach in the work of this paper.Central findings in the study are that "honor-related violence" is described from cultural, historical, and intersectional perspectives. Some texts analyzed are based on cultural and historical starting points in the description of violence, and refer primarily to norms and values as a basis in society. Other research criticizes this approach and emphasizes that cultural aspects can lead to discrimination against certain groups. When "honor-related violence" is explained from a cross-sectional perspective, research takes place from different basic constructions into why violence occurs, and addresses class and gender as important prerequisites for describing "honor-related violence". The current Social Security Officer's perception of honor, then a discussion in the paper about the importance of assuming each case is unique and not drawing general conclusions to support the victim in the best possible way. / Studiens syfte är att undersöka dels hur definitionen av ”hedersrelaterat våld” används i socialstyrelsens rapport, dels hur ”heder” används i aktuell svensk forskningoch i en central bok. I uppsatsen studeras vad konsekvenserna kan bli för socialsekreterare när ”hedersrelaterat våld” definieras på olika vis, samtidigt somde arbetar för att förebygga fenomenet. Uppsatsens empiri består av olika texter och forskning som fokuserar på olika definitioner av ”hedersbegreppet”. Även forskning som belyser socialsekreterarnas arbete kring benämningen av ”hedersrelaterat våld” analyseras i uppsatsen. Metoden ärkvalitativ textanalys, och kodningen består av frågor som har ställts inför analysen av materialet. Vi författare har bemödat oss om att ha ett sakligt och forskningsmässigt synsätt i arbetetmeddenna uppsats. Centrala resultat i studien är att ”hedersrelaterat våld” beskrivs utifrån kulturella, historiska, och intersektionellaperspektiv. En del texter som analyseratsutgår från kulturella och historiska utgångspunkter i beskrivningenav våld, och hänvisar främst till normer och värderingar somgrundi samhället. Annan forskning kritiserar detta synsätt och framhåller att kulturella aspekter kan leda till diskriminering av vissa grupper. När”hedersrelaterat våld” förklaras utifrån intersektionellaperspektiv utgår man i forskningen från olika grundkonstruktioner till varför våldet uppstår, och tar upp klass och kön som viktiga förutsättningar för att beskriva ”hedersrelaterat våld”. Gällande socialsekreterares uppfattning om heder, så förs en diskussion i uppsatsen om vikten av att utgå från att varje fall är unikt och inte dra generella slutsatser för att kunna stödja den våldsutsatte personen på bästa möjliga sätt.

The aim of this study was to highlight the existing measures of Swedish governmental social services against burnout among social workers. Social services around Sweden are reported to have social workers with high workloads and stress. The purpose therefore was to look at all the different measures the social services in Sweden take to combat and prevent burnout. Thus, head managers of social services in four different municipalities were interviewed about what measures they take against burnout in their workplace. Results were presented with Braun &amp; Clarkes thematic analysis (2006) in six different themes. The results showed social services using many different preventive measures against burnout. Measures that were found showed collegial and manager support, supportive conversation and therapy as well as creating a positive organizational culture. In conclusion, the social services had a wide range of measures and preventions to reduce the risk of burnout among its social workers. / Studiens syfte är att belysa de aktuella åtgärderna som socialtjänsten har på plats för att förebygga och hantera utmattning. Socialtjänsten I Sverige rapporteras ha socialarbetare som har hög arbetsbelastning och stress. Därför är syftet att titta på de olika åtgärderna som socialtjänsten har på plats för att motverka utmattning bland sina socialarbetare. Enhetschefer för fyra olika kommuners socialtjänst har intervjuats kring vilka förebyggande åtgärder som de använder sig av för att motverka utmattning på arbetsplatsen. Resultatet var presenterat med Braun &amp; Clarkes tematiska analys (2006) i form av sex olika teman. Det resultaten visar är att socialtjänsten använder många olika preventiva åtgärder mot utmattning. Bland dessa åtgärder finns stöd från kollegor och chefer, stödjande samtal och terapi samt utformandet av en positiv organisationskultur. Sammanfattningsvis har socialtjänsten en stor och bred variation av förebyggande åtgärder för att minska risken för utmattning bland sina socialarbetare