Psykosocial ohälsa är vanligt förekommande i samhället, framförallt bland socialarbetare som syftar på yrken som socionomer, socialsekreterare, kurator och biståndshandläggare. Tidigare forskning beskriver socialsekreterares jobb som med hög risk att drabbas av utmattningssyndrom och stress på grund av det arbete de utför i sammanhanget de befinner sig i. Socialsekreterare tillhandahåller stöd och hjälp till klienter i stressade miljöer. Stress, samt följden utmattningssyndrom, bidrar till en rad olika hälsorelaterade problem med ökad risk för sjukdom och skada, samt förhöjd risk för förtidig död. Syftet med studien var att att undersöka hur några socialarbetare i södra Sverige upplever sin psykosociala arbetsmiljö på arbetsplatsen samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan främjas och hur stress kan förebyggas. Samt om hälsoarbete bedrivs för målgruppen och i så fall hur. Metoden för studien var av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Resultatet tyder på att det finns olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer som påverkar socialarbetares hälsa. Dessa är både individuella och kollegiala. De individuella är relaterade till stress, krav, kontroll, tidspress och dokumentation. En del tar jobbet med sig hem och tidsbristen gör att det inte finns tid till återhämtning. De kollegiala faktorerna är arbetsmiljö, konflikter och hjälpsamhet. Främjande insatser för den psykosociala arbetsmiljön är hälsoinsatser, beröm och feedback, handledning och reflektion samt delaktighet och utveckling. Förebyggande insatser är olika förebyggande åtgärder och förebyggande av stress. Slutsatsen tyder på att det råder hög tillströmning av ärenden som ska dokumenteras, vilket medför hög arbetsbelastning med krav från både allmänhet och arbetsgivare. Vilket i sin tur ger tidsproblematik där återhämtning uteblir. En hälsofrämjande insats som stärker hälsofaktorer skulle potentiellt kunna förbättra både hälsan och arbetssituationen för socialarbetarna.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse det kan ha för diakoner i Svenska kyrkan att vara vigd åt sitt uppdrag. Inom ramen för studien genomfördes nio kvalitativa forskningsintervjuer med diakoner från fem olika församlingar i Stockholms stift. Materialet bearbetades i hermeneutisk tradition och analyserades utifrån teorin om rollövergångar. Studien pekar på att vigningen innebär en identitet som medför en känsla av mening, kontroll och tillhörighet. Denna identitet genomsyrar inte bara diakonens sociala arbete utan diakonens hela liv. Vigningen kräver att diakonen lever ett integrerat liv, vilket innebär samstämmighet mellan vem man är på arbetet och vem man utanför arbetet, och för med sig förväntningar från olika håll som diakonen måste förhålla sig till. Studien pekar också på en ambivalens hos intervjupersonerna; samtidigt som diakonrollen genomsyrar diakonens hela liv måste diakonen sätta upp gränser av olika slag för att kunna kliva ur sitt arbete. / The aim of this study was to examine what significance it may have for deacons within the Church of Sweden to be consecrated to their mission. Within the framework of the study, nine qualitative research interviews were conducted with deacons from five different parishes in the Stockholm diocese. The material was processed in hermeneutical tradition and analysed based on the theory of role transitions. The study indicates that the ordination implies an identity that brings a sense of meaning, control and belonging. This identity permeates not only the deacon's social work but the deacon's entire life. The ordination requires that the deacon lives an integrated life, which means coherence between who one is at work and who one is off work, and brings with it expectations from different directions that the deacon must relate to. The study also indicates an ambivalence among the interviewees; while the role of the deacon permeates the deacon's entire life, the deacon must set boundaries of various kinds in order to be able to step out of her or his work.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.

Social work has long been known as a stressful profession where burnout and emotional exhaustion among staff are common. Especially duties in child services seem to cause stress and dissatisfaction among social workers. The aim of this thesis is to with a research overview find out how social workers within child protection experience and cope with stress at work. The study is answering the following research question: how do social workers who work with children and families cope with stress at work? The method for the current study is a research overview with a thematic analysis. The purpose of this method is to compile research regarding coping strategies within child and family services. To understand the empirical data a psychosocial perspective with focus on Karasek’s (1979) demand-control-support model and coping is applied. The result of the study shows that social workers working in child protection use stress management strategies that are based on social support and personal characteristics as well as with the help of the organization's efforts as support. To feel that you have meaningful social connections seems to be the most recurring factor for stress management in child protection. Both formal and informal social support are of great importance for how social workers cope with the psychologically stressful work, sometimes regardless of individual self-help strategies or organizational efforts.

Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänsten förhåller sig till ungdomar som prostituerat sig och hur socialtjänsten arbetar med dessa ungdomar. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats där postenkäter har använts. Enkäterna skickades till tolv respondenter i två större städer i Sverige. Respondenterna bestod av socionomer med erfarenhet av ungdomar som prostituerar sig. Studien hade en svarsfrekvens på 50 % vilket innebär att av tolv respondenter svarade sex av dem. Resultatet visade att socialarbetare arbetar på olika sätt med ungdomar som prostituerar sig. Arbetet handlar om att skapa förändring och stödja ungdomen i denna förändring. Socialarbetarna stöder ungdomarnas empowerment, det vill säga deras egen förmåga till egenkraft för att förändra sin livssituation. Dessutom spelar socialarbetarens attityd en viktig roll för att hjälpa ungdomarna. / The aim of the study was to investigate how social services relates to and how they work with youth in prostitution. The study was conducted with a qualitative strategy where postal surveys have been used. The questionnaires were sent to twelve respondents in two major cities in Sweden, and respondents consisted of social workers that had experience of working with youth in prostitution. The study had a response rate of 50%, which means that of twelve respondents, six of them answered. The results showed that social workers worked in different ways with young people who prostitute themselves. Their work was about creating change and supporting youth through this change. Social workers supported the youth’s empowerment, their own self-empowerment, so they could change their life situation. Social workers attitude played an important role in helping youth.

The purpose of the study is to examine how social workers and psychologists work with adolescents who have autism spectrum disorders and suffer from mental illness. This includes examining what working methods social workers and psychologists work with and partly understanding what they consider to be the reason why adolescents with autism spectrum disorders experience anxiety and depression. The study's empirical material was collected through three semi-structured interviews with social workers and psychologists, then analyzed with previous research and theoretical perspectives and literature. A social worker and two psychologists, one of whom is from child and adolescent psychiatry and the other two are from habilitation. The study's theoretical frame of reference consists of three interconnected theories that social workers and psychologists can work with. The first is theory of mind, the second is central coherence and the third is executive functions. The result shows that social workers and psychologists identify information about adolescents with autism spectrum disorders who suffer from mental illness. It also emerges that BUP works with the treatment and medication of mental illness while the habilitation works with autism spectrum disorders and adolescents' behavioral problems by providing support efforts. In summary, the study's findings show that autism spectrum disorders are strongly related to mental illness. The study can conclude that the result has a good connection to previous research and theoretical perspectives. / Syftet med studien är att studera hur socialarbetare och psykologer arbetar med ungdomar som har autismspektrumtillstånd och lider av psykisk ohälsa. Med detta innefattas att dels undersöka vilka arbetsmetoder socialarbetare och psykologer arbetar med dels förstå vad de anser vara orsaken till att ungdomar med autismspektrumtillstånd upplever ångest och depression. Studiens empiriska material har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med socialarbetare och psykologer, därefter analyserats med tidigare forskning och teoretiska perspektiv samt litteratur. En socialarbetare och två psykologer varav den ena är från barnoch ungdomspsykiatrin och de två andra är från habiliteringen. Studiens teoretiska referensram består av tre sammankopplade teorier som socialarbetare och psykologer kan arbeta med. Den första är theory of mind, den andra är central koherens och den tredje är exekutiva funktioner. I resultatet framkommer det att socialarbetare och psykologer identifierar information om ungdomar med autismspektrumtillstånd som lider av psykisk ohälsa. Det framkommer även att BUP arbetar med behandling och medicinering av psykisk ohälsa medan habiliteringen arbetar med autismspektrumtillstånd och ungdomars beteendeproblematik genom att ge stödinsatser. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att autismspektrumtillstånd är starkt relaterat till psykisk ohälsa. Studien kan dra slutsatsen av att resultatet har en god koppling till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Syftet med den aktuella studien är att utforska hur socialarbetare upplever sin kunskap och resurser i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på bristande kunskap och resurser inom området, vilket resulterade i bristande trygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade även på kopplingen mellan makt och kunskap och att dessa är förbundna och beroende av varandra. På så sätt utgör bristande kunskap i sin tur maktlöshet. Kunskapen blir därmed en livlina för att socialarbetaren ska kunna utöva den makt som behövs för att kunna hjälpa offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Vår studie visar att det behövs mer forskning som ger nya infallsvinklar kring ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. / The purpose of the current study was to explore how social workers experience their knowledge and resources in their work with honor-related violence and oppression. We conducted a qualitative study based on semi-structured interviews with five social workers from two different municipalities in Sweden, who worked with honor-related violence and oppression. Collected data were analyzed using thematic analysis. The result showed a lack of knowledge and resources in the area, which resulted in a lack of security in the workplace. The result also showed the connection between power and knowledge and that these are interconnected and interdependent. Lack of knowledge in turn constitutes powerlessness. Knowledge thus becomes a lifeline for the social worker to be able to exercise the power needed to help victims of honor-related violence and oppression. Our study indicates that more research is needed that gives new perspectives on a work with honor-related violence and oppression.

Studien undersöker behandlares upplevelser av Trappansamtal och “Här & Nu” samtal för att synliggöra vad som är viktigt för behandlare i samtal med barn som upplevt familjerelaterat våld. För att få svar på syftet och frågeställningarna har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med behandlare som har lång erfarenhet och kunskap med att arbeta med våldsutsatta barn på Centrum mot våld i Umeå. Symbolisk interaktionism och Traumateori är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Slutsatsen är att behandlare måste besitta kunskap och erfarenhet för att hjälpa, stötta och erbjuda rätt samtalsbehandling för våldsutsatta barn i stort för att minska kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Trappansamtal är en noggrann beprövad modell som är bra att ha som grund, men den behöver kompletteras utifrån det enskilda barnet. Vidare presenteras möjligheter och begränsningar för Trappansamtal och “Här & Nu” samtal samt vilka verktyg och nytta som “Här & Nu” samtal medför för våldsutsatta barn.

The purpose of this study was to gain a better understanding of the opportunities and difficulties that appears in interpreted meetings and how social workers treatment of clients is affected whilst using interpreters. Furthermore this was examined by using social workers perspectives on the matter to gain a better understanding of how the use of interpreters affect their work. The study was conducted with six social workers in two different municipalities. We proceeded the study by using a qualitative method with semi-structured interviews. The choice of method enabled follow-up questions and in-depth answers. Furthermore, the result was analyzed with two different theories which are the theory of professional competence and the theory of communication. The results of the study showed that social workers treatment towards clients is affected both in a positive and negative way depending on the opportunities and difficulties. Whether that is directly or indirectly. We found that some strategies that social workers usually use like “small talk” is affected negatively. Depending on the opportunities and difficulties we found that social workers need to adapt their strategies to fit the context of the interpreted meeting. In addition to this we found that the social workers often see the interpreter as a helpful communication tool. Finally the study concluded that social workers are in need of education or some kind of informational guide in the use of interpreters to evolve the quality of interpreted conversations.

Uppsatsens syfte var att undersöka upplevelser hos socialarbetare inom socialtjänst och kvinnojour, vilka kommer i kontakt med barn som utsätts för våld i nära relationer, utifrån två teman; stödinsatser samt barnperspektivet. Fem socialarbetare som arbetar med barn som upplevt våld i nära relationer intervjuades. Det empiriska materialet har analyserats utifrån systemteori och handlingsutrymme. Resultatet visar att flera stödinsatser erbjuds till familjer där det förekommer våld, men enbart ett fåtal riktas mot barnet. Informanterna förmedlar vikten av samverkan samt olika aspekter av hur barnperspektivet tillämpas i arbetet. Resultatet visar även att informanterna upplever dilemman i arbetet, exempelvis kravet på föräldrarnas samtycke för att barnet ska få stödinsatser och gränslandet mellan frivillig och tvingande lagstiftning som utsätter barn för risk. Avslutningsvis redovisas informanternas upplevelser av brister och utvecklingsområden i arbetet med våldsutsatta barn. / The purpose of the thesis was to investigate experiences of social workers regarding children who has experienced domestic violence with focus on two themes; support and the child's perspective. Five professionals who work in the same municipality and are in contact with children who have experienced domestic violence have participated in qualitative interviews. The result of the interviews have been analyzed on the basis of systems theory and room for manoeuvre. The result shows that there are several support offered to families who experience violence, but only a few are directed to the child. The informants convey the importance of collaboration and various aspects of how the children's perspective is applied in work. The result also shows that the informants experience different dilemmas, such as the need for parental consent for the child to receive support and the borderland that exists between voluntary and mandatory legislation that puts children at risk of harm. Finally, the informants' experiences of deficiencies and developmental areas are reported in the work with children who have experienced domestic violence.