Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare, som arbetar med att utföra bedömningar om direkt omplacering av ett barn eller ej, hanterar sin stress som kan uppstå i denna situation. Studien undersökte fem socialarbetare uppfattningar om stresshantering genom semistrukturerade intervjuer med både socialarbetare och teamledare. Alla fem medverkande var utvalda genom tillgänglighetsurval. De fem deltagare arbetade i tre olika kommuner i Sverige. De teorier som användes i studien var KASAM, försvarsmekanismer samt olika former av copingstrategier. Det centrala ur resultatet från denna studie var att socialarbetarens stresshantering stöddes av tre olika delar: Socialarbetarens egen strategi, stödet från kollegor samt ett nära samarbete med organisationen. Valet av socialarbetarens egna strategier varierade mellan de olika deltagarna, men alla använde en egen strategi. Vanliga egna strategier var att planera och fokusera på de ärenden som prioriterades. Möjligheten att kunna diskutera ärenden med sina kollegor samt att få stöd från sin organisation visade sig ha en stor påverkan i hanteringen av stress hos socialarbetaren. Organisationerna hade olika resurser och policys som mallar och hälsovård för att förebygga samt minska stress hos socialarbetare. / The aim of this study was to investigate how social workers, who works with carrying out assessments about immediate relocation of a child or not, handle the stress that can appear in these kinds of situations. The study investigated five social workers view on how to handle stress by using semi structured interviews when interviewing them. All five social workers were selected by a accessibility selection. The five participants worked in three different municipalities in Sweden. The theories used in this study was KASAM, defence mechanisms and different kinds of coping strategies. The central of the result of this study was that the coping of stress by the social worker was depending on three different sections: The social workers own strategies, the support from colleagues and a close cooperation with the organisation. The choice of the social workers own strategy varied between the different participants, but they all used a strategy of their own. Common strategies used on their own was planning and focusing on the errand with the highest priority. The possibility to discuss errands with co-workers and to get support from the organisation was shown to have a big effect on how the social worker were able to handle stress. The organisation had different resources and policies such as templates and health care to prevent and reduce the stress of social workers.

Våld i ungas parrelationer är ett problem som fått ökad uppmärksamhet bland annat ur ett politiskt perspektiv de senaste åren. Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares erfarenheter av att arbeta med våld i ungas heterosexuella parrelationer med ett fokus på unga tjejers våldsutsatthet. Studien ämnar undersöka hur socialarbetare beskriver sin egen samt unga tjejers kunskap kring och syn på våld, vilken form av våld socialarbetare beskriver att unga tjejer blir utsatta för samt om socialarbetare ser några särskilda utmaningar i arbetet med unga våldsutsatta tjejer. Studien grundar sig på en kvalitativ metod och tematisk analys av tio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare från olika verksamheter. Studien behandlar även teorier såsom kunskap i socialt arbete, normaliseringsprocessen, strukturell feministisk förklaringsmodell samt ett intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att intervjupersonerna upplever att de själva besitter god kunskap kring ämnet men att det finns en avsaknad av kunskap bland unga tjejer samt andra professionella som arbetar med målgruppen. Vidare framkommer det i resultatet att fysiskt, psykiskt, sexuellt samt digitalt våld är de våldsformer som unga tjejer främst blir utsatta för. Utmaningar som intervjupersonerna beskriver samt som återfinns i resultatet är att identifiera samt nå ut till unga våldsutsatta tjejer. Ytterligare beskrivs machokultur och normer vara en utmaning i intervjupersonernas arbete. / Violence in young people’s relationships is a problem which has received an increased amount of awareness in the last years, especially in a political sense. The purpose of this study is to investigate social workers experiences of working with violence in young people’s heterosexual relationships, focusing on young girls’ exposure to violence. This study aims to examine how social workers describe their own knowledge of and view on violence, as well as how they experience the knowledge of young girls. Furthermore, this study aims to see which type of violence young girls are exposed to according to social workers and if social workers identify any challenges in their work with these young girls. A qualitative method has been used and a thematic analysis of ten semi structured interviews with social workers from different establishments has been performed. The study also makes use of knowledge in social work, normalization process theory, structural feminist theory and an intersectional perspective. The results revealed that the social workers who were interviewed experience that they themselves have good knowledge on the topic. However, they described a lack of knowledge among young girls as well as among other professionals who work with the target group. Furthermore, the result showed that physical, psychological, sexual, and digital violence are the most common types of violence which young girls are exposed to in their relationships. Challenges which are described by the social workers who were interviewed, and which are presented in this study’s result, is to identify and reach out to young girls who are exposed to violence. Macho behavior and attitude and social norms are furthermore described as challenges by the interviewees.

I dagsläget finns det forskning om socialsekreterares handlingsutrymme. Men det saknas forskning som besvarar frågan hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme givet de organisatoriska utmaningar som tidigare forskning belyser. I relation till detta saknas forskning som mer specifikt analyserar vilka organisatoriska faktorer och sammanhang som påverkar handlingsutrymmet att agera som policy makers. Den här studien bidrar till att fylla detta forskningsglapp genom att genomföra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare. För att vidare tolka det empiriska materialet med hjälp av ett teoretiskt ramverk byggt på Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som policy makers och Roine Johanssons vidareutveckling av Lipskys teoretiska ramverk. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares upplevelse av vad som påverkar deras handlingsutrymme att utreda och bedöma risk och behov för barn och unga som riskerar att begå eller återfalla i brott. Detta upplevda handlingsutrymme har vidare tolkats och förståtts med hjälp av Johanssons tre teoretiska begrepp grad av regelbundenhet, specialiseringsgrad och avstånd. Begreppen topdown och bottom-up perspektiv används för att förstå hur gräsrotsbyråkratens,handlingsutrymme skapas i mötet mellan organisationens bestämmelser, riktlinjer och praxis (top-down) och deras egen möjlighet att tolka och tillämpa dessa riktlinjer och praxis (bottomup). För att besvara syftet har sex kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från den sociala barn- och ungdomsvården genomförts. Studiens resultat visar att det som påverkar socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme är förankrat i vilken grad de ges möjlighet att anta rollen som policy makers eller inte. Vår studie har uppmärksammat gräsrotsbyråkraten, i det här fallet socialsekreteraren, som möter klienten och som samlar in underlaget för en riskoch behovsbedömning. Deras upplevelser är betydelsefulla för att se över det organisatoriska sammanhanget inom socialförvaltningar. Detta för att möjliggöra risk- och behovsbedömningarna som i enlighet med socialnämndens uppdrag verkar för att barn och unga växer upp under goda och trygga levnadsförhållanden.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som ständigt återkommer i debatter och att komma tillrätta med detta problem är ett av de politiska delmålen. I och med pandemin har vi även kunnat se en ökning i antalet anmärkningar och allt fler kvinnor riskerar att utsättas för våld på grund av de rådande restriktionerna. Studien syftar till att undersöka missbruksproblematiks påverkan på våld i nära relationer utifrån en kvalitativ ansats. Vidare undersöker den socialarbetares arbetsmetoder och tillvägagångssätt i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, tidigare forskning och teorier har vi kommit fram till ett resultat som visar hur missbruksproblematiken kan vara en bidragande faktor till våld i nära relation. Studien belyser den vanligaste typen av våld hos missbrukande förövare. Avslutningsvis förklarar studien vad missbruk kan användas till, exempelvis som kvarhållande faktorer, självmedicinering samt något att beskylla. Med kvarhållandefaktor menas att kvinnan hamnar i ett medmissbruk med sin partner och får något gemensamt som försvårar ett uppbrott ytterligare. Det kan även användas som självmedicinering i syfte att dämpa ångest, smärta och skam som kan vara en följd av våldet. I förövarens fall kan han skylla på missbruket och mena att missbruket är orsaken till att han utövar våld. / Violence in close relationships is a social problem that is constantly reoccuring in debates and is one of the political goals, the goal in this case is to eliminate violence in close relationships. During the pandemic we have seen an increase in the number of police reports and an increased risk for women to be exposed to violence due to the current restrictions. The study aims to investigate what impact drug- and alcohol abuse has on violence in close relattionships through a qualitative approach. Furthermore in investigates the workmethods and proceedings in social work with women exposed to intimate partner violence. With the help of four semi-structured interviews with social workers, earlier research, and theories, a summary of how drug abuse can be a contributing factor to violence in close relationships has been made. Furthermore the study explains what abuse can be used for, for example as a detaining factor, self-medication and something to put the blame on. The abuse becomes a detaining factor when the women has this in common with her partner which makes the breakup process even harder. Abuse can be used as self-medication against anixiety, pain and shame that could have been caused by the violence. The abuser could also blame their actions on the abuse that they have, for example alcohol and/or drugs abuse and are beacause of that aggressive towards their partner.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar enskilda socialarbetare på socialtjänsten upplever efter en HBTQI-utbildning samt vilka arbetssätt kring HBTQI-frågor som förekommer. Genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare och med hjälp av tematisk analysmetod har dessa tre teman framkommit: yttre påverkansfaktorer, normkritiskt arbete och klientkontakt. I resultatet framkommer det att HBTQI-utbildningen bidrar till ett normkritiskt förhållnings- och arbetssätt, som levandehålls om förutsättningarna tillåter det. Informanternas människosyn har förändrats efter utbildningen och de upplever sig arbeta inkluderande, normmedvetet och självreflekterande. Med de valda teoretiska perspektiven går det att tolka resultatet som att informanterna arbetar med en antiförtryckande praktik och använder sig av reflektionsverktyg, genom detta kan de förhoppningsvis minska sin påverkan till minoritetsstress. Förhoppningen med denna studie är att bidra med en förståelse om hur en HBTQI-utbildning kan hjälpa professionella inom hela det sociala arbetet att få en inkluderande människosyn genom att arbeta normkritiskt. / The purpose of this study is to investigate what changes individual social workers experience following LGBTQI education and what kind of working methods around LGBTQI issues occur. Through qualitative interviews with six social workers and with the help of a thematic analysis method, three themes have emerged: external influencing factors, norm-critical work and client contact. The results show that the LGBTQI education contributes to a norm-critical approach and way of working, which is kept alive if the conditions allow it. After the training the informants' view of people has changed and they experience that they are working in an inclusive way, norm-consciously and self-reflective. With the chosen theoretical perspective, the results can be interpreted as follows: the informants are implementing an anti-oppressive method in their work and using tools of reflection. Through this, they can hopefully minimize their influence on minority stress. Moreover, the study aims to contribute with an understanding of how a LGBTQI education can help professionals within social work adopt an inclusive view of people by working in a norm critical way.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och psykisk ohälsa hos socialarbetare. Syftet var även att jämföra arbetsbelastning, psykisk ohälsa samt stöd i form av rollförväntningar, egenkontroll samt socialt stöd på arbetsplatser hos olika enheter inom socialtjänsten. Totalt deltog 69 socialarbetare från tre olika typer av enheter: ekonomiskt bistånd (n=34), bistånd Socialtjänstlagen (SoL) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (n=34) samt barn och familj (n=1). Barn och familj exkluderades utifrån låg svarsfrekvens. En korrelationsanalys visade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och psykisk ohälsa och fyra oberoende t-tester visade att endast socialt stöd skiljde sig åt mellan enheterna. I diskussionen diskuteras förklaringsmodeller till resultatet utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen, tidigare forskning och metod. / The aim of the study was to examine if there was a correlation between workload and mental health issues for social workers. The aim was also to compare workload, mental health issues and support in terms of role expectations, control, and social support in Swedish social services. A total of 69 social workers from three different kinds of units participated: economic support (n=34), support from Law of Social Welfare (SoL) and the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) (n=34) and child welfare (n=1). Child welfare was excluded due to the low response rate. A correlation analysis showed that there was a significant correlation between workload and mental health issues. Four independent t-tests showed that only social support differed between the units. In the discussion the results are being discussed through the Job-Demand-Control-Support Model, previous research and the method.

Attityder kring etnicitet är en företeelse som förekommer i många sammanhang. I arbetet med människor är attityder kring etnicitet väsentligt för hur arbetsplatsen upplevs, både för anställda och klienter. Idag består Sveriges yrkesliv av anställda med växlande/olika bakgrunder och etniciteter, vilket påverkats av den ökade invandrarpopulationen sedan 2000-talet. Attityder kring etnicitet framkallar hinder för ett jämställt arbete och risken för etnisk diskriminering blir därför större. Att synliggöra hur attityder påverkar arbetsplatsen kan vara komplext och kräver att anställda kritiskt granskar sig själva, sina medarbetare och klientarbetet. Upplevelser av attityders påverkan beror på flera individuella faktorer och kan skilja sig åt på olika arbetsplatser. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka attityder kring etnicitet hos ett urval av Socialtjänstens anställda samt hur attityderna påverkar mötet med klienter. Med en socialpsykologisk ansats genomfördes denna studie utifrån teorier om social kognitionsteori, attityder, social attributionsteori samt etnicitet, vi och dem-tänkande & indirekt diskriminering. Undersökningen innehåller tio semistrukturerade intervjuer med socialarbetare på socialtjänsten i tre olika kommuner. Resultaten visar att negativa attityder kring etnicitet framkommer på socialtjänsten, både på arbetsplatsen och i bemötandet med klienter. Hur attityderna framkommer i arbetet påverkas ett flertal olika faktorer såsom erfarenhet, medvetenhet kring negativa attityder och öppna dialoger mellan anställda. I mötet med klienter har attityders påverkan en grund i anställdas förståelse, bemötande och förmågan att hålla sig till den professionella rollen. / Attitudes and prejudice about ethnicity is a phenomenon that occurs in many different contexts. When working with people, attitudes about ethnicity is essential for how the workplace is experienced, both for the employees and clients. The work-life in Sweden consists of employees with different backgrounds and ethnicities. Norms about ethnicity create obstacles to achieve equality and the risk of ethnic discrimination enhances. The issue can be complex and requires employees to critically examine themselves and their colleagues. Experiences of attitudes depends on several individual factors, therefore they may differ in different workplaces. The purpose of this qualitative study was to investigate attitudes about ethnicity among Social Services' employees and how the attitudes affect the work with clients. With a social psychological approach, this study was conducted based on theories of social cognition theory, attitudes, social attribution theory and ethnicity, we and them-thinking & indirect discrimination. The essay contains ten semi-structured interviews with social workers in three different municipalities. The results show that it exists negative attitudes about ethnicity in the social services, both between employees and clients. How attitudes appear in the work is affected by several different factors such as experience, awareness of negative attitudes and open dialogues between employees. Whilst working with clients, the influence of attitudes has a basis in the employees´ level of understanding, treatment and ability to maintain the professional role.

Barns trauma är allt annat än enkelt- sekundär traumatisering hos socialarbetare Child trauma is anything but simple- social workers affected by secondary traumatization The purpose of this study is to examine how social workers who work with abused children are affected by secondary trauma, what consequences can be caused bysecondary trauma, and how to prevent social workers from developing secondary trauma. The theoretical framework includes Lazarus & Folkman's (1984) coping theory and the Demand-control-support theory (Karasek & Theorell, 1990). This study is a structured literature review but with method features from systematic literature studies. To explore the questions, the process of finding and screening articles included three databases and a manual search. This process started with 91 articles and was deducted to the final 10 articles that met the criteria and were analyzed through a narrative synthesis. The results showed that the following themes: workload and work experience, work environment and organizational factors, and the conflict between work and family life are affecting the risk for social workers to develop secondary trauma. Consequences that were identified included physical, psychological, and other types of consequences. Preventative actions included self-care, coping strategies, and protective factors. These results were discussed in reference to previous research and theoretical framework. To conclude, social workers who work with abused children are at risk of being affected by secondary trauma. The consequences and preventive actions differ depending on the context and person. Thus, finding a blueprint for avoiding and minimizing the risk of developing secondary traumatization does not exist, instead, it is a process where strategies are continually evolving.  Keywords: Secondary trauma, social workers, abused children, work environment. Nyckelbegrepp: Sekundär traumatisering, socialarbetare, våldsutsatta barn, arbetsmiljö. Stacey Carlsten Wordcount: 15845

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.