Föreliggande litteraturstudie sammanställde forskningsresultat från nio empiriska studierinom forskningsområdet arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress gällandesocialarbetare inom verksamheter för svensk socialtjänst. I studien uppmärksammadesvilka psykosociala- och organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares upplevelseav arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Undersökningsmetoden var en integrativ,begränsad kartläggande litteraturstudie. Studieresultatet analyserades genom en narrativanalysmetod. Resultatet visade att en låg nivå av organisatoriska faktorer, särskiltorganisatoriskt engagemang, hjälp och stöd, human resources, inflytande samt öppenhetvar de vanligaste förekommande förklaringarna till arbetsbelastning och arbetsrelateradstress. Psykosociala faktorer observerades uppstå som konsekvenser av höga arbetskravoch låga nivåer av tillgängliga organisatoriska resurser. Detta ledde till slutsatsen attorganisationer och deras ledning måste göra ansträngningar för att förbättra denpsykosociala arbetsmiljön inom dessa verksamheter för att situationen ska förändras.Vidare forskning bör därför lägga större fokus på att, på en organisatorisk nivå, undersökainterventioner riktade mot den psykosociala arbetsmiljön inom verksamheter för svensksocialtjäns

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011. The purpose of this essay was to examine which treatments child and adolescent psychiatry and youth clinics use and how they discuss these choices. We examined how social workers in child and adolescent psychiatry and youth clinics relate to medical and psychological therapy. The paper describes two organizations, child and adolescent psychiatry and youth services, and what treatment options there are in the two activities. The idea is also to describe the attitudes the professionals have to the different treatment options. The essay is based on social workers who work with children and young people aged between 12 and 23 who have problems with including depression. We have analyzed our material by using theories of epistemology. What is the epistemology of medical and psychological therapy? And are social workers knowledge enough to be able to work with young people who suffer from depression and anxiety?

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället. Andra faktorer av betydelse är skola och kamrater. När det gäller hur flickors kriminalitet har förändrats menar de att det är först under senare år som de har kommit i kontakt med problematiken. En viktig förändring enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende.Vi anser att det är viktigt att belysa fenomenet tonårsflickors kriminalitet eftersom dessa flickor är en bortglömd grupp som är i behov av hjälp. Vi kan konstatera att socialarbetare över lag har en mycket begränsad kunskap om kriminella flickor, vilket kan vara orsaken till att kriminella flickor uppfattas som osynliga. Genom teorierna har vi fått en ökad förståelse på vilket sätt socialarbetarna ser kriminella flickor. Socialarbetarnas syn kommer inte att förändras över en natt. Vi menar att det handlar om de måste bli medvetna om sina egna grundvärderingar för att kunna förändra sitt bemötande mot kriminella flickor. Om det vore möjligt skulle vi gärna vilja se en förändring gällande majoritetssamhällets sociala normer, då vi tycker att de är föråldrade. Vi ställer oss mycket positiva till att man inom Malmö stad har den medvetenheten om att det förebyggande arbetet ska bedrivas på flera olika nivåer. Vi anser själva att mycket handlar om att förbättra integrationsarbetet i samhället samt att alla myndigheter ska ta sitt ansvar.I vår studie har det varit svårt att få en helhetsbild om vilken uppfattning som råder bland socialarbetarna eftersom vi upplever att de genomgående motsäger sig själva. Vi antar att det beror på att de har en begränsad kunskap när det gäller kriminella tonårsflickor. Därav anser vi att det är av ännu mera vikt att få fram mer forskning om kriminella flickor. I dagens läge kan vi därför inte påstå att det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller deras utveckling av kriminalitet. / Undersökningens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar som råder bland socialarbetare i Malmö stad, gällande utvecklingen av en kriminalitet hos tonårsflickor i åldrarna 15-18 år. Uppsatsen grundar sig i att öka kunskap och förståelse i ämnet. Vi vill bidra med kunskap som kan hjälpa till att förebygga kriminalitet bland tonårsflickor samt hitta ett nytt förehållningssätt gentemot flickor då normen utgår från pojkar. För att nå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat socialarbetare med olika positioner inom Malmö stad. Resultatet vi har kommit fram till är att socialarbetarna anser att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. För att en flicka skall bli kriminell menar socialarbetarna att utanförskapet spelar störst roll men även kamrater och skola har stor betydelse. Viktiga förändringar enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende samt att flickors kriminalitet ses som en ny problematik.

Social workers in child protection work are facing a stressful working environment that can result in burnout and job exit for some social workers. Many risk factors are described regarding the working environment of child protection social workers, but less is known about the protective factors which motivates and support child protection workers to stay in this field. The aim of this study was to investigate how colleagues and leadership influence the child protection worker in a positive way and how the group can have positive effects on the socialworker’s wellbeing. The study answers the following two research questions: How can working relationships effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? How can leadership effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? The method of this study is a research overview with a thematic analysis. To understand the empirical data a psychosocial perspective with focus on Karasek’s (1979) demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s theory sence of coherence (SOC) is applied. The result of the study shows that peer support, supportive relationships with colleagues and a close relation to the leadership is important for the wellbeing. It is especially important for the socialworker in the beginning of the career and the first two years in the field. Although there are also several individual and organisational factors that affect how the socialworker thrive in this field.

Syftet med studien var att undersöka hur könstillhörighet hos individer i missbruk kan påverkasocialarbetares bemötande av klienten och bedömning av behandling. För att besvara syftetanvändes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio respondenter. Empirin analyseradesgenom kvalitativ innehållsanalys och de teoretiska begreppen “Göra kön”,socialkonstruktivism och genusbias. Resultatet av studien visade att socialarbetare finner attdet förekommer skillnader i bemötande och bedömning av klienters behov utifrån deraskönstillhörighet och genus. Respondenterna observerade män och kvinnor på olika sätt utifrånnormativa och stereotypiska förutfattade meningar, kopplade till individens genus vilket leddetill olika bedömningar och synliggörande av behov. Detta bidrog till den utmaningsocialarbetare finner i sitt arbete, att bemöta och behandla klienter lika och samtidigtindividbaserat. Studiens slutsats var att det finns ett behov av att se över forskning ochinformation gällande hur klienters könstillhörighet och genus påverkar det bemötande och den vård de får tillgång till. / The purpose of this study was to examine how social workers perceived the treatment andformation of addictioncare changed based on the clients’ gender. To answer the purpose thestudy used a qualitative method in the form of interviews with ten participants. The collecteddata was analyzed through a qualitative analysis and the theoretical concepts “Doing gender”,social constructivism and genusbias. The result of the study showed that social workers founddifferences in treatment and formation of addictioncare based on the clients’s gender and sex.The participants found that women and men could be perceived differently based on normativeand stereotypical preconceptions, linked to the gender of the individual, which led to differenttreatments and assumptions of needs. This furthermore contributed to the challenge that socialworkers found, to treat clients’ equal and individualized. The conclusion of the study was thatthere is a need to look over research and information regarding how the gender of clients’within addictioncare affects the treatment and care they get access to.

Denna studie syftade till att undersöka graden av upplevd sekundär traumatisering bland socialarbetare i Sverige samt undersöka kännedomen om begreppet inom yrkesgruppen. Genom en enkätundersökning samlades data in från 49 socialarbetare, verksamma inom klientnära arbete och representerande 15 olika kommuner. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna upplevde låga nivåer av sekundär traumatisering i förhållande till högsta möjliga värde, medan kännedomen om begreppet var utbredd inom gruppen. Ingen signifikant korrelation mellan arbetslivserfarenhet och graden av upplevda symptom på sekundär traumatisering kunde fastställas. Denna forskning belyser komplexiteten i socialarbetares erfarenheter av sekundär traumatisering och pekar på behovet av fortsatt forskning för att förstå de mångfacetterade faktorer som påverkar detta fenomen. Denna studie har bidragit till den svenska kontexten genom att genomföra en kartläggning av förekomsten av symptom på sekundär traumatisering bland yrkesverksamma socialarbetare och lagt grunden för framtida forskning.

Tidigare forskning visar på att ett effektivt sätt att minimera ungdomskriminalitet är att arbeta förebyggande. Syftet med studien var därför att undersöka vilka preventiva insatser som används för att motverka att ungdomar involveras i gängkriminalitet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex stycken professionella inom socialtjänsten som hade erfarenhet av att arbeta med ungdomar i kriminella nätverk. För att tolka studiens resultat användes systemteori och teorin om sociala band. Med hjälp av tematisk analys har studiens material analyserats och behandlats. Resultatet visade att det preventiva arbetet med ungdomar är komplext och behöver utgå ifrån både ett individ- och helhetsperspektiv. För att identifiera och motverka gängkriminalitet bland unga behöver socialarbetare även ha kunskap om risk- och skyddsfaktorer samt främja relationsskapandet i arbetet. Slutsatsen som drogs var att det preventiva arbetet behöver prioriteras i samhället och att forskningen om preventiva insatser behöver utvecklas. / Previous research indicates that preventive interventions is an effective way to reduce gangrelated crimes. The purpose of the study was to investigate which preventive measures are used to prevent juvenile delinquency. The study was conducted with a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with six social workers. All with experience of working with juvenile delinquency. The theoretical framework for this study was systems theory and social bond theory. With a thematic analysis, the collected data and results were analysed. Results showed that preventive work with adolescents is complex and needs to have an individual and holistic approach. In order to identify and counter juvenile delinquency, social workers also need to have knowledge of risk and safety factors, and promote a relationship-grounded practice. The conclusion was that preventive work needs to be more prioritised in society and that research on preventive measures needs to be developed.

Specialiseringen inom individ och familjeomsorgen har sedan 1980-talet börjat öka då den integrerade organisationen blev alltmer kritiserad. Syftet med den här studien är att få en bild av hur de organisatoriska förändringarna, från ett tidigare integrerat arbetssätt till en specialiserad organisation, påverkar kontakten mellan klienten och socialarbetaren samt vilka konsekvenser den här uppdelningen får för klienten och socialarbetaren. Empirin består av 8 vetenskapliga artiklar som har analyserats genom en tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman. Det första huvudtemat är relationer vilket innehåller tre underteman, antal kontakter, tillit och förutsättningar. Det andra huvudtemat är samarbete och innehåller två underteman, helhetsperspektiv samt gränsöverskridandet. Det tredje och sista temat är profession där två underteman förekommer vilka är kompetens och handlingsutrymme /delegation. Det teoretiska ramverk som har använts i studien är Lipskys gräsrotsbyråkrati. Resultatet för studien kan sammanfattas på så sätt att då det i dag krävs att klienter behöver ha flera parallella kontakter hos socialtjänsten är deras känsla att ingen direkt behöver ta ansvar för dem och inte heller ser deras liv som en helhet. Ur ett klientperspektiv kan vi se att det är en professionsfråga, att oavsett organisationsform har resultatet av interaktion och stöd i slutändan med socialarbetarnas personliga förmågor och vilja att hjälpa att göra.

Prostitution har förekommit under lång tid historiskt sett, men med internets utveckling har nya former utvecklats och nya risker för sexhandeln introducerats. Studien utforskar hur socialarbetare identifierar och stöttar kvinnor involverade i onlineprostitution, samt redogör för effektiva stödinsatser. Studien var kvalitativ och datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Tematisk analys användes vid databearbetningen, och perspektiven socialkonstruktionism samt empowerment användes för att förklarande, förstå och analysera studiens resultat. Av resultatet framkom att socialarbetare främst utför uppsökande arbete för att identifiera kvinnor utsatta för prostitution. Socialarbetaren måste även vara lyssnande, motiverande och trygg för att åstadkomma tillit. Vidare framkom att samverkan mellan fler aktörer upplevs av socialarbetare som effektivt, då kvinnans behov identifieras och insatser utformas därefter. Slutligen framkom det att socialarbetare upplever tidigare trauman, missbruksproblematik, ekonomisk utsatthet, efterfrågan samt internet som de mest återkommande orsakerna till att kvinnor börjar med onlineprostitution. Det uppges även hur socialarbetare upplever att de unika riskerna med onlineprostitution främst innefattar gränsförskjutningar, ytterligare och återupplevda trauman, övergrepp mot sig själv samt risken för trakasserier i och med internets möjligheter för anonymitet.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av stress hos socialarbetare i relation till rättssäkerheten på arbetsplatsen. I studien har kvalitativ metod använts genom sex semistrukturerade intervjuer på två olika enheter inom socialtjänsten. Enheterna som inkluderats är Enheten för ekonomiskt bistånd och Beroendecentrum. Resultatet analyserades med hjälp av alienationsteori, systemteori och tidigare forskning för att tydliggöra mönster samt dra slutsatser. Resultatet visar att socialarbetare upplever stress i det vardagliga arbetet på båda enheterna. Faktorer som kan vara avgörande för stress i arbetet är arbetsbelastning, otillräcklig kunskap, tidspress och personalbrist. Studiens resultat visar också att det finns höga förväntningar på socialarbetare, i stor utsträckning från dem själva. Samtliga respondenter upplever även att rättssäkerheten påverkas av stress. Vidare visar resultatet att några respondenter upplever att klienter får felaktiga beslut och andra tror att det handlar om mer tekniska felaktigheter när stressnivån är hög. Slutsatsen vi kan dra är att upplevd stress hos socialarbetare kan påverka rättssäkerheten. / This study aims to discover the experience of stress among socialworkers and how it affects the rule of law. In this study qualitative method was used and six semistructured interviews were completed with socialworkes from two different departments. Three participants came from the financial aid unit and three from the addictioncenter. The result of this study was analyzed with help from previous research, theory of alienation and system theory to make it possible to see some kind of pattern that could lead to conclusions. The result shows that all six socialworkers experience stress in their daily work. Some things that could be cardinal is workload, insufficient knowledge, timepressure and staff shortage. Also that there’s high expectations on socialworkers and it’s connected to their own view of what should be good enough. The result also shows that some of the socialworkers believe that clients get wrong decisions and others think it’s more technical errors that gets visible when they’re stressed. Our conclusion is that there’s socialworkers who feel stressed in their work and that it can affect the rule of law.