Evidens i praktiken - En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter och attityder till Läkemedelsassisterad behandling.   Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att återge socialsekreterarnas inställning till- och erfarenhet av att arbeta med läkemedelsassisterad behandling, samt få en inblick i hur deras arbete berörs av läkemedelsassisterad behandling. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex socialarbetare som arbetade på tre socialkontor. Resultaten visade att attityder, erfarenheter och arbetssätt med LAB skilde sig åt mellan socialarbetarna. Socialarbetarna som beskrev negativa erfarenheter av LAB visade sig i mindre omfattning var involverad i arbetet med LAB i jämförelse med dem som beskrev positiva erfarenheter och attityder av LAB. De socialarbetare som var kritiska till LAB tolkade socialtjänstens ansvar i LAB som litet. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktivistisk teoribildning. Den socialkonstruktivistiska analysen gav en inblick i hur de olika socialarbetarna tolkade LAB och sitt arbete med LAB olika.   Nyckelord: Socialarbetare, socialkonstruktivismen, socialarbetares attityder och erfarenheter.

The purpose of the study is to create a deeper understanding of how the social worker perceives and manages risk signals regarding juvenile delinquency in their practical work. Based on the collected empiricism and previous research, we can conclude that juvenile delinquency is a complex topic, where the problem rarely has a one-sided or unambiguous explanation. Empiricism has been collected through six semi-structured interviews in which the interviewees have been selected through a deliberate selection. In conclusion, based on the empiricism collected, we can establish that social workers' individual perception of risk signals rests on an academic discipline, continuing education, collaboration and practical experience. Two of the interviewees also stated that a gut feeling was a contributing factor. The interviewees point out that it is rarely possible to distinguish a particular risk signal, but when multiple risk signals emerge, the risk is all the higher. However, the interviewees specify that drug abuse and non-functioning schooling are prominent for many of the young people who are at risk. It is also clear that the management is initially based on relationship-building measures, voluntarily and with increasing risks, the management increases to more serious or coercive measures.

<p>Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.</p>

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området. Redovisning av empirin gjordes utifrån ett empirinärt förhållningssätt och tolkning gjordes utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjudata analyserades i ljuset av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Studien visade att socialarbetare ansåg att det sociala nätverket hade stor inverkan på barns livssituation och att socialt nätverksarbete ofta var en förutsättning för att bestående förändringar skulle komma till stånd för problemutsatta nätverk. För att kunna möta de behov som finns behövdes en ökad kunskap om och mer resurser inom professionellt socialt nätverksarbete.

Anhöriga som lever i ett medberoende påverkas negativt av deras närståendes beroendeproblematik, trots detta finns tveksamheter om att medberoende är ett socialt problem. Syftet med studien är att belysa fenomenet medberoende utifrån beroendeproblematik och socialarbetares upplevelse av fenomenet samt skiljaktigheter som finns kopplat till olika relationer. För att uppnå syftet har sex socialarbetare intervjuats som arbetar på olika verksamheter i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkter var Blumers symboliska interaktionism och Lazarus och Folkmans teori om copingstrategier. Fenomenologisk metodansats i Giorgisk anda användes i studien för att tolka socialarbetares upplevelser av fenomenet medberoende. Studiens resultat indikerar att fenomenet medberoende existerar och att kärnan i fenomenet är handlingar utifrån kärlek där handlingarna kan tolkas som upptagenhet av den närstående personen som har beroendeproblematik. Behovet av kontroll och möjliggörande beteenden samt en typ av beroende blev den sammanfattande tolkningen av fenomenet medberoende. Fenomenet medberoende antar olika uttryckssätt, enligt resultaten i studien, kopplat till vilken typ av relation som en anhörig har till den person som har en beroendeproblematik.

The aim of the study is to explore the consideration of the child’s perspective in investigations and family intervention within the context of two professional roles: social workers and family therapists. Both professions operate with the aim of promoting the best interests of the child after methods such as BBIC.  We chose a qualitative method through semi-structured interviews with four social workers from units related to children, young people and families, as well as four family therapists from family therapy organizations around Sweden. Our theories have been the experiences of action, empowerment and child's perspective. Beyond these theories we have been looking at the Children’s Convention to see which difference the implementation in Swedish law has made.  The results show that the child's perspective, according to the social workers and family therapists, has grown stronger in the last few years but that there is still a big need for development in both works. Notably, the implementation of the Children's Convention has augmented documentation and journaling practices. However, challenges persist in staying updated of new legal frameworks. Other than that the economic constraints influence the decision-making process, leading to a preference for shorter and less expensive interventions over longer ones. Effective collaboration between family therapists and social workers is essential for a unified approach to the child's perspective, striking a balance to integrate both parental and child perspectives meaningfully.

Endast 10% av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger att de får det stöd de är i behov av i sitt föräldraskap. Det har skett ett skifte i synen på individer med intellektuell funktionsnedsättning vilket inkluderar möjligheter till föräldraskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom socialt arbete upplever det givna stödet till föräldrar med intellektuell funktions-nedsättning. Studien har haft en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade inter-vjuer har utförts med socionomer som kommer i kontakt med familjerna i sitt arbete. Resultatet visar på att det blir den professionellas egna förmåga och handlingsutrymme att forma och utföra arbetet, samt hur organisationen påverkar utformningen av arbetet. Även om det har skett en förändring kring synen på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visar studien att arbetet behöver utvecklas för att möjliggöra ett tillräckligt stöd kring föräldraskapet. / Only 10% of parents with an intellectual disability state that they get the support they are in need of. There has been a shift in the view of people with intellectual disabilities, which includes the right of parenthood. The aim of this study is to investigate how social workers experience the given support to parents with an intellectual disability. The study has been conducted using a qualitative approach in which seven semi-structured interviews were held with social workers who come in contact with the families in their work. The results show that it is the professionals’ own ability and discretion to design the work and how the organ-ization affects the work. Even though there has been a shift in the view of parents with intellectual disabilities rights the study shows that there is more work to be done to give enough support to the parents.

In India, the estimated number of people in sex work is high - figures show an appraisal of three million female sex workers. Most women who enter sex work tend to be very young and do so due to severe economic circumstances. The situation is considered especially severe in some parts of India due to a combination of poverty and the low status of females, which contribute to their exploitation in the sex industry. This vulnerability often leads to women being marginalized and stigmatized from society.   The aim with this thesis is to investigate how social workers, at an organization in Pune, India, work with women in sex work and their children. What motivates the social workers to pursue work with this group? How do they feel about their work and their clients? Further questions we wanted to answer were how the organization worked to secure good and sufficient living conditions for the children. Our initial goal for this study was to examine how the staff members at Saheli Sangh work to prevent the children from entering sex work. While doing so, we gained knowledge about the social worker’s own thoughts, values and experiences of doing social work with this group. Hence, this newfound knowledge became our main focus throughout our study.   The results showed that education and safe housing were the primary interventions offered to prevent children from entering sex work. It also showed that the staff in the organization forms a special bond with the children and women with whom they work. To provide the needed interventions, the organization needs more resources and more support to combat negative perceptions and stigma from the society of women who do sex work and the social workers who help them address their needs. / I Indien är det uppskattade antalet personer i sexarbete högt - siffror visar en uppskattning på tre miljoner kvinnliga sexarbetare. De flesta kvinnor som börjar med sexarbete tenderar att vara väldigt unga och gör det på grund av svåra ekonomiska omständigheter. Situationen anses särskilt svår i vissa delar av Indien. Detta på grund av en kombination av fattigdom och kvinnornas låga ställning i samhället, vilket bidrar till deras utnyttjande i sexindustrin. Denna utsatthet leder ofta till att kvinnor marginaliseras och stigmatiseras.   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare, i en organisation i Pune, Indien, arbetar med kvinnor i sexarbete och deras barn. Vad motiverar socialarbetarna att arbeta med denna grupp? Hur upplever de sitt arbete och sina klienter? Ytterligare frågor vi ville ha svar på var hur organisationen arbetade för att säkerställa goda och tillräckliga levnadsvillkor för barnen. Vårt ursprungliga syfte med denna studie var att undersöka hur socialarbetarna i organisationen arbetar för att förhindra barnen från att börja med sexarbete. Under processens gång fick även kunskap om socialarbetarens egna tankar, värderingar och erfarenheter av att arbeta med denna grupp. Därigenom blev denna nyfunna kunskap vårt huvudfokus under resten av vår studie.   Resultaten visade att utbildning och tryggt boende var de primära insatserna som erbjuds för att förhindra att barn börjar med sexarbete. De visade även på ett starkt band mellan personalen och de kvinnor och barn som de arbetar med. För att kunna erbjuda nödvändiga insatser behöver organisationen mer resurser samt stöd från samhället för att bekämpa den rådande negativa uppfattningen som finns om kvinnor i sexarbete.

Among all the types of violence against women the economic abuse does not always appear that often in the context of domestic abuse. Previous research interprets and categorizes economic abuse as physical violence and controlling behavior and is not distinguished for what it can imply for the life of the woman. Men’s economic abuse against women can therefore affect women’s life in a lifelong and/or life sacrificing way. The aim of this study is to gain an in-depth understanding of social workers experiences of men’s economic abuse against women in heterosexual relationships and which consequences it may have for the women. The study is based on eight individual qualitative interviews with social workers and women shelter employees, both with and without a bachelor’s degree in social work. The empirical findings have been thematically analyzed with Yvonne Hirdman’s theory of gender system as a foundation. The result shows that the connection between the theory of gender system and men’s economic abuse against women, forms for example in gender contracts. The result also shows that social workers' experiences are that abused women suffer from multiple consequences of economic abuse, even after a separation, which can have lifelong negative impact for women as victims of violence.  The gender perspective is useful in social work, to understand and interpret men’s economic abuse against women, and to prevent reproducing these systems. It is also important to acknowledge the consequences, for women, that emerge after the separation to create a stronger safety network for women that have been victims of men’s economic abuse.