Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att studera förskolebarns sätt att samtala om innehållet i texter, barnens textrörlighet samt nivåer av textrörlighet vid gemensam läsning av en bilderbok. Detta studeras utifrån att se vilka egna initiativ barnen tar vid gemensam läsning och vad de samtalar om vid ett styrt samtal. Barnens egna initiativ jämförs därefter med det styrda samtalet. Tio boksamtal med två barn i varje grupp används som metod. Undersökningen genomförs på två olika förskolor. Boksamtalen består av två delar. Först läses boken och barnen får komma med egna initiativ till samtal. Den styrda delen utgår från att uppsatsförfattaren ställer frågor till barnen om boken. Dessa samtal spelas in med en bandspelare. Samtalen analyseras med hjälp av att kategorier skapas för hur barnen samtalar om textinnehållet så kallade textrörlighet; rörlighet på ytan av texten, på djupet in i texten, utåt från texten mot egna erfarenheter samt hur de samtalar om bokens syfte och mottagare (interaktiv rörlighet). De fyra kategorierna är i sin tur indelade i tre nivåer: låg, medel och hög. Resultatet visar på att det är en skillnad mellan de två förskolorna, för hur många egna initiativ barnen tar till samtal under läsningen av boken. Under läsningen och i det styrda samtalet gör barnen främst kopplingar utåt från texten, det vill säga en utåtriktad rörlighet. I den utåtriktade textrörligheten har barnen lättast att röra sig på en hög nivå medan de för den interaktiva textrörligheten främst rör sig på en låg eller en varierad nivå av interaktiv textrörlighet.

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.</p><p>Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.</p><p>Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.</p><p>I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv.</p>

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar. Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler. Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer. I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärandesyner som kan utläsas i två aktuella läroböcker med inriktning på läs-och skrivundervisning. Dessa läroböcker är dels lärarhandledning och läse-och arbetsboken Texter och tema 1 ur läromedelspaketet Maskot (Alvåker &amp; Boglind 2001), dels läseboken Mer om Moa och Mille A (Nilsson- Brännström 2000), tillhörande lärarhandledning och arbetsboken Mumsmums (Annell m.fl. 2000) ur läromedelspaketet Kom och läs! För att urskilja vilka lärandesyner på läs- och skrivinlärning som läromedlen förmedlar via sina elevuppgifter och lärarhandledningar användes dels närläsning dels fyra analytiska begrepp som utgår från ett socialinteraktionistiskt perspektiv. Dessa är:meningsfull text, förförståelse, samtalsöppningar och språkandets dimensioner. Analysdelen avslutas med en diskussion kring de undersökta läromedlens potential som styrmedel. De analyserade läromedlen använde sig av meningsfull text för att fördjupa elevers förståelse på det sätt som ett socialinteraktionistiskt perspektiv kräver. Med undantag av att lärarhandledningen inte föreslår en förförståelse som beaktar kulturbunden text är Text och Tema 1 i sin helhet skriven utifrån ett socialinteraktionistiskt perspektiv. Lärandeperspektivet i Kom och läs! är mer splittrat. Dock bygger den främst på ett socialinteraktionistiskt perspektiv genom att beakta integrering av de språkliga dimensionerna och föreslå gediget förförståelsearbete i lärarhandledningen. Den bär emellertid spår av ett individualpsykologiskt perspektiv genom att rekommendera färdighetsträning och begränsa möjligheten till samtalsöppningar då elevuppgifterna delvis består av slutna frågor med tillhörande ”hjälpor”. Därför är slutsatsen att Kom och läs! via sina elevuppgifter också erbjuder ett lärande som bygger på färdighetsövningar. Examensarbetet påvisar slutligen att båda läromedlen befodrar det socialinteraktionistiska perspektivet som nu är normerande för läs- och skrivlärande. Samtidigt är färdighetsträning, slutna frågor och ordavkodninsuppgifter i Kom och läs! exempel på att sega strukturer konserveras i läroböcker.

<p>Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument. De studerade pedagogerna arbetar i linje med det socialinteraktionistiska perspektivet när de i undervisningen tar hänsyn till barnens individuella skapande och använder sig av betydelsefulla arbetsuppgifter. Pedagogerna följer inte perspektivet fullt ut eftersom det kommunikativa samspelet inte erbjuds den framträdande platsen i undervisningen som det socialinteraktionistiska perspektivet förordar. Det som pedagogerna lyfter fram som varit avgörande för deras professionsutveckling är en kombination av både utbildning och arbetslivserfarenheter men arbetslivserfarenheter är det som motiverat mest till utveckling av didaktisk kompetens.</p>

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument. De studerade pedagogerna arbetar i linje med det socialinteraktionistiska perspektivet när de i undervisningen tar hänsyn till barnens individuella skapande och använder sig av betydelsefulla arbetsuppgifter. Pedagogerna följer inte perspektivet fullt ut eftersom det kommunikativa samspelet inte erbjuds den framträdande platsen i undervisningen som det socialinteraktionistiska perspektivet förordar. Det som pedagogerna lyfter fram som varit avgörande för deras professionsutveckling är en kombination av både utbildning och arbetslivserfarenheter men arbetslivserfarenheter är det som motiverat mest till utveckling av didaktisk kompetens.