Reproduction de : Thèse de doctorat : Philosophie : Metz : 2003. / Titre provenant de l'écran-titre. Notes bibliographiques.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Civilisation britannique : Université Lille3 : 2003. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. p. 378-393. Notes bibliogr. Index.

Thèse de doctorat : Psychologie : Rennes 2 : 2008. / Annexes non diffusées.

Thèse (Ph.D.) -- Université Laval, 2007. / Bibliogr.: f. 325-354. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Thèse (de maîtrise)--Université Laval, 2009. / Bibliogr.: f. 181-188. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat? Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten. I en fördjupad analys har detta sedan analyserats utifrån teori med utgångspunkt i socialkonstruktivism (Berger och Luckmann, Goffman, Jenkins). Empirin mynnade ut i följande slutsatser: Socialiseringsprocessen i värnplikten har karaktären av en primär socialisation, likt den första socialisation vi genomgår; något som är möjligt genom Försvarsmaktens totala institutionella drag. I socialisationen uppstod motsättningar mellan det civila och det militära, som grundas i legitimerandet av den senare institutionen. Efter socialisationen upplevde informanterna att värnplikten hade haft en positiv effekt på dem, i relation till hur de var tidigare. Detta kan förstås som att en ny social identitet etablerats, vilken legitimeras genom de skillnader som finns i relation till det tidigare civila livet och till dem som inte har gjort värnplikten. Värnplikten har därmed en förenande effekt på dess medlemmar samtidigt som den skapar motsättningar till dem utanför.

Visapusiškam vaiko vystymuisi reikalingas emocinis – materialinis gerbūvis. Vaiko gerovė – tai meilė, saugumo jausmas, galimybė vaikui save realizuoti ir tobulėti. Susiklosčius nepalankiom socialinėms šeimos aplinkybėms: nedarbas, piktnaudžiavimas alhoholiu, skurdas ir smurtas, socialinės rizikos vaikų skaičius padidėja. Tokia aplinka žaloja vaiką, nepatenkina pagrindinių vaiko poreikių, tai daro neigiamą įtaką vaiko vystymuisi. Pozityvios socializacijos procese pagrindinis veikėjas – vaikas. Vaiko gerovė tiesiogiai susijusi su valstybės vykdoma socialine politika. Valstybė ir visuomenė jaučia atsakomybę už vieną labiausiai pažeidžiamą gyventojų grupę – vaikus. Pozityvioji socializacija – išmokimo procesas, tiesiogiai susietas su vaiko gerove ir yra ugdytinio geresnio gyvenimo kokybės prielaida. Siekiant gauti patikimų žinių iš tiesioginio patyrimo buvo atliktas kokybinis tyrimas – ekspertų apklausa. Apklausta 25 ekspertai, tai socialinės apsaugos ir darbo ministerijos atstovas, savivaldybės atstovas, atsakingas už socialin�� politiką, globos namų vadovai (vadybininkai), auklėtojai, nevyriausybinių globos namų administracijos atstovai. Tyrimas parodė, kad priemonės, padedančios pagerinti globos institucijų kokybę – vaikų skaičiaus sumažinimas, materialinio gerbūvio gerinimas. Taip pat svarbu pozityvus mikroklimatas ir organizacijos kultūra, dirbančiųjų su ugdytiniu globos institucijoje kompetencija. Išanalizavus ekspertų nuomones, galima teigti, kad norint... [toliau žr. visą tekstą] / For comprehensive development of a child emotional-financial is necessary. Child’s wellbeing is love, sense of security, possibilities for self-realisation and self-perfection. Under unfavourable social circumstances in the family, unemployment, excessive drinking, poverty and violence, as well as number of children at social risk increase. Such an environment damages a child, cannot satisfy his basic needs, and that in turn makes a negative impact on child’s development. In the process of positive socialisation the leading player is the child. Child’s welfare is directly related to State’s line of social policy. The state and the society take responsibility for one of the most vulnerable group – children. Positive socialisation is the process of learning directly coherent with child’s wellbeing and is prerequisite for higher quality of his life. With the purpose of receiving the reliable knowledge from direct experience, the qualitative survey – expert interviews were conducted. 25 experts were interviewed: the representative of Ministry of Social Security and Labour, the Municipality representative responsible for social policy, managers and educators of foster home, representatives of non-governmental foster home’s administration. The survey results showed that means contributing to quality improvement of care institutions are reduction of children’s number and increase of material facilities. Positive microclimate and organisational culture, professional expertise... [to full text]

Daugeliui žmonių vaikai yra ne tik didžiausia gyvenimo palaima, bet ir rimčiausias iššūkis. Šioje grupėje ypač išsiskiria negebantys sutelkti dėmesio, judrūs, impulsyvūs vaikai. Kuo labiau padidėjęs vaiko aktyvumas ir impulsyvumas, tuo dažniau jam kyla psichosocialinės adaptacijos sunkumų, ypač vaikų kolektyve. Sutrikusio elgesio, nedėmesingų, impulsyvų vaikų socializacija mokykloje yra svarbi ir sudėtinga pedagoginė problema, kartu tai vienas iš dažniausiai pasitaikančių elgesio ir socialinės raidos sutrikimų tarp vaikų. Išanalizuotoje literatūroje radau, kad visuomenėje yra nuo 3 iki 10 procentų vaikų turinčių hiperkinezinį sindromą. Tirtose mokyklose buvo nustatyta 8% vaikų, turinčių hiperkinezinį sindromą. Nemažas procentas yra impulsyvių, nedėmesingų, neklusnų vaikų. Mokinių, turinčių hiperkinezinį sindromą, tėvai ne visada supranta šio sutrikimo esmę ir dažnai nereaguoja į vaiko hiperaktyvumą, dėmesio stoką ir impulsyvumą. Dauguma vaikų tirtose mokyklose negali pakankamai ilgai susikaupti dėmesį ruošiant pamokas. Tokiems vaikams ne tik sunku paruošti pamokas, bet ir mokytis mokykloje, atlikti tam tikrą veiklą.. Pradinių klasių mokytojai negeba naudotis teisingumu dirbdami su tokiais mokiniais, turinčiais hiperkinezinį sindromą: pernelyg retai vaikas iš anksto supažindinamas su tinkamo elgesio taisyklėmis, retai jam deferencijojamos ir dozuojamos užduotis, vaikas pernelyg retai gauna teigiamą įvertinimą. Mokyklose nėra specialiųjų pedagogu, niekas neužsiima vaiko... [toliau žr. visą tekstą] / Problem. Socialisation of primary school pupils with hyperkinetic syndrome. The object of research. Primary school pupils with hyperkinetic syndrome. The aim of research. Analyse the peculiarities and problems of socialisation of Polish primary school pupils with hyperkinetic syndrome. Objectives: 1. To give general characteristics of children with hyperkinetic syndrome. 2. To reveal the problems of Polish – speaking children with hyperkinetic syndrome and suggest some ways to their solution. 3. To define the role of an educator in helping the children with hyperkinetic syndrome. Most people`s children are not only the greatest blessing but also the most serious challenge. This group includes excessively active and impulsive children with attention – deficit. The more active and impulsive are children, the more often they have psychosocial adaptation difficulties, especially in a children`s group. Socialisation of inattentive, impulsive school children with disruptive behaviour is an important and complicated pedagogical problem. Moreover, it is one of the most often disorders of behaviour and social development in children. Having analysed some literary resources, I have found out that in some western countries, as well as in the USA, there are 3 to 10 per cent of children with hyperkinetic syndrome. Such statistical researches have not been conducted in Lithuania. The research which I have conducted can`t be considered to... [to full text]

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa. Vårt resultat har visat på att ledaregenskaper står oberoende av kön, då det är kopplat till individ. Kvinnorna besitter ledaregenskaper som beskriver en god ledare, utan att vara kopplat till vad som anses vara manliga egenskaper. Organisationerna påverkar ledarna, men viktigt attpåpeka att det inte handlar om ett hämmande, utan istället om en utveckling av ledarskap.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden.