Den här uppsatsen besvarar frågan om hur den svenska bredbandsstrategin är tänkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker även mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gällande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanäten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala län där fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: Länsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i Månkarbo. Det genomförs även en diskursanalys på utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits någon roll och i så fall även hur den rollen motiveras. Av det insamlade empiriska materialet framkommer att ett stort ansvar läggs på byalagen. En förklarande faktor kan vara tillgången till socialt kapital och den vana av att arbeta ideellt som de boende på landsbygden beskrivs besitta. Den svenska bredbandsstrategin tycks även bygga på en form av statligt tillbakadragande, då statligt ansvar lagts över på marknadsaktörer, vilket kan ses som en form av governance.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie. Sannolikheten att ha upplevt mycket betygshets under studietiden analyseras med logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar inga starka samband mellan föräldrars utbildningsnivå respektive antal kontakter som varit stöd under utbildningen och sannolikheten att uppleva mycket betygshets. Sannolikheten att uppleva mycket betygshets är däremot högre för studenter med höga betyg från gymnasiet och lägre för studenter som har haft intellektuellt stöd under utbildningen. Trots att inga explicita samband mellan socioekonomisk bakgrund och sannolikheten att uppleva mycket betygshets kan utläsas i materialet kan ett sådant samband ändå inte uteslutas då höga betyg och intellektuellt stöd kan relateras till socioekonomisk bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i “två föräldrar” och “ensamstående förälder”. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid. Hypotesen(1) är att barn med ensamstående föräldrar i större utsträckning kommer att visa på ett skolkbeteende än barn med två föräldrar. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är: Skolkar barn till ensamstående föräldrar mer än barn boende med två föräldrar? Teorierna som användes för att förklara sambandet är teorin om socialt kapital av James S. Coleman samt teorin om tillsyn. Coleman menar att barn vars föräldrar lägger ner tid och engagemang i barnets skolgång och liv, kommer att erhålla en högre grad av socialt kapital. Barnets högre grad av socialt kapital kommer därmed att resultera i att detta barn visar på ett bättre beteende och högre resultat i skolan i jämförelse med barn med lägre socialt kapital. Teorin om tillsyn menar att barn vars föräldrar utför en högre grad av tillsyn, i form av t.ex. vetskap om vad barnet gör, var barnet befinner sig och om barnets umgänge, med lägre sannolikhet visar på dåligt beteende i skolan. Resultatet visade på ett positivt samband mellan familjestruktur och alla tre grader av skolkbeteende. Ett barn till en ensamstående förälder kommer alltså med högre sannolikhet sent till skolan, skippar en lektion under skoldagen samt skolkar en hel skoldag. En ensamstående förälder har generellt mindre tid över, då den föräldern på egen hand försörjer ett hushåll. På grund av brist på tid kommer den ensamstående föräldern inte att kunna spendera lika mycket tid med barnet som en förälder i ett partnerskap. Barnet till den ensamstående föräldern kommer då i sin tur erhålla en lägre grad av socialt kapital än barnet med två föräldrar, och visa på ett skolkbeteende. Den ensamstående kommer samtidigt inte att kunna utföra lika mycket tillsyn över sitt barn som en förälder i partnerskap. Skolkbeteendet visat av barnet med en ensamstående förälder kan då även förklaras på det sättet.

Abstrakt Titel Hur påverkas ett regionalt nätverk av outsourcing? - en studie av klusterinitiativet Tunga fordon Forskningsproblemet Outsourcing, flytt av produktion till extern part belägen utomlands, är ett led av den konstanta utveckling och globalisering som har lett till nya möjligheter för företag. Att företag utför outsourcingaktiviteter är en bidragande faktor till att tillväxten i Sverige minskar då den regionala utvecklingen hämmas. Detta ställer krav på regioners förmåga att vara innovativa och effektiva för att stärka sin konkurrenskraft. Industristaden Ljungby i Småland har ansetts vara en stark region men samtidigt sårbar då företag inom mindre regioner ofta är inriktade mot en specifik bransch. 2006 grundades klusterinitiativet Tunga fordon, ett regionalt nätverk, där flera företag inom tunga fordonsindustrin gick samman med kommun, universitet samt forskningsinstitut för att gemensamt samarbeta kring forskning och utveckling. Genom att säkerställa kompetens syftar de till att stärka sin position inom branschen och bemöta den ökade konkurrensen på den globala marknaden. Frågeställning Hur påverkas ett regionalt klusterinitiativ av medlemsföretags outsourcingaktiviteter? - Vilka konsekvenser kan uppstå samt vilka attityder går att urskilja inom initiativet vid medlemsföretags outsourcingaktiviteter? Syfte Syftet med denna uppsats är att utifrån Tunga fordon som studieobjekt beskriva och förklara hur ett klusterinitiativ påverkas av outsourcingaktiviteter utförda av medlemsföretag. Detta genom att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå samt identifiera attityder gentemot outsourcing hos de olika aktörerna inom ett klusterinitiativ. Metod I denna studie har vi använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsinriktning, där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med utvalda respondenter inom klusterinitiativet Tunga fordon. Resultat och slutsats Resultaten av denna studie visar att ett klusterinitiativ direkt inte påverkas av medlemsföretagens outsourcingaktiviteter. Däremot uppstår det till följd av beslut om outsourcing påföljder såsom strukturomvandlingar, förlust av viktiga kontaktpersoner samt kompetens som indirekt riskerar att påverka klusterinitiativet negativt.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2005.

Allt fler barn upplever en föräldraseparation, vilket kan anses vara ett växande jämlikhetsproblem då tidigare forskning redogjort för de negativa effekter en separation för med sig i exempelvis skolresultat och utbildningsnivå. En separation innebär ofta att mindre tid spenderas med en utav föräldrarna, vilket kan förklara de negativa effekterna. Colemans teori om socialt kapital förklarar detta genom att den disponibla tiden föräldrarna har för att föra vidare kunskap och stötta barnet i dess skolgång minskar vid en separation. Internationella studier har visat att tid med föräldrar påverkar den obligatoriska utbildningen, men få svenska studier har övervägt de långsiktiga effekter tid med föräldrar under barndomen kan ha på högre utbildning. Denna kvantitativa studie utgår från hypotesen En högre grad av umgängesfrekvens har ett samband med en större sannolikhet att ha en högskoleexamen och ämnar att öka kunskapen om hur separationens konsekvenser kopplat till utbildningsnivå skiljer sig åt beroende på hur umgängestiden fördelades mellan föräldrarna under uppväxten. Detta analyserades med hjälp av data från 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra linjära sannolikhetsregressioner användes för att testa sambandet mellan umgängesfrekvens med den särlevande föräldern och utbildningsnivå. Stegvis justerades det för periodeffekter, föräldrars utbildningsnivå och slutligen förhållanden under uppväxten. Studiens resultat styrker delvis hypotesen att en högre grad av umgängesfrekvens har ett samband med en större sannolikhet att ha en högskoleexamen. Specifikt var mötet med båda föräldrarna i allmänhet, i förhållande till att aldrig träffa en förälder, förknippat med en större sannolikhet att ha en högskolexamen. Umgängestid verkar därmed ha ett samband med utbildningsnivån men i svensk kontext verkar det inte spela någon roll hur pass mycket tid som spenderas med den särlevande föräldern, bara att tid spenderas.

No description available.

AbstractExamensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstås utifrån lärarperspektiv i enmångkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete är att förstå hur man gör ”elevskapet” i enmångkulturell skola och vilka socialisations mål som determinerar denna fostransprocess. Imin undersökning utgår jag från tidigare forskning kring socialisationsfenomenet imångkulturella kontexter och ställer mig följande frågor: Vad fostras barn till i skolan enligtlärarna? Vilka metoder använder sig lärarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hurser lärarna på sin roll som socialisationsagenter? Hur är den ideala eleven enligt lärarna?För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder så somobservationer i fyra olika klasser på en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samtintervjuer med klasslärarna. Pierre Bourdieus begreppsapparat och den sociokulturella teorinhar varit mina teoretiska utgångspunkter och de analytiska redskap jag använt mig av i minundersökning.Mina resultat tyder på att socialisationsprocessen i en mångkulturell skola kräver fler insatserfrån lärarnas sida än vad som vore fallet om barnen var mer etniskt enhetliga. Dengemensamma värdegrunden måste diskuteras i skolan tillsammans med elever och lärarnasetik och förhållningssätt är viktiga för barns möjligheter att bevara och utveckla sin unikaidentitet. Man strävar efter att forma elever till socialt fungerande individer, utrustade med enuppsättning av allmänt erkända värden och kunskaper. Skolan fostrar elever till livet somansvarsfulla medborgare i ett demokratiskt samhälle, men de metoder man använder sig av iundervisningen verkar vara mindre demokratiska. Den didaktiska socialisationen avslöjar sinkonservativa natur genom att den praktiseras i ett åldershierarkiserat system, där barnentillskrivs den passiva mottagarrollen. Nyckelord: etnicitet,fält, habitus, kulturellt kapital, socialisation

Följande uppsats ämnar undersöka hur Örebros allmännyttiga bostadsbolag Örebrobostäder (ÖBO) och andra aktörer arbetar med social hållbarhet inom Örebros utsatta områden Vivalla, Oxhagen och Varberga. Dessa är med på den lista som Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (NOA 2017, s.41) format för att belysa områden där den låga socioekonomiska statusen i samband med ökad kriminalitet kräver extra resurser och sociala investeringar; socialt utsatta områden. Studiens resultat har formats och analyserats genom tidigare forskning, främst inom social hållbarhet, socialt kapital och segregation. Tillvägagångssättet har utgjorts av en fallstudie med kvalitativ metod där vi samlat in data från tjänstemän inom ÖBO, Partnerskap Örebro samt privatpersoner som är boende inom våra valda studieområden. Utifrån studiens syfte har vi format frågeställningarna: ● Vad har Polisens klassificering ”utsatta områden” för effekt på invånare i denna typ av områden i Örebro kommun? ● Hur arbetar ÖBO för att stärka den sociala hållbarheten i Örebros utsatta områden? ● Hur påverkar den socioekonomiska statusen individers möjlighet att fritt välja bostad? Resultatet visar att ÖBO tillsammans med Polisen och Partnerskap Örebro satsat på sociala investeringar för att stärka invånarnas socioekonomiska status i utsatta områden, där de skapar aktiviteter för att engagera människor i sin stadsdel, renoverar bostäder och skapar sysselsättning för de sysslolösa. Detta anses vara satsningar för att minska bostadssegregationen i dessa områden, och bidra till att förändra den stigmatiserande bilden utsatta områden blivit stämplade för. Polisens klassificering är enligt våra slutsatser en polariserande faktor gentemot hur invånare uppfattar de utsatta områdena, då de klassas som “problemområden” i folkmun. Intervjupersoner från Vivalla och Oxhagen vittnar om att den stigmatiserade bilden av utsatta områden inte speglar deras verklighet, och att gemenskapen i området är hög vilket tyder på ett starkt socialt kapital trots sociala utmaningar. Intervjupersonerna poängterar att även om de vill flytta i framtiden så existerar det idag många hinder för att detta ska vara möjligt - hyreskostnaden kan fortfarande styra individens val av bostadsområde, trots att antalet ködagar (köpoäng) räcker för andra områden utanför de socialt utsatta områdena.

Det finns mycket forskning gjord kring entreprenörskap samt om sociala nätverk. Det finns även mycket forskning kring rekrytering. Dock är frågan huruvida entreprenörer använder sina sociala nätverk för att rekrytera personal ett relativt outforskat område. Vi ville, genom en kvalitativ studie, öka vår förståelse för hur entreprenörer använder sina sociala nätverk för att anställa personal i sina nystartade företag. Detta gjorde vi genom semistrukturerade intervjuer där fyra entreprenörer själva fick berätta om sina erfarenheter för oss. Vi utförde studien med grund i två valda dimensioner; kön och ålder. Vi valde dessa dimensioner för att vi hade generella uppfattningar om att vi skulle kunna finna betydande skillnader mellan entreprenörer i olika åldrar och kön. Vi fann att samtliga entreprenörer i studien använt sig av sina sociala nätverk vid anställning av personal i sina företag. De skillnader vi förväntade oss mellan generationerna var dock mindre än förväntat. Vi såg istället större skillnader mellan kvinnors och mäns användning av starka respektive svaga länkar i nätverken.