Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter. Utifrån ett omsorgstänk arbetar en specialpedagog/fritidspedagog med att fånga upp helheten av individen i olika miljöer. Genom olika uttrycksformer i ett flexibelt lärande med ett positivt bemötande, skapas förutsättningar för att individen ska känna att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta är i sin tur en förutsättning för att kunna utvecklas socialt och emotionellt. I skolan och andra pedagogiska verksamheter anser vi att det ska finnas både specialpedagoger som har fokus och kompetens inom det traditionella kunskapsområdet och specialpedagoger som har fokus och kompetens inom det sociala och emotionella området. Olika kompetenser berikar, därför är en specialpedagog/fritidspedagog en viktig yrkesroll.

Denna studie utgår från en innehållsanalys där syftet är att undersöka hur skönlitteratur kan främja kunskapen om explicita känslor, hur de gestaltas och bemöts av andra karaktärer i boken Musse och Helium Mysteriet med hålet i väggen (2018). Känslokunskap är en del av det socioemotionella lärandet som denna studie utgår ifrån, vilket även kan ses i läroplanens värdegrundsarbete och kan kopplas ihop med kursplanen i svenska. Studien undersöker vilka explicita känsloord som framkommer i boken samt bemötande och gestaltningar av känslorna och även om det finns sammansatta känslor. Bearbetningen av materialet skedde genom en tematisk analys, där de mest förekommande orden plockades ut, färgkodades och sammanställdes. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och affekteori. Resultatet av studien visar att denna bok kan ligga som grund i boksamtal för elevers socioemotionella utveckling. Dock är boken bristande när det kommer till enbart läsning, så vikten av att lyfta frågor och ha en diskussion om känslorna samt bemötandet är viktig. Genom diskussioner och samtal om känslorna som skrivs ut explicit i boken tillsammans med elever skapas ett gemensamt språk om känslorna samt att eleverna kan lära av varandra. Slutsatsen av denna studie är; för att kunna arbeta med de känslor en skönlitterär bok innehåller bör läraren ha läst boken innan och ha en förkunskap om vilka känslor och beskrivningar som kan arbetas med utifrån den skönlitterära boken.

The aim of this study is to investigate work on social and emotional learning in the everyday practice of 221 educators working in preschools and schools. With using a mixed method both quantitative and qualitative information was gathered. In the introduction and background, the state of knowledge is problematized, SEL is defined, previous research reports and the education in SEL is described. The literature review describes SEL in relation to educators, children/pupils and children with special needs. An expansive learning approach permeates the performance analysis. The study's results are largely in line with previous research in the field of SEL and shows correlations between educators and child/pupils social and emotional skills and relational competence. The educators describe that they perceive children's behavior in a different way, had better understanding themselves, gained a common understanding and a common language, and become better at working inclusively and making adjustments based on the children’s/pupils needs. The educators felt that the children/pupils managed routine situations better based on the environment's expectations. The children/pupils were also perceived to have developed a better self-esteem and self-confidence based on the fact that they more often succeeded in interacting with others and that they were seen and confirmed based on their needs. The thesis concludes with suggestions for further research and hopes. / Denna studie syftar till att undersöka hur pedagogerna upplever att en kompetensutveckling i socialt och emotionellt lärande - SEL påverkar deras vardagsnära praktik och barnen/eleverna. 221 pedagoger verksamma inom förskola och skola deltar i studien. Med hjälp av en mixad metod samlades kvantitativ och kvalitativ data in. I inledningen och bakgrunden problematiseras kunskapsläget och SEL definieras. Tidigare forskning redovisas grundligt utifrån socialt och emotionellt lärande i förhållande till hälsofrämjande och förebyggande arbete, pedagoger, barn/elever samt barn i behov av särskilt stöd. Engeströms teori om expansivt lärande tillsammans med tidigare forskning om SEL används i resultatanalysen. Studiens resultat visar på samband mellan pedagogers och barns/elevers sociala och emotionella kompetens och relationella kompetens. Pedagogerna beskriver att de har fått bättre förståelse för barns beteende, fått en samsyn och ett gemensamt språk, och blivit bättre på att arbeta inkluderande och göra anpassningar utifrån barnens/elevernas behov. Pedagogerna redogör för hur barnen/eleverna klarar rutinsituationer bättre utifrån omgivningens förväntningar. Barnen och eleverna upplevs också ha utvecklat en bättre självkänsla och självförtroende utifrån att de oftare lyckades i samspel med andra och att de blev sedda och bekräftade utifrån sina behov. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning och förhoppningar.