Den systematiska litteraturstudien som genomförts beskriver sambandet, utifrån ett genusperspektiv, mellan de tre variablerna lärares förväntningar, agerande och dess påverkan på eleverna inom matematikundervisningen. Studien belyser skillnaderna som finns mellan variablerna och elevernas kön. Resultatet som beskrivs i studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning och kommer bland annat att analyseras utifrån modellen: A model for the review of teacher beliefs and gender differences, samt utifrån teorierna socio-matematiska normer och socialkonstruktionism. Det resultat som framkommit i studien visar på en könssegregerad matematikundervisning.

Denna fallstudie undersökte elevers perspektiv på när läraren aktivt försökt att förändra undervisningen enligt riktlinjer som föreslagits av Skolverket. Analys av elevernas perspektiv ger tillgång till information som kan fördjupa förståelsen om vad som behövs ifall man ska lyckas med ett förändringsarbete av undervisningspraktiken. Studien utgår från elevernas perspektiv. Den fokuserar på de spänningar som uppstår mellan elevernas tolkningar av den förändrade undervisningen och lärarens intentioner av den då de inte sammanfaller. Spänningarna kan förekomma explicit genom att de är möjliga att uttryckas av eleverna och/eller läraren. Men det finns också spänningar som existerar implicit. Utifrån analys av elevintervjuer synliggörs vissa implicita spänningar. Dessa benämns i studien som potentiella spänningar och utgör ett dolt och omedvetet motstånd hos eleverna mot den nya undervisningspraktiken som läraren försöker att etablera. För att eleverna ska ha möjlighet att acceptera lärarens inbjudan till att delta i den förändrade undervisningspraktiken, krävs en förståelse från både eleverna och läraren att det behöver skapas både nya socio-matematiska normer samt sociala normer i klassrummet. De nya normerna måste aktivt förhandlas och accepteras. För att lyckas med förändringsarbetet behöver läraren både utmana och förstå elevernas uppfattningar av skolmatematik och klassrumsnormer. Medvetenhet om spänningarna blir då en tillgång för utvecklingen av en ny undervisningspraktik. / This casestudy investigated students’ perceptions of their mathematics classroom where their teacher actively tried to change her teaching as suggested by the Swedish National Agency, Skolverket. Students' perspectives provide access to information which could deepen understandings about what is needed if major changes in teaching practices in mathematics is to be successful. The research focuses on the tensions that arise from the differences between students' perceptions and intentions of the teacher. The tensions could be expressed explicitly by the participants, but at times also implicitly. Tensions that were implied are called po-tential tensions. Potential tensions appeared when students' perceptions about what mathematics teaching should be, based on their understandings of traditional mathematics teaching, restricted their possibilities for interpreting the teacher's intention for her teaching. Thus, hidden tensions may result in a hidden resistance to the new teaching practices which impedes their acceptance. For the student to be able to accept the teacher's invitation to participate in changing teaching practices, requires an understanding that it involves both new socio-mathematical norms and social norms. Participation in an ongoing practice filled with reform-adapted teaching methods does not necessarily mean that students have accepted the new practices as being appropriate mathematics teaching. Instead, new norms must be actively negotiated. To bring about change, the teacher must not only challenge but also understand students' perceptions of school mathematics and classroom norms. Knowledge of the tensions thus becomes an asset for the development of new teaching practices.

Denna empiriska studie har ett fokus på lågstadielärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta förskoleklassbarnen och eleverna i årskurs F-3. I studien granskas en internationell matematiktävling som varje år arrangeras av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM). Syftet med denna studie är att förstå vad läraren behöver beakta vid iscensättningen av sin undervisning som ska leda till att eleverna utvecklar problemlösningskompetens. Målet är att stärka lärares matematikundervisning för ett likvärdigt och framgångsrikt lärande. Tillvägagångssättet är att genomföra en textanalys (uppgiftsanalys) av Känguruns uppgifter då dessa anses vara utvecklande för alla barn och elever. Det handlar specifikt om att förstå vilken slags anpassad vägledning som behövs i den förberedande undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningskompetens i relation till Känguruproblemen. Materialet som används i studien hämtas direkt från NCM:s hemsida och i utvalda vetenskapliga artiklar om lärande, problemlösning och socio-matematiska normer. Studiens litteraturbakgrund tar sin utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie av Nilsson och Sköldvinge (2020) som behandlar internationell forskning om problemlösning. En diskursanalys med valda delar från en modell för lärande av Selander och Kress (2017) möjliggör en kritisk granskning av texten (uppgifterna). Närläsning sker genom ett diskursanalytiskt (läs-)verktyg som skapas av fyra komponenter i den första och förberedande delen i LearningDesignSequences (LDS-modellen): Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte/Läroplan), Institutional norms (Socio-matematiska normer) och Setting (Iscensättning). Resultaten visar att en Kängurutävling kan bli till ett medel för att framgångsrikt iscensätta (planera, förbereda och presentera) undervisning i problemlösning. En förutsättning för detta är att läraren iscensätter sig själv som ”problemlösningsagent” i klassrummet. Resultaten pekar också på att problemlösningskompetens består av många olika delar (förmågor/kompetenser). Det betyder att långtgående mer än matematiska förmågor krävs för att bli en bra problemlösare.