Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade. Informanterna ansåg sig ha bra förutsättningar på en framtida arbetsmarknad. Centrala teman från tidigare forskning om varför män valt att utbilda sig inom socialt arbete överensstämmer väl med resultaten av denna studie men de överlappade och gick in i varandra. Samtidigt upplevde de att det fanns en existerande särartsdiskurs inom socionomutbildningen som kan vara både till fördel och nackdel för män. Den uttryckta dubbelhet som fanns i studien sett till männens syn på könsfördelningen blev central i analysen och förklarades dels med särartsdiskurs och ett starkt bevarande av maskulinitet medan den andra sidan av dubbelheten förklaras med, jämställdhetsdiskurs och en mer flexibel maskulinitet.

Denna kvalitativa studie undersöker hur socionomstudenter på termin sju ser på genusskapande processer och hur studenterna kommer att använda den kunskapen de förvärvar under socionomutbildningen vid Umeå Universitet i sin framtida profession. Under intervjuerna så har intervjupersonerna fått möjlighet reflektera kring både samhället i det stora, utbildningen och det framtida arbetet. Syftet med studien är att få en överblick på hur studenterna tänker kring den utbildningen de har fått för att sedan reflektera hur de kommer att förhålla sig till detta i sin framtida profession som färdigutbildade socionomer. Studien visar det resultatet av sex intervjuer som sedan sammankopplats med relevant litteratur och teori. Då samtliga sex intervjupersoner alla har erfarenhet av socialt arbete via sin verksamhetsförlagda utbildning så gavs förutom relevant information från arbetsplatserna dom varit på, även egna reflektioner från när socialt arbete genomförts. Vi fick även fram mera konkreta tankar och funderingar kring socionomprogrammet och dess förberedande inför socionomernas framtida yrke. I resultatet framgick att intervjupersonerna hade kunskap i genus och kön men att de inte riktigt visste hur de hade fått det. De hade önskat mer konkret undervisning i detta för att medvetandegöra frågorna kring kön och genus så att de själva inte bidrar till att upprätthålla stereotypa föreställningar i framtiden. Alla som var med i studien var överens om att det är viktigare att se till individen än könet. Men att det finns vissa situationer då det kan vara nödvändigt att se könet i det kommande arbetet som socionom.

I denna studie har vi använt oss av ett kvalitativt enkätformulär som skickats ut till socionomstudenter vid svenska universitet. Vi har iakttagit det språkbruk som socionomstudenter förmedlar i enkätsvaren om diskursen: första linjens chef inom äldreomsorg. När pensionsavgångar inom arbetsfältet ökar och de äldre i befolkningen blir en växande demografisk grupp, är det i de akademiska utbildningarnas och äldreomsorgens intresse att erbjuda ett sätt för socionomstudenter att bli första linjens chefer. Med studien vill vi, med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt, ge en verklighetsbild av hur socionomstudenter resonerar kring första linjens chef. Med hjälp av diskursanalys har vi funnit diskurser i socionomstudenternas svar och dessa diskurser är: negativ verklighetssfär, socionomutbildningen, intresse, arbetsvillkor och kompetens/erfarenhet. Även om informanterna studerar vid olika svenska universitet, har vi funnit att det råder konsensus om den negativa verklighetssfären. Vi identifierar möjligheten att socionomstudenterna påverkas av den verklighetssfär som vidarebefordras av universiteten. Då vi har funnit ett bristande intresse om äldreomsorg och rollen som första linjens chef, frågar vi oss själva vem som är ansvarig för att belysa fältet - universitet eller studenter? Vi tar även hänsyn till ett möjligt behov av vidare introduktion för socionomer som nyligen utexaminerats, för att skapa ett eventuellt intresse av diskursen.

Cannabis, den mest använda av narkotikaklassade preparat i världen, har legaliserats i olika länder och sägs ha medicinska fördelar. Samtidigt som det är och behandlas som en illegal substans i Sverige existerar utmanande diskurser som ifrågasätter det rådande restriktiva förhållningssättet. Syftet med denna uppsats har varit att utforska individuella förhållningssätt till cannabis bland socionomstudenter på Umeå universitet, samt diskutera resultaten i förhållande till den kommande yrkesrollen bland studenterna. Fenomenologi som metodologisk utgångspunkt har använts då det är studenternas egna idéer och förhållningssätt som har varit av intresse att utforska. Datainsamlingsmetoden som använts är semi-strukturerade intervjuer, med totalt nio respondenter. Analysförfarandet av transkriberingarna har liknat det synsätt som grounded theory förespråkar vid analys av empiriskt material, där analysverktyg som öppen kodning och kategorisering använts. Ambivalens, Balansgång och Inverkan är tre teman som identifierats under analysen av det insamlade materialet, och resultatet presenteras utifrån dessa. Majoriteten av respondenternas förhållningssätt till cannabis beskrevs som liberalt eller neutralt av respondenterna själva, dock varierade ställningstaganden vid frågor om legalisering. En klar majoritet ställer sig emot en legalisering för allmänt bruk, men en legalisering för medicinskt bruk är någonting de ställer sig bakom. Gränsdragningar gjordes av respondenterna beroende på vilken diskurs som berördes och åtskillnader mellan personliga och professionella åsikter gjordes både medvetet och omedvetet. Trots skillnader i resonemang och förhållningssätt så var majoriteten av respondenterna medvetna om den inverkan personliga åsikter kan ha på den framtida yrkesrollen. Ett slutligt ställningstagande togs av en majoritet om att allt bruk av illegala substanser kan vara problematiskt, dock problematiserades det hela när respondenternas egna presenterade åsikter om cannabis skiljde sig från det mer professionella förhållningssättet. Utbildningen tycks ha genererat ny kunskap och ökad förståelse som därmed har haft inflytande på de flesta av respondenternas personliga och professionella utveckling, något som i sin tur kan påvisa den förändring i attityd, till bland annat cannabis, som kan ha skett under utbildningens gång. Olika diskurser i samhället som influerar åsikter och attityder kring cannabis påverkar i sin tur resultaten i en undersökning som denna, där personliga och professionella åsikter ställs mot varandra.

<p>Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter. Resultaten redovisades genom beskrivande statistik, med tabeller och diagram. Materialet analyserades utifrån det kognitiva perspektivet och i relation till tidigare forskning. Resultatet presenterades och analyserades i tre teman: förvärvsarbete, studier och dess meningsfullhet. Ur denna analys framkom huvudresultatet att studierna främst påverkas positivt av förvärvsarbetande studenter, men att de arbetande studenterna själva kan påverkas negativt i form av bland annat ökad stress.</p>

Studien var en kvantitativ undersökning om hur socionomstudenter vid Socialhögskolan påverkas av att det finns studenter som förvärvsarbetar samtidigt med studierna. Syftet med denna uppsats var att försöka öka kunskapen och förståelsen för om och i så fall hur förvärvsarbete kan vara ett hinder eller en möjlighet för att genomföra studierna på socionomprogrammet. Problemställningen var: Hur påverkas socionomstudenterna vid Socialhögskolan av att studenter arbetar samtidigt som de studerar? För att besvara frågeställningen gjordes en enkätundersökning av studenterna vid allmänna socionomlinjen som går termin fem. Enkäten besvarades av sextio studenter. Resultaten redovisades genom beskrivande statistik, med tabeller och diagram. Materialet analyserades utifrån det kognitiva perspektivet och i relation till tidigare forskning. Resultatet presenterades och analyserades i tre teman: förvärvsarbete, studier och dess meningsfullhet. Ur denna analys framkom huvudresultatet att studierna främst påverkas positivt av förvärvsarbetande studenter, men att de arbetande studenterna själva kan påverkas negativt i form av bland annat ökad stress.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll. Då studenterna fokuserade sina uttalanden mot individen kom diskussioner bland annat att handla om hur kompetenser och behov bör ses som individuella snarare än könade oavsett om det gäller det sociala arbetets klientkontakt eller kollegiala samarbete. När studenternas samtal kom att påvisa att kön var av relevans talades det bland annat om kvinnliga och manliga egenskaper och att socialarbetares såväl som klienters könstillhörigheter kan inverka på det sociala arbetets praktik. / The purpose of this qualitative essay has been to study social work students' perceptions about gender in relation to social work from a gender perspective. The overall aim and questions of this essay has been answered through the conduction of two focus group interviews in which six social work students participated. The analysis of the data generated from the interviews has been based partly on the gender orders two main principles (the pattern of segregation and the male norm), partly on the concepts of homosociality, intersectionality and the norm of heterosexuality. The essay's key findings reveals that the social work students who participated in the study expressed ambivalent perceptions of gender in relation to social work. This ambivalence was noticed as the students on several occasions stressed that the individual rather than her/his gender was relevant in social work while they, at other times, gave the impression that gender matters. When the students focused on the individual the discussion came to revolve around the fact that people's skills and needs should be seen as individual rather than gendered whether it has to do with client contact or collegial collaboration in social work. When the students' discussions on the other hand came to show that gender mattered the students for instance talked about properties of men and women and that social workers' as well as clients' gender may affect social work practice.

Våldtäkt är ett utbrett globalt problem som påverkar på individ- och samhällsnivå. Utifrån detta har syftet med denna studie varit att belysa och få en djupare förståelse för hur socionomstudenter uppfattar våldtäkt, offer- och förövarskap samt hur detta är kopplat till kön. Studien innehar en kvalitativ ansats och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett snöbolls- samt ett målinriktat urval och materialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet påvisade att det fanns en otydlig definition av våldtäkt bland respondenterna och en viss problematik i att beskriva vart gränsen mellan sex och våldtäkt går då den påverkas av olika omständigheter. Våldtäkt uppfattades och beskrevs som en makthandling som utförs av män mot kvinnor, att det bottnar i ett jämställdhetsproblem. Respondenterna menade på att offret och förövaren kan vara vem som helst men av deras resonemang framgick att deras uppfattningar om offer- och förövarskapet kan kopplas till kön. Resultatet visade även på tre omständigheter som respondenterna uppfattar kan komma att villkora offer- och förövarskapet.