A flexible working environment in the form of teleworking is becoming more common among both managers and employees, where the office of the future should consist of flexibility. The digital capabilities that have increased in recent years, such as cloud services, other powerful software and accessibility to the Internet, can be seen as some of the crucial factors that have made this feasible. This creates opportunities as it provides access to work materials, whether they are in the office or elsewhere. Given the increased distance work, this study finds a reason to explore functionality and the use of digital tools. For this, the study should be able to serve as a guideline in, for example, operations in their distance work. The study has applied a qualitative approach together with a deductive approach. First, theory was collected and after that linked to the phenomena that are of interest to the study and then the empirical collection was collected by means of open interviews. These interviews have been analyzed to find recurring themes and categories, which have been the base of the study and its associated theory. The five themes that emerged during analyzes were the following: teleworking, leadership, digital tools, functionality in digital tools, future functionality in digital tools. The study shows that the needs have changed over the past decade, which has increased the interest in the functionality of the digital tools. What is evident from all respondents is that the IT industry is one step ahead in this development. The major challenge lies in recreating the physical space, where the study shows that the digital tools cannot yet satisfy the wishes of the interviewed mid-level managers. / En flexibel arbetsmiljö i form av distansarbete, blir allt mer vanlig både bland chefer och medarbetare, där framtidens kontor bör bestå av flexibilitet. De digitala möjligheterna som ökat på senare år, så som molntjänster, andra kraftfulla mjukvaror och tillgänglighet till internet, kan ses som några av de avgörande faktorer som gjort detta genomförbart. Detta öppnar upp för möjligheter då det ger tillgång till arbetsmaterial oavsett om de befinner sig på kontoret eller på annan plats. Med tanke på det ökade distansarbetet finner denna studie en anledning till att utforska funktionalitet samt användningen av de digitala verktygen. För detta skall studien kunna fungera som en vägledning för exempelvis verksamheter i sitt distansarbete. Studien har tillämpat ett kvalitativt angreppsätt tillsammans med en deduktiv ansats. Först samlades teori in kopplat till fenomenen som är intressanta för studien och därefter genomfördes insamling av empirin med hjälp av öppna intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats för att finna återkommande teman och kategorier, som sedan varit grunden för studien och dess tillhörande teori. De fem teman som har framkommit under analysen var följande: distansarbete, ledarskap, digitala verktyg, funktionalitet i digitala verktyg, framtidens funktionalitet i digitala verktyg. Studien visar att behoven har förändrats det senaste decenniet jämfört med tidigare forskning, något som har gjort att intresset för funktionaliteten i de digitala verktygen har ökat. Vad som framgår hos samtliga respondenter är att IT-branschen ligger steget före i denna utveckling. Den stora utmaningen ligger i att återskapa det fysiska rummet, där det av studien framkommer att de digitala verktygen ännu inte kan tillfredsställa de önskemål som finns hos de intervjuade mellancheferna.

En av de stora uppgifterna med en verksamhet är att anpassa sig efter omgivningen för att leverera den efterfrågade produkten eller tjänsten. Därmed finner verksamheter behovet av att anpassa arbetssättet internt för att öka konkurrenskraften samt hitta lösningar till problem som uppstår i samband med marknadsförändringar. Begreppet agilitet skapades i början av 2000-talet i samband med det teknologiska genombrottet och syftar till att organisera samt strukturera arbetssättet inom verksamheter. För att finna en djupare mening i fenomenet handlar denna uppsats om hur agila verksamheter inför agila arbetsmetoder och hur dessa arbetsmetoder fungerar i praktiken. Undersökningen baseras på datainsamling i form av djupintervjuer samt vetenskapliga artiklar och de framtagna teoretiska ramverken. Studien innehåller även en tydlig koppling till IT-baserade arbetssystem inom verksamheter, vilket är den viktigaste förutsättningen för verksamheter i dagens samhälle. Studien bidrar med ett resultat där anställda upplever olika förändringar i utförandet av arbetet genom att verksamheten inför agila arbetsmetoder. / One of the primary purposes of an organization is to adapt to its environment in order to deliver the demanded product or service. Consequently, organizations find the need to adapt their internal processes to increase competitiveness and find solutions to problems arising from market changes. The concept of agility emerged in the early 2000s in conjunction with the technological boom and aims to organize and structure work methods within organizations. To delve deeper into this phenomenon, this essay explores how agile organizations adopt agile work methods and how these methods function in practice. The research is based on data collection through in-depth interviews and scientific articles, within a theoretical framework. The study also includes a clear connection to information systems within the organization, which are crucial prerequisites for businesses in today's society and organization. The study contributes with a result where employees experience different changes in the performance of the work through the introduction of agile working methods.