Fanns det en risk med att jobba på Hököpinge sockerbruk mellan åren 1918-1930? I denna uppsats undersöks de olycksfall som rapporterades in mellan de åren, till försäkringsbolaget Arbetsgivarnas ömsesidiga olycksförsäkring. Uppsatsen kommer bland annat fram till att det var grovarbetarena som var de som råkade ut för flest olyckor. Det var även dem som var mest försäkrade av alla yrkesgrupper som fanns på Hököpinge sockerbruk. Uppsatsen kommer även fram till att det var inne på sockerbruket som de flesta av de rapporterade olyckorna skedde. De vanligaste skadorna som rapporterades mellan 1918-1930 var handskador. Många av dessa skador berodde på att den anställde antingen skållat sig på den heta sockersaften eller klämt händerna någonstans på bruket. Att en anställd klämt händerna när han/hon hanterat plåt är något som förekommer ofta i materialet. Den totala summan för antal inrapporterade olyckor som skedde mellan 1918-1930 var 87 stycken. De allra flesta som skadades var män och det var för att det var mest män som var anställda inom industrin. Dock hittades minst två stycken kvinnor som skadades mellan dessa tolv åren.

Decommissioned buildings and structures from the industrial age constitutes a challenge for many municipalities when society and the global economy changes. The transformation of the old sugar mill in Kävlinge originates from that shift – from the production of goods to an information and knowledge based society. How can this type of building be re-programmed as a stimulating place for sharing and acquire knowledge, and at the same time perform well in terms of energy? The sustainable strategies for energy preservation includes a new transparent second skin - a glass corridor facade, which stores the heat from the thermal mass (bricks). It also includes a passive ventilation system, using underground ducts to heat or cool the building depending on season. / Avvecklade byggnader och strukturer från industrialismen utgör en utmaning för många kommuner när samhället och den globala ekonomin förändras. Omvandlingen av det gamla sockerbruket i Kävlinge tar sin utgångspunkt från det skiftet - från produktionen av varor till ett informations-och kunskapssamhället. Hur kan denna typ av byggnad omprogrammeras till en stimulerande plats för att dela och tillägna sig kunskap, och samtidigt prestera bra vad det gäller energi? De hållbara strategierna för energieffektivitet innefattar ett nytt transparent klimatskal som lagrar värmen från den termiska massan (tegel). Den innehåller också ett passivt ventilationssystem, som med hjälp av underjordiska schakt värmer eller kyler byggnaden beroende på säsong.

Cuba’s government has set a goal to generate 24 percent of the country’s electricity from renewable sources by 2030. The country’s many sugar mills have been identified as key contributors to reach this goal as their cogeneration units have the potential to significantly increase Cuba’s electricity production from biomass by upgrading them to bioelectric plants. This study evaluates the feasibility of upgrading the cogeneration unit of George Washington sugar mill in the province of Villa Clara, Cuba. An energy balance of the proposed upgraded scheme is done to deduce its feasibility from an energy perspective. To deduce the project’s feasibility from a financial standpoint its net present value (NPV), internal rate of return (IRR), discounted payback period (DPP) and levelized cost of energy (LCOE) are calculated. The spared CO2 emissions by integrating more biopower in the Cuban electricity system are calculated from the avoided burning of diesel for electricity production. The impact on Cuba’s energy independence is quantified by calculating the avoided diesel imports. The NPV of the proposed scheme is 64.9 MUSD, the IRR is 25.6 percent which is significantly higher than the set discount rate of 6.5 percent, the DPP is 5.3 years and the LCOE is 0.0533 USD/kWh which is lower than the maximum LCOE set by AZCUBA to 0.14 USD/kWh. The avoided CO2 emissions and imported diesel are estimated to be 110,173 tonnes CO2 and 36,724 tonnes diesel each year, respectively. These indicators suggest that the upgrade of George Washington’s cogeneration unit is feasible.​ / Kubas regering har satt som mål att generera 24 procent av landets elektricitet från förnyelsebara källor till år 2030. Landets många sockerbruk har identifierats som nyckelaktörer för att nå detta mål då sockerbrukens kraftvärmeenhet har potential att öka Kubas elproduktion från biomassa genom att uppgradera dem till bioelektriska kraftverk. Denna studie utvärderar möjligheten att uppgradera kraftvärmeenheten på sockerbruket George Washington i provinsen Villa Clara, Kuba. Först görs en energibalans på det föreslagna uppgraderade systemet för att utläsa dess genomförbarhet ur ett energiperspektiv. För att utvärdera projektets genomförbarhet ur ett finansiellt perspektiv beräknas investeringens nettonuvärde (NPV), interna avkastningsgrad (IRR), diskonterade återbetalningstid (DPP) och energiproduktionskostnad (LCOE). De undvikta CO2 utsläppen genom integrering av mer biokraft i det kubanska elsystemet beräknas från den uteblivna förbränningen av diesel för elproduktion i landet. Effekterna på Kubas energioberoende kvantifieras genom att man beräknar den minskade dieselimporten. NPV i det föreslagna uppgraderade systemet är 64,9 MUSD, IRR är 25,6 procent vilket är betydligt högre än den fastställda diskonteringsräntan på 6,5 procent, DPP är 5,3 år och LCOE är 0,0533 USD/kWh vilket är lägre än det maximala LCOE som fastställts av AZCUBA till 0,14 USD/kWh. De uteblivna CO2-utsläppen och minskningen av importerad diesel beräknas uppgå till 110 173 ton CO2 respektive 36 724 ton diesel varje år. Dessa indikatorer tyder på att uppgraderingen av George Washingtons kraftvärmeenhet är genomförbar.​

Energy systems have significant importance for social development, not least in developing countries. A well-developed energy system can contribute to economic, ecological as well as social sustainability. At the same time, the ambitions to globally reduce dependence on fossil-based fuels and the climate impacting emissions that accompany them increase. To achieve this, energy efficiency improvements and an increased share of renewable energy sources are required. Today, there are both great challenges and opportunities in developing energy systems in developing countries and at the same time reducing the global climate impact. Thanks to the sugar industry in Cuba, there are great opportunities for the country to develop its electricity production from biofuels in the form of bagasse, a residual product which is provided during the process of the production of sugar. This report examines the possibility of developing the energy system in the sugar factory Carlos Baliño, located in Villa Clara in Cuba. The purpose is to enable the factory to minimize its use of bagasse and to maximize electricity production. This is to provide the opportunity for the factory to become more economical and ecologically sustainable. The current energy system in the sugar industry was examined and a model of the energy flows was created in excel. Based on the current energy system, four different scenarios were then examined with potential improvements. These four scenarios were as follows; (1) Preheating, (2) Bagasse drying, (3) Increase inlet boiler pressure and (4) New generator. For the various scenarios, the energy flow schemes were defined and technical components were selected. An economic and ecological analysis based on the best possible parameters of the scenarios was then performed. The result showed that the marginal electricity demand for the current system was 19 kWh per tonne of sugar cane and that the fixed electricity demand was 890 kW. The model defined the value of the bagasse as 8.2 USD per tonne, based on the current system. The current cut of costs by replacing oil were defined as 31 MUSD and the total amount of saved carbon dioxide was 96,000 tonnes, both for a period of 6 years. Out of the four scenarios that were investigated and compared with current systems, drying of bagasse was the option that could best be justified. This scenario resulted in a bagasse value of 5.0 USD per tonne, a cut of costs of 51 MUSD by replacing oil over a 6-year period and 150,000 tonnes of reduced carbon dioxide emissions over the same period. Preheating resulted in an increase in bagasse consumption, but also a higher electricity production. The result also showed that increasing the pressure in the boiler is not relevant, as the current pressure is almost the maximum for the current system. Due to a simplified model, Scenario 4, which included the investment of a new generator, could not be tested. / Energisystem är av stor betydelse för samhällsutveckling, inte minst i utvecklingsländer. Ett väl utvecklat energisystem kan bidra till ekonomisk, ekologisk så väl som social hållbarhet. Samtidigt ökar ambitionerna om att globalt minska beroendet av fossilbaserade bränslen samt de klimatpåverkande utsläppen som följer med dessa. För att uppnå detta krävs energieffektiviseringar och en ökad andel förnyelsebara energikällor. Idag finns både stora utmaningar och möjligheter i att utveckla energisystem i utvecklingsländer och samtidigt minska klimatpåverkan globalt. Tack vare sockerindustrin på Kuba finns stora möjligheter för landet att utveckla dess elproduktion från biobränsle i form av bagass, en restprodukt som tillhandahålls i framställningen av socker. I denna rapport undersöks möjligheten att utveckla energisystemet i sockerbruket Carlos Baliño, beläget i Villa Clara på Kuba. Syftet är att möjliggöra för verksamheten att minimera dess användning av bagass samt maximera elproduktionen. Detta för att ge möjlighet för sockerbruket att bli mer ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Det nuvarande energisystemet i sockerbruket undersöktes och en modell av energiflödena skapades i Excel. Utifrån det nuvarande energisystemet undersöktes därefter fyra olika scenarier med potentiella förbättringar. Dessa fyra scenarier var följande; (1) Förvärmning, (2) Bagasstorkning, (3) Höjning av tryck i pannan samt (4) Investering av ny generator. För de olika scenarierna framtogs dess energiflödesscheman samt tekniska komponenter. En ekonomisk samt ekologisk analys utifrån scenariernas bästa möjliga parametrar utfördes sedan. Resultatet visade att det marginella elbehovet för det nuvarande systemet är 19 kWh per ton sockerrör samt att det fasta elbehovet är 890 kW. Med modellen definierades värdet på bagassen som 8,2 USD per ton, utifrån det nuvarande systemet. Den nuvarande besparingen av kostnader genom att ersätta olja definierades till 31 MUSD och den totala mängden besparade koldioxidutsläpp som 96 ton, båda under en period på 6 år. Av de fyra scenarier som utreddes och jämfördes med nuvarande system var torkning av bagass det alternativ som bäst kunde motiveras. Detta scenario resulterade i ett värde på bagassen av 5,0 USD per ton, en minskning av kostnader om 51 MUSD genom att ersätta olja under en 6 års period samt 150 000 ton besparade koldioxidutsläpp under samma period. Förvärmning resulterade i en ökning av bagassförbrukning, men även en högre elproduktion. Resultatet visade även att en höjning av trycket i pannan ej är relevant, då det nuvarande trycket är näst intill maximalt för det nuvarande systemet. På grund av en förenklad modell kunde Scenario 4, vilken innefattade investering av en ny generator, ej testas.