Bakgrund: Idag beräknas cirka 55 000 människor i Sverige att leva med ett aktivt substansbruk. Prognosen kan upplevas som oerhört betungande på många sätt, vardagen präglas av stigma och utanförskap. Även inom dagens Hälso-och sjukvård bemöts dessa patienter på ett negligerande, respektlöst sätt. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen genom vårdförloppet samt stärka dennes hälsa. För att människor med substansbrukssyndrom ska kunna få ett gott, professionellt bemötande krävs kunskap om dessa patienters förutsättning, upplevelser och behov. Syfte: Att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskors bemötande inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. Som analysmodell valdes Friberg (2017) analysmetod. Resultat: I resultatet identifierades de två huvudkategorierna Negativa upplevelser och Positiva upplevelser beträffande bemötandet som hålls inom dagens Hälso-och sjukvård. Starkt övervägande var definitivt negativa upplevelser. De negativa upplevelserna gav fyra subteman; Brist på formell kunskap, Att bli annorlunda bemött, Att bli misstrodd, och Att få sämre tillgång till vård, stöd och behandling. Inom de positiva upplevelserna kunde subtemat Vänlighet utvinnas. Slutsats: Majoriteten av patienter med substansbrukssyndrom upplever ett dåligt bemötande av Hälso-och sjukvården. Brist på kvalitet, kunskap, kompetens skulle kunna vara en förklaring till detta. Genom ökad kunskap, kännedom och insikt kan detta förebyggas.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri. Vid resultatet framgick bland annat att sjuksköterskorna upplevde rädsla och otillräcklighet vid mötet med psykisk sjukdom. De upplevde även att tidsbrist, kunskapsbrist och brist på erfarenhet försvårade mötet. Informanterna medgav att det fanns en stigmatisering kring patientgruppen men att denna inte påverkade omvårdnaden. De uttryckte även ett missnöje över samarbetet mellan psykiatri och somatik. Slutsatsen var att det krävs mer kunskap inom somatiken om psykiska sjukdomar samt ett bättre samarbete mellan dessa två instanser. / The aim of this qualitative study was to explore nurses’ experiences of caring for patients with psychiatric illness in the somatic care. Seven nurses employed by SUS Malmö were interviewed. The material was analysed with Burnard´s content analysis (1991). A total of five main categories and twelve sub categories were developed. The main categories were the nurses’ feelings during the meeting with psychiatric illness, aspects that made the care complicated, the connection between body and soul, stigmatisation and prejudice and the cooperation between the somatic and psychiatric care. The result showed that the nurses experienced fear and insufficiency during the meeting with psychiatric illness. They also perceived that lack of time, knowledge and experience made the meeting more difficult. The informants admitted that there were a stigmatization with this group of patients but according to them it did not affect the care. They also expressed dissatisfaction over the cooperation between the somatic and the psychiatric instances. The conclusion was that the somatic care requires more knowledge about psychiatric illness and also that a better cooperation between these two instances are necessary.

A literature study abot the patient´s experience of the meeting with the nurse / En litteraturstudie om patienternas upplevelse av mötet med sjuksköterskan.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är ett ständigt ökande problem i samhället, där denna patientgrupp ofta utsätts för stigma och fördomar. Fördomar som finns bland vårdpersonal påverkar dessa patienters hälso- och sjukvård, i synnerhet när de behandlas utanför den psykiatriska avdelningen. En sjuksköterska ska arbeta och eftersträva att ge en god och jämlik vård till alla patienter som den möter. Att möta patienter med psykisk sjukdom kan vara svårt, speciellt om inte kunskap finns om hur vårdpersonalen bemöter dessa personer på bästa sätt, men genom att kunna lita på patienterna, ha ett gott bemötande och att inte enbart se personen som en diagnos kan det underlätta den terapeutiska relationen mellan patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter som patienter med psykisk sjukdom har av att söka vård för fysiska besvär. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar med kvalitativ ansats gjordes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Dåligt bemötande och faktorer som påverkar hälso- och sjukvården. Resultatet visade övergripande på hur patienternas erfarenhet av att bli bemött med stigma och fördomar var ett faktum. Patienterna upplevde sig bli bemötta på ett dåligt sätt, vilket var en av faktorerna som påverkade deras tillgång till somatisk vård negativt. Den dåliga tillgången till hälso- och sjukvården grundade sig även i att patienternas somatiska symtom ofta förklarades som en del av den psykiska sjukdomen. Denna brist på vård kunde förklaras med brister i organisationen, konsekvenserna av att ha en psykisk sjukdom, men även tillfällen där patienterna hade upplevt en trygg och säker vård. Konklusion: Att arbeta utifrån en personcentrerad vård är en väsentlig del i att kunna ge alla patienter den vård de förtjänar, och enligt lag, ska få. För att kunna ge en adekvat vård krävs även kunskap och fortsatt utbildning i ämnen där det finns bristfälliga faktorer.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar har blivit en del av det moderna samhälles folksjukdomar, och är vanliga hos patienter i den somatiska vården. Eventuella fördomar eller bristande kunskap kring psykisk sjukdom hos vårdpersonalen kan leda till att patienter med psykiska sjukdomar får en sämre vård och ett sämre bemötande än andra patientgrupper. Metod: Studiens design är kvalitativ och empirisk. Data samlades in genom en onlinebaserad enkät där 31 deltagare deltog. Resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Syfte: Att beskriva de upplevelser som personer med psykiska sjukdomar har av vårdpersonalens bemötande i den somatiska vården.  Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier vilka är en förutsättning för en positiv upplevelse; Vikten av god kompetens, Vikten av jämlik vård och Organisatoriska faktorer. Temat som framkom var Utan förståelse, ingen god vård.  Konklusion: Patienter med psykiska sjukdomar har en blandad upplevelse kring bemötandet i den somatiska vårdsektorn. Individuell kunskap och förståelse hos vårdpersonal i den somatiska vården spelar en vital roll i hur patienten med psykisk sjukdom upplever bemötandet. För att kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en god somatisk vård krävs gedigen utbildning, bättre teamsamverkan och en mer individanpassad vård. / Background: Mental illness has become one of the modern society’s most common diseases, and are common amongst patients in the somatic care. Potential prejudice or lack of knowledge among nursing staff regarding mental illnesses can lead to poorer somatic care for patients with mental illnesses compared to other patient groups. Method: Empirical, qualitative methodology was used. Data was collected through an online baser survey where 31 people participated. The results were analyzed by content analysis. Aim: To describe how patients with mental illnesses experience nursing staff’streatment in the somatic care. Findings: The analysis resulted in three highlighted categories necessary for a positive treatment experience; The importance of good knowledge, The importance of equal healthcare and Organizational factors. The theme that emerged was Lacking understanding, insufficient care. Conclusion: Patients with mental illnesses describe a mixed experience of the treatment in somatic care. Individual knowledge and understanding among nursing staff in the somatic care are vital factors to experience a good treatment. Improvements in staff education, teamwork and individualized care are requirements to be able to offer a more equal, improved somatic care for patients with mental illnesses.

Background: Mental illness is a growing public health issue both in Sweden and internationally. Because of the fact that comorbidity is common in this group of patients it’s likely that nurses will come across patients with mental illness in different somatic settings. Patients often have complex needs due to their mental illness and can be challenging to care for. To enable good care for these patients it requires high competence in nursing. Aim: The purpose was to describe nurse's experiences of caring for patients with mental illness in somatic care. Method: A literature review with twelve scientific articles analyzed and compiled. The articles were retrieved from the databases Cinahl complete and Pubmed. Results: The result is divided in to three themes, Lack of knowledge leads to insecurity, Challenges in creating trust in a caring relationship and Conflicting emotions. The results showed that nurses experience of caring for patients with mental illness is negatively affected by the lack of knowledge regarding mental illness. Other factors that also affected the negative experience was lack of time, personal fears in caring for these patients and lack of support. Conclusion: The result showed that nurses experience when caring for patients with mental illness was affected by different interconnected. The factors mainly consisted of lack of knowledge, feelings of care encounter and lack of time that created challenges to build a caring relationship and good care. Nurses expressed a will to help patients suffering from mental illness but they were affected by the perception of patients being challenging to care for. Increased knowledge and competence for caregivers regarding mental illness could reduce the stigmatization that this group of patients suffer from. It could also enhance their trust in health care personnel. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i Sverige men även globalt. Personer med psykisk ohälsa faller ofta offer för stigmatisering både i samhället och i vården. Samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp vilket innebär att sjuksköterskor kommer att möta dem i olika somatiskt vårdkontexter. Sjukdomsbilden hos personer med psykisk ohälsa kan vara komplex och utmanande att bemöta. För att möjliggöra god vård ställer det höga krav på sjuksköterskors kompetens. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva artiklar sammanställdes och analyserades. Artiklarna valdes ut från databaserna Cinahl complete och Pubmed.  Resultat: Resultatet lyfts fram i tre olika teman, Brist på kunskap leder till osäkerhet följt av Utmaningar att skapa tillit i vårdrelationer och Motstridiga känslor. Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård påverkades negativt av den egna kunskapsbristen om psykisk ohälsa. Andra faktorer som också spelade in i den negativa upplevelsen var tidsbrist, rädslor inför patienter och brist på stöd i arbetet.    Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa påverkades av olika faktorer till vilka ett samband kunde ses. Faktorerna bestod i huvudsak av bristande kunskap, känslor i mötet och tidsbrist som skapade utmaningar att skapa en god vårdrelation och god vård. Sjuksköterskorna uppvisade en vilja att hjälpa patienter med psykisk ohälsa men blev påverkade av att patienterna upplevdes svåra att bemöta och vårda. Ökad kunskap och kompetens om psykisk ohälsa hos vårdpersonal skulle minska stigmatiseringen som denna patientgrupp upplever och därmed öka deras förtroende för vården.

Bakgrund: Patienter med svår psykisk sjukdom (SMI) visar på större frekvens av samsjuklighet och mortalitet än övrig population. Fördomar finns i samhället och hos hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till underdiagnostisering och ökat lidande för patienten. Om patient med SMI tar till sig samhällets stigmatisering uppkommer självstigmatisering som ytterligare försvårar situationen för patienten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av somatisk vård vid samtidig svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i en identifiering av tre kategorier; erfarenheter av bemötande, erfarenheter av att leva med svår psykisk sjukdom och erfarenheter av att skilja på somatiska och psykiska besvär. Relationen mellan patient och personal inom hälso- och sjukvården beskrevs både kunna öka eller minska tillit, följsamhet och patientens självkänsla. Patienter prioriterade oftast den psykiska hälsan före den fysiska. Slutsats: Patienter med SMI är i behov av kontinuitet i vården och en personcentrerad omvårdnad för en helhetssyn, inte sjukdom för sjukdom. Patienterna beskrev bemötandet inom somatisk vård som viktigt, bemötandet kunde både bidra till engagemang eller passivitet. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om samsjuklighet och vikten av personcentrering. / Background: Patients with severe mental illness (SMI) show a greater frequency of co-morbidity and mortality than the rest of the population. Prejudices exist in society and among healthcare professionals, which can lead to underdiagnosis and increase suffering for the patient. If a patient with SMI takes on society's stigmatization, selfstigma arises, which further complicates the situation for the patient. Aim: To shed light on patients' experiences of somatic care with concurrent severe mental illness. Method: The study is a general literature review. Result: The analysis carried out in an identification of three categories; experiences of treatment, experiences of living with severe mental illness and experiences of differentiating between somatic and psychological problems. The relationship between patient and staff in healthcare was described as able to increase or decrease trust, compliance, and the patient's selfesteem. Patients usually prioritized mental health over physical health. Conclusion: Patients with SMI need continuity of care and person-centered care for a holistic view, not disease by disease. The patients described the treatment within somatic care as important, the treatment could both contribute to commitment or passivity. Nurse sneed increased knowledge about co-morbidity and the importance of personcenteredness.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem där majoriteten av offren är kvinnor. Våld i nära relationer har stor effekt på samhället och individen. Många av de utsatta kvinnorna hamnar inom den somatiska vården hos grundutbildade sjuksköterskor. God omvårdnad är av stor vikt för att kvinnorna ska få stöd och hjälp i sin situation. God omvårdnad kräver en fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. För ett framgångsrikt vårdmöte är kompetens, resurser och empati grundläggande. Detta är också förutsättningar för att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom den somatiska vården som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Studien är baserad på åtta artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs analysmetod.    Resultat: Utifrån dataanalysen formulerades tre huvudkategorier som presenterades i resultatet. Dessa var Sjuksköterskans känslor vid mötet, Betydelsen av kompetens och resurser och Förutfattade meningar. Slutsats: Mötet med våldsutsatta kvinnor ger upphov till en stor känslomässig reaktion hos sjuksköterskan. Det finns flera faktorer som upplevs som hinder för sjuksköterskan, bland annat brister i arbetsmiljön, kompetens och resurser. Arbetet med våldsutsatta kvinnor upplevs som meningsfullt, men det kan vara svårt att hantera och bemöta.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har länge varit en stigmatiserad grupp inom vården och samhället och med psykiatriska diagnoser följer ofta förutfattade meningar hos omgivningen vilket påverkar patientgruppen negativt. Patienter med psykisk ohälsa löper också större risk att dö i förtid, bland annat på grund av att deras somatiska besvär underdiagnostiseras och misstolkas för att vara psykiska åkommor.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården.   Metod: Detta är en litteraturstudie baserat på åtta kvalitativa studier.   Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: organisatoriska faktorer, sjuksköterskans kompetens och mötet med patienten. Dessa delades in i ytterligare sju subkategorier.  Konklusion: Sjuksköterskorna inom den somatiska vården upplevde patienter med psykiska ohälsa som svåra och oförutsägbara och de efterfrågade mer kunskap inom ämnet. Det organisatoriska och kollegiala stödet var också bristfälligt och skapade hinder för sjuksköterskorna att ge den goda vård de önskade. Vidare forskning på ämnet är önskvärt. / Background: For a long time, patients with mental disorders have been stigmatized in both society and in care settings. It has shown that psychiatric diagnoses often come with prejudice. This affects this group of patients negatively, as it creates a barrier towards seeking somatic health care. They also have a higher mortality rate, because of misinterpreted somatic symptoms and limited care access.   Aim: To describe nurses' experiences of meeting and caring for patients with mental disorders in somatic care.   Methods: A literature review based on eight qualitative studies.   Results: This literature study resulted in three main categories: organizational factors, the nurse’s competence and the meeting with the patients. These were further divided into seven subcategories.   Conclusion: The somatic nurses’ experienced patients with mental disorder as difficult and unpredictable and they requested more knowledge in the subject. They were also affected by the lack of organizational and collegial support which created obstacles in providing adequate care for these patients. Further research on the topic is suggested.

Bakgrund: Depression är vanligt förekommande hos äldre och kan få betydande konsekvenser för äldres hälsa. Depression hos äldre skiljer sig i flera hänseenden från depression i yngre åldrar. Skillnaderna framkommer bland annat i symtombild, orsaker, och riskfaktorer för depression. Hos äldre patienter är somatisk samsjuklighet vanligt förekommande vilket kan försvåra sjukdomsförloppet samt upptäckt och behandling av depression.     Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förhållningssätt till depression hos äldre bland sjukvårdspersonal inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt utfördes, baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och en av mixad metod. Innehållet analyserades och organiserades i kategorier. Databaser som användes var CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Tre kategorier med underkategorier utformades. I vårdpersonals förståelse av depression hos äldre framkom tre underkategorier; Bakomliggande orsaker och riskfaktorer, Hinder för att upptäcka och bedöma depression samt Kunskap och utbildning. Kategorin Attityder till depression är indelad i två underkategorier, Stigma hos äldre samt Depression som en normal del av åldrande. I Kategorin Vårdpersonals förutsättningar att hantera depression hos äldre framkom två underkategorier; Vårdpersonals roller och funktioner samt Tidsramar inom vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån tidigare studier samt översiktens teoretiska utgångspunkt tidvattenmodellen. För att visa på relevansen och betydelsen av vårdpersonals förhållningssätt kring äldre med depression diskuteras resultatet även ur ett patientperspektiv. / Background: Depression is common in old age and can have a significant impact on older patients’ health. Depression among the elderly differs in several aspects from depression in younger patients. The differences occur in the appearance of symptoms, causes, and risk factors for depression. Somatic comorbidity is common among older patients which can worsen the course of depression and obstruct identification and treatment.   Aim: The aim of the review was to describe approaches to depression in the elderly among health care personnel in somatic care. Method: A literature review was conducted based on ten scientific articles, nine qualitative and one mixed method. The content was analyzed and organized in categories. Databases used were: CINAHL complete, PubMed and PsycINFO. Results: Three categories with subcategories were constructed. In Health personnel's understanding of depression three subcategories emerged; Underlying causes and risk factors, Obstacles to identify and screen for depression, and Knowledge and training. The category Attitudes towards depression is divided in two subcategories; Stigma in old age and Depression as a normal part of ageing. In the category Health personnel’s conditions to manage depression in older patients, two subcategories emerged; Roles and functions of health personnel and Timeframes in healthcare.         Discussion: The results of the literature review are discussed from the perspective of previous studies as well as the theoretical framework of the review, the tidal model. To indicate the relevance and significance of health personnel’s approaches to depression in old age the results are also discussed from a patient perspective.