Bakgrund: Verbal kommunikation är ett av flera sätt att förmedla smärta genom. Patienter som är påverkade av läkemedel med sederande effekt har en försvårad situation att förmedla smärtan. Sjuksköterskor behöver kunna bedöma smärta hos patienter som är påverkade av sedering. Smärtbedömning hos sederade patienter kräver kunskap och förståelse, så att adekvat smärthantering ska kunna sättas in och att konsekvenser av obehandlad smärta undviks. Obehandlad smärta kan leda till akut och långvarigt lidande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att bedöma smärta hos sederade patienter på anestesi- och intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar var av sju kvalitativa och tre kvantitativa, publicerade mellan 2015–2022. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Data som extraherats analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Arbetserfarenhet identifierades som en viktig del i smärtbedömningen. I bedömningen av smärta värderades förändringar i stigande vitalparametrar, kroppsliga tecken som grimaser och oroligt beteende vilket var starkt förknippat med smärta. Kunskap om smärta, förståelse för patientens individuella behov och förutsättningar var viktiga områden för en individanpassad smärthantering. Sedering försvårade kommunikationen för patienten, därav prioriterade sjuksköterskorna smärtlindring. Slutsats: Sjuksköterskor belyste att arbetserfarenhet var betydelsefull för deras smärtbedömning samt att det fanns tecken hos patienten som kunde tolkas som smärta. Förändringar i vitalparametrar användes som en faktor som vägdes in i smärtbedömningen. Det var för sjuksköterskorna högt prioriterat att smärtlindra patienter som var sederade och det framkom att det kunde vara en balans mellan smärtlindring och sedering.

Bakgrund: Inom vården av äldre ska det finnas ett anhörigperspektiv. Anhöriga uttrycker en önskan om att få vara delaktiga i vården av sin äldre närstående men trots det så visar tidigare forskning att anhöriga många gånger inte upplever delaktighet. Syfte: Syftet var att öka kunskapen om hur anhöriga kan uppleva delaktighet i vården av den äldre personen. Metod: En systematisk litteraturöversikt där artiklar analyserades med tematisk syntes. Resultat: Tre olika teman om anhörigas upplevelser av delaktighet i vården av sina äldre närstående framkom i resultatet. Känsla av utanförskap: där anhöriga beskrev hur de önskade ett samarbete med den formella vården och där de värdesattes för sina expertkunskaper. Att känna kontroll: Anhöriga beskrev att de önskade känna att de hade insyn och möjlighet att påverka vården av sin närstående samt ha bra informationsutbyte och en god tvåvägskommunikation med vårdpersonalen. Maktlöshet vid bristande tillgänglighet hos vårdpersonal: Anhöriga lade mycket tid på att leta efter sjuksköterskan för att ställa sina frågor. Många anhöriga försökte hitta rätt tillfälle när vårdpersonalen inte var upptagna men uppgav att tillfället aldrig kom och att de kände som att de avbröt vårdpersonalen för att få information och kommunicera.Slutsats: Denna studie ökar förståelsen för de upplevelser som anhöriga känner i vården av sina äldre närstående. Anhöriga önskar bättre samarbete och kommunikation med vårdpersonalen för att minska de negativa känslor som de upplever när de inte är delaktiga. Tillgängligheten hos vårdpersonalen hindrar anhöriga att kunna påverka vården av sin närstående och minskar möjligheten till kommunikation och informationsutbyte som anhöriga upplever är en viktig del i upplevelsen av delaktighet.

Bakgrund: Akutsjuksköterskan är specialiserad inom akutsjukvård och jobbar företrädesvis på en akutmottagning och bedriver där högkvalificerad akutsjukvård. Akutsjuksköterska som specialistutbildning är i sammanhanget en förhållandevis ny utbildning och adekvat forskning kring just akutsjuksköterskans inverkan på den utförda vården saknas således. Syfte: Syftet var att studera akutsjuksköterskors upplevelser av hur specialistkompetensen påverkar vårdandet på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård intervjuades från tre olika akutmottagningar i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades och beskriver akutsjuksköterskans upplevelse av hur specialistkompetensen påverkar vårdandet: Reell eller formell kunskap, förändrad syn på vårdandet och trygg i sin yrkesroll. Slutsats: Akutsjuksköterskans specialistkompetens skapar trygghet i yrkesrollen samt leder till att akutsjuksköterskan ser helheten, både sett ur ett patientperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Erfarenhet kan i viss mån kompensera för specialistutbildning. Dock behövs mer forskning gällande hur akutsjuksköterskans kompetens påverkar vårdandet. / Background: Emergency nurse is a nurse who is specialized in emergency healthcare and preferably work in a emergency room and conduct highly qualified healthcare. Emergency nurse is in context a relatively new training and therefor there is a lack of research regarding how emergency nursing impact the health care. Aim: The aim was to study emergency nurses’ experience of how their specialist competence affects care in an emergency department. Methods: A qualitative interview study with an inductive approach. Ten specialist nurses in emergency care were interviewed from three different emergency departments in southern Sweden. The material that were colleceted were analyzed with Graneheim och Lundmans description of manifest content analysis. Findings: Three different categories were identified and describes how emergency nursing impact the health care: Real or formal competence, a changed view on the overall health care and confident in his role. Conclusions: Emergency nurses has an overall positive impact on the emergency nurse and creates comfort in the professional role. The emergency nurse sees the whole patient both from a patient perspectiv and from an organizational perspective. Experience can in some extent make up the lack of specialist training.  However more research is needed on how emergency nurses impact the overall health care.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett brott mot mänskliga rättigheter och ettsamhällsproblem världen över. Våldet får negativa konsekvenser för den utsattaindividen och familjen. En stor andel patienter söker vård utan att utsattheten för vålduppdagas, vilket innebär ett lidande för patienten samt en belastning för samhället.Sjuksköterskan har en unik möjlighet att upptäcka våld i nära relation och förmedlastöd. Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan sjuksköterska och patient,där tillit kan hjälpa patienten att berätta om sina erfarenheter och känslor. Syfte: Syftetvar att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av möten med våldsutsatta patienter.Metod: Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturöversikt medinduktiv ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av 19 vetenskapliga artiklar somsammanfattades i kategorierna; Sjuksköterskans erfarenheter av att identifieravåldsutsatthet, Sjuksköterskans erfarenheter i mötet med våldsutsatta patienter,Organisatoriska faktorer som påverkar mötet med våldsutsatta patienter. Slutsats: Detvar svårt för sjuksköterskan att fråga om våldsutsatthet då det är ett känsligt ochkomplext ämne som frambringade starka känslor och rädslor. Viktiga faktorer somframkom var utbildning och erfarenhet för sjuksköterskor som arbetar med våld i närarelation. Organisatoriska förutsättningar lyftes som essentiellt, och att applicerapersoncentrerad vård tycktes vara en förutsättning för att öppna upp för samtal.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor som jobbar prehospitalt möter många patienter med många olika sjukdomar och livssituationer. En patientkategori som specialistsjuksköterskan träffar och vårdar är de patienter som är påverkade av droger eller alkohol, och denna grupp upplevs många gånger som svår att handlägga. Denna patientgrupp utsätts även för diskriminering av samhället och vården. Syfte: Syftet med studien var att inom den prehospitala sjukvården undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att vårda narkotikapåverkade patienter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor inom prehospital sjukvård. Intervjuerna genomfördes på ambulansstationer i Norrbotten samt Skåne län. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att känna känslor av utsatthet och otillräcklighet, att värdera kunskapsläget, att reflektera över tankar och risker, att bedöma och handlägga samt att finna hjälp i vårdandet. Majoriteten av deltagarna ansåg att ett ökat säkerhetstänkande var något av de viktigaste vid larm där narkotikapåverkan förekom. De ansåg att bristande kunskap och svårigheter att få tillräckligt med information gällande patienten, drogen och miljön starkt påverkade handläggningen av dessa patienter. Brist på resurser från samhällets andra aktörer skapade frustration. Slutsats: Det finns ett ökat behov av kunskap, utbildning och samverkan för att specialistsjuksköterskor ska kunna handlägga denna patientgrupp optimalt och minimera säkerhetsrisker.

Bakgrund: Ett återhämtningsinriktat arbetssätt inom psykiatrisk vård möjliggör en vård som utgår ifrån patientens individuella behov och förmågor. Återhämtning ur ett individuellt perspektiv handlar om att som person kunna leva ett värdigt och gott liv utifrån de behov och önskningar man själv har. Narrativet utgår ifrån personens egna upplevelser och tankar kring vad som är viktigt för just hen.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyckelpersoners erfarenheter av att stödja införandet av ett återhämtningsinriktat arbetssätt inom psykiatrisk vård.  Metod: Åtta informanter vid införandet verksamma inom öppen- och slutenvård samt kommunal verksamhet och rättspsykiatrin intervjuades utifrån semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fyra huvudkategorier: Att sätta patienten i fokus verkar som bränsle för att fortsätta arbetet, Att ledningens stöd och uthållighet krävs, Att facilitatorn hjälper en att lyfta blicken och komma framåt och Att rollen som nyckelperson upplevs meningsfull men kräver mod då den innebär att möta både motstånd och medvind i arbetsgruppen. Analysen resulterade i temat: Ett vårdande som slår rot i kroppen men kräver mod och organisatoriskt stöd för att i strukturerad form gro inom verksamheten.  Slutsats: Införandet av ett återhämtningsinriktat arbetssätt möjliggör en bättre psykiatrisk vård och ett vårdande som sätter sig i kroppen, vilket motiverar och stärker nyckelpersonerna i rollen att stödja införandet. Införandet förutsätter dock ledningens stöd för att slå rot vilket lyfts som en central, kritisk och återkommande faktor.

Bakgrund. Psykiatrisk slutenvård lider brist på kompetens och väl utnyttjade resurser för att möta patienternas komplexa behov. Specialistsjuksköterskor inom vårdformen sysslar huvudsakligen med grundläggande psykiatrisk omvårdnad. Deras breda kompetens underskattas och osynliggörs när slutenvården saknar omvårdnadsfokus. Forskning påvisar behov att tydliggöra specialistkompetensens betydelse inom psykiatrisk slutenvård, eftersom ökad förståelse inom området kan medföra bättre vård för patienten. Design. En kvalitativ design med fenomenografisk ansats användes. Metod. Fjorton semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma i patientnära omvårdnadsarbete inom psykiatrisk slutenvård vid tre psykiatriska kliniker i norra Sverige genomfördes under tiden november 2015 – januari 2016. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ analys. Resultat. Specialistsjuksköterskans kompetens möjliggör personcentrerad psykiatrisk omvårdnad och är betydelsefull för kunskapsspridning i personalgruppen. Betydelsen kan ökas genom att utrymme för mer patientnära arbete och utvecklingsarbete ges. Specialistkompetensen inom slutenvården behöver synliggöras och omvårdnad framhävas som behandlingsalternativ. Åtgärder för att öka specialistkompetensens betydelse kan påverka den psykiatriska slutenvårdens kvalitet och den enskilde patientens vård positivt. Slutsats. Specialistsjuksköterskans kompetens är betydelsefull för omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård, men får inte alltid nödvändigt utrymme för att möjliggöra vård av högsta kvalitet. Resultatet kan bidra till ökad förståelse för vikten av att framhäva specialistsjuksköterskans position, så att fler lockas att stanna kvar inom slutenvården och för att specialistkompetensen ska komma de patienter som är i störst behov av den till gagn. / The specialist nurse’s competence within the psychiatric inpatient care - An important resource that needs more space Aim. To illuminate the specialist nurse’s perception of significance of the own competence within the psychiatric inpatient care. Background. There is shortage of competence and well utilized resources to meet the patients’ needs within the psychiatric inpatient care. The competence of specialist nurses is underestimated and obscured as there is an absence of nursing focus. Clarifying the significance of the specialist competence could imply better care. Design. A qualitative design with a phenomenographic approach. Method. Fourteen semi-structured interviews with specialist nurses in patient-oriented inpatient nursing at three psychiatric clinics in north Sweden were conducted during November 2015-January 2016. The interviews were analysed by using a qualitative analysis. Result. The specialist nurse’s competence enables a person-centred psychiatric nursing and shares knowledge within the team. Enabling more patient-oriented and development related work could increase the significance of specialist competence. The specialist competence needs to be visualized and nursing highlighted as a treatment alternative. Increasing the significance of the specialist competence could affect the quality of care and influence the patient’s care positively. Conclusion. The specialist nurse’s competence is important within the inpatient care but needs more space to enable high quality care. The result demonstrates the significance to stress the specialist nurse’s position within psychiatric inpatient care. This could attract specialist nurses to stay within inpatient care and enable the competence to come to use for the patients who needs it the most.

Bakgrund: Under de senaste åren har det blivit allt mer uppmärksammat i media om patienters rättigheter i vården och att patientsäkerheten hotas på grund av bristen på sjuksköterskor. Det framhävs att det är särskilt stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och att arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningarna ökar, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för bedrivandet av intensivvård och för att upprätthålla en god patientsäkerhet.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka statistiskt samband mellan intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerhet.   Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deduktiv ansats och en tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av webbenkäter. Alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige inkluderades och intensivvårdssjuksköterskorna var tvungna att ha arbetat minst två år. Sammanlagt distribuerades 372 enkäter och 258 svar erhölls vilket gav en svarsprocent på 69.4 procent. Dataanalys utfördes med deskriptiv statistik och korstabulering. Med hjälp av en bivariat analys kunde vi jämföra om det fanns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning.   Resultat: Resultatet visar att det finns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning. Patientsäkerheten påverkas negativt av en högre arbetsbelastning. Intensivvårdssjuksköterskorna uppger att de tvingas utföra ett sämre jobb relaterat till tidspressen och att arbetsbelastning är för hög. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna anser att det finns välfungerande system för rutiner och avvikelser men på grund av en hög arbetsbelastning kan inte systemen och rutinerna följas vilket påverkar patientsäkerheten negativt.   Slutsats:Den här studien ger belägg att lyfta intensivvårdssjuksköterskornasarbetsbelastning i förhållande till patientsäkerhet och underlag för att vidta åtgärder inom berörda verksamheter. Åtgärder i form av en attraktivare, hälsosammare och patientsäkrare arbetsplats. Exempelvis arbetstidsförkortning som ger möjlighet till återhämtning mellan arbetspassen.Det är nödvändigt att se över arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningar nationellt för att inte mer omfattande patientsäkerhetsbrister ska ske. / Background: In recent years there has been increasing attention in the media about the right of patients in health care and that the safety of a patient is threatened because of the shortage of nurses. In particular, the current lack of specialized nurses and the increased workload in the intensive care units could lead to serious consequences regarding the provision of intensive care and maintaining high patient safety.   Objective: The objective of this study was to investigate the statistical connection between the workload of an intensive care nurse and the patient safety.   Method: The study was performed by a quantitative method with a deductive approach and a cross-sectional study was done using surveys on the web. All general intensive care units in Sweden were included and the intensive care nurses needed to have worked for at least two years. A total of 372 surveys were distributed and 258 responses were received giving a response rate of 69.4 percent. Data analysis was performed by descriptive statistics and cross tabulation. Using a two-dimensional analysis, the authors could compare whether there was a link between the patient safety and the workload.   Result: The result indicates that there is a statistical connection between patient safety and workload. Patient safety is negatively affected by a higher workload. The intensive care nurses state that they are forced to do a worse job related to time pressure and because of that the workload is too high. The result shows that today it is felt that there is a well functioning system of procedures and divergences but because of a high workload, the system and the procedures cannot be followed which affect patient safety negatively.   Conclusion: This study demonstrates proof to highlight critical care nurses' workload in relation to patient safety and evidence to take action within the relevant business. Arrangements such as an attractive, healthier and safer workplace for the patient. For an example, shorter working hours that allows recovery between shifts. It is a necessity to revise the workload in the intensive care units nationwide for not more extensive patient safety defects to occur.

Bakgrund: Regionalt Läkarstöd (RLS) har utformats för att säkra prehospital involvering från läkare. Dagens ambulanssjukvård ställer höga krav på att bedöma och triagera patienter till rätt vårdnivå. Till sin hjälp i sitt dagliga arbete med detta behöver sjuksköterskan en läkare som är väl insatt i verksamheten. Syfte: Att beskriva läkares erfarenhet av att fungera som rådgivare till sjuksköterskor inom ambulanssjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio läkare som tjänstgör som RLS. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs med de fyra kategorierna Teamsammanhållning, Frustration, Bristande ansvarskänsla och Lyhördhet, som speglade läkarnas erfarenheter av att vara telefonstöd till sjuksköterskor. Ett latent huvudbudskap identifierades som Skör tillit. Att som en del i teamet finnas som stöd och rådgivare till sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplevdes som positivt och funktionen ses som relevant och viktig. Det krävs en god teamsamverkan mellan professionerna för en patientsäker vård och för att uppnå det utkristalliserades tillit som en nyckelfaktor. Konklusion: En telefonbaserad bakjourslinje dit sjuksköterskor kan vända sig för råd och stöd är en relevant funktion för läkarna, där de känner sig som en del i det prehospitala teamet. I arbetet med bättre teamsamverkan inkluderande god kommunikation för säker vård, är gemensamma möten och övningar en viktig del för att ge professionerna en chans att mötas som personer och främja ökad förståelse för varandras kunskap och utforma gemensamma mål. / Background: Regional Medical support has been designed to ensure an involvement of doctors in the prehospital field. The current system for ambulance care raise high demands to ensure a correct patient assessment and triage to the right level of care, and for their assistance in this daily work, the nurse needs a doctor who is very knowledgeable in the organization. Purpose: To describe doctors’ experience of functioning as advisors for nurses working in the ambulance. Method: A qualitative research design was conducted including interviews with nine doctors serving as Regional Medical support. The content analysis was conducted according to a qualitative content analysis method.  Result: The analysis resulted in the four categories team spirit, frustration, lack of sense of responsibility and responsiveness, which mirrored the doctors’ experiences of acting as a phone support for specialist nurses on the ambulance. An underlying main message was identified as delicate trust. To be part of the team and act as a support and advisor for nurses working on the ambulance was perceived as positive, relevant and important. Good teamwork between the professions is required to guarantee patient safe care, and to obtain that, trust came through as a key factor. Conclusion: For the nurses to have an on call doctor that they can reach on the phone for support and advice was seen as a relevant system for the doctors, where they feel as a part of the prehospital team. In the continuous work for better teamwork, including good communication for safe care, it's important with common gatherings and training sessions to give the professions a chance to meet in person and gain a better understanding for each other’s roles, and enunciate common goals.

Bakgrund: Antalet barn som far illa ökar samtidigt befaras det finnas ett mörkertal av barn som far illa men som aldrig upptäcks eller uppmärksammas. Detta tros bero på att inte tillräckligt många upprättar orosanmälningar till Socialtjänsten. Att upprätta en orosanmälan kräver stöd och en yrkesgrupp som särskilt berörs av detta är de sköterskor som arbetar inom BHV. Syfte: Att belysa BHV-sköterskors uppfattningar av stöd i arbetet med barn som far illa. Metod: Sju BHV-sköterskor intervjuades. Datamaterial analyserades med fenomenografisk ansats. Resultat: Tre beskrivningskategorier och nio underkategorier utformades. Resultatet visar att stöd är ett begrepp med flera innebörder. Det belyser också betydelsen av stöd samt vilka konsekvenser uteblivet stöd kan få. Organisatoriska faktorer påverkar BHV-sköterskans stöd och kan utgöra ett hinder i BHV-sköterskans arbete och uppfattning av stöd. Konklusion: Stöd kan vara avgörande för BHV-sköterskans arbete och omvårdnadsansvar. Uteblivet stöd skulle kunna få förödande konsekvenser. Utvecklad samverkan genom ett multiprofessionellt team ger stöd åt BHV-sköterskan och förbättrar samtidigt vårdkedjan för de barn som far illa. Organisatoriska faktorer påverkar BHV- sköterskan vilket bör tas i beaktning vid utformning och utveckling av vården. / Background: The number of maltreated children are increasing and a great number of cases are estimated to never be detected or noted. This is believed to be caused by not enough reports to the Social Services which requires courage and support. A professional group that is affected by this are child health care nurses. Aim: To enlighten child health care nurses’ perceptions of support in working with maltreated children. Method: Seven child health care nurses were interviewed. The data were analysed through a phenomenographic approach.Results: Three description-categories and nine subcategories were formed. The results enlighten that support is a concept of several meanings, the meaning of support and what consequences lack of support can lead to. The results also show that organizational factors impact the support of the child health care nurse. Conclusion: Support can be a deciding factor in the child health care nurse’s work and responsibilities. Lack of support could have devastating consequences. A developed multi-professional team offers support to the child health care nurse and simultaneously improves the chain of care for the maltreated children. Organizational factors affect the child health care nurse, which should be taken into consideration in designing and developing health care.