<p>Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behärskar svenska språket sämre än vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes två niondeklasser på två olika skolor. Den ena skolan låg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan låg i Mälardalen, vilket allmänt anses vara det område där man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick läsa en text och svara på läsförståelsefrågor. De fick även själva skriva ett brev till textens huvudperson. I deras egenproducerade texter räknades antalet fel. Dessutom analyserades vilka typer av fel de gjorde. Felen jämfördes sedan med en tabell över dialekttypiska drag, för att se om de fel som eleverna gjorde berodde på deras respektive dialekter. Resultatet är svårtolkat. De elever som talar dialekt hade genomgående sämre resultat. Varken deras fel eller de fel som de elever som talade rikssvenska gjorde kan dock härledas till deras dialekter. Därför är det rimligt att anta att skillnaderna beror på yttre omständigheter, såsom social status, motivation och tidigare undervisning. För att kunna dra några säkra slutsatser behöver undersökningen utvidgas.</p>

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behärskar svenska språket sämre än vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes två niondeklasser på två olika skolor. Den ena skolan låg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan låg i Mälardalen, vilket allmänt anses vara det område där man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick läsa en text och svara på läsförståelsefrågor. De fick även själva skriva ett brev till textens huvudperson. I deras egenproducerade texter räknades antalet fel. Dessutom analyserades vilka typer av fel de gjorde. Felen jämfördes sedan med en tabell över dialekttypiska drag, för att se om de fel som eleverna gjorde berodde på deras respektive dialekter. Resultatet är svårtolkat. De elever som talar dialekt hade genomgående sämre resultat. Varken deras fel eller de fel som de elever som talade rikssvenska gjorde kan dock härledas till deras dialekter. Därför är det rimligt att anta att skillnaderna beror på yttre omständigheter, såsom social status, motivation och tidigare undervisning. För att kunna dra några säkra slutsatser behöver undersökningen utvidgas.

Syftet med denna studie var att undersöka verksamma lärares uppfattningar av vilka faktorer som lärare uppfattar särskilt framgångsrika vid andraspråksinlärning. Den kvalitativa undersökningen gjordes i en språkintroduktion på en gymnasieskola med fem verksamma lärare med adekvat kompetens i andraspråksutveckling. Genom semistrukturerade intervjuer ringades lärarnas tankar och uppfattningar kring arbetssätt och andraspråksutveckling in. Informanternas uppfattningar visade att det finns en mängd individuella faktorer som påverkar andraspråksinlärning. Utbildningsbakgrund, motivation och språkbegåvning var några påverkansfaktorer som framträdde. Studien synliggjorde också ett möster av att informanterna önskar uppnå en inkluderad verksamhet samt att gemensamma strategier, strukturer, samsyn och samverkan i verksamheten önskas förbättras och tydliggöras, vilket också är vad referenslitteraturen inom områder förespråkar samt överensstämmer med styrdokumentens intentioner. / <p>Godkännande datum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma. Språket delades i sin tur in i två kategorier ämnesrelaterat språk och vardagligt språk där lärarna lyfte fram det ämnesrelaterade språket som mer avgörande. Skolors insatser i form av IKT-hjälpmedel och tillgång till specialpedagoger finns men är inte specifikt riktade till ämnet samhällskunskap.

<p>I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.</p><p>I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.</p>

Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika. Uppfattningarna skiljer sig både för betyg och nivå och är beroende av på vilken nivå informanterna undervisar på.

Uppsatsen analyserar två läroplaner, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994 och Läroplanen för grundskolan 2022 utifrån ämnet svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra och undersöka skillnader och likheter mellan läroplanerna i ämnet svenska som andraspråk, med fokus på deras sätt att uttrycka sig om språkinlärning och förväntad språkbehärskning. Uppsatsen utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori. De metodansatserna som uppsatsen använder sig av är en komparativ metod och en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att läroplanerna har flertal likheter och skillnader. Läroplanen från 1994 framhåller att språkutvecklingen bör ske i samband med andra ämnen för att det bör ske genom meningsfyllda innehåll. I den senare läroplanen som förväntas etableras 2022 lyfts det fram att ämnet bör användas för att ge eleverna möjlighet att utveckla sitt språk. Den förväntade språkbehärskningen eleverna förväntas uppnå har förändrats mellan de olika läroplanerna. I läroplanen från 1994 uttrycks att eleverna ska uppnå samma språkliga nivå som de eleverna som har svenska som modersmål. I läroplanen för 2022 uttrycks istället att eleverna behöver få stöttning för att utveckla sitt andraspråk och att det inte ska ställas för höga krav på en språklig korrekthet.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.   Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna. I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.