No description available.

<p>The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school.</p><p>To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits.</p><p>The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language. 52 % of the boys were using these language features when they were writing. When it comes to the girls, the similar figure is 64 %. The result of my questionnaire show that 49 % of all students chat everyday. Out of these 63 % boys and 35 % girls. 32 % write messages everyday.</p> / <p>Den nya tekniken för med sig nya förutsättningar för språket. Det språk som används vid chatt och SMS är fullt av språkliga knep som underlättar skrivandet och som spar tid och plats. Syftet med min undersökning är att ta reda på om chatt- och SMS-språket påverkar elevernas sätt att skriva i skolan.</p><p>För att ta reda på detta har jag undersökt 79 uppsatser skrivna av elever i skolår 9 under det nationella provet 2006. Jag har även tagit reda på om förekomsten av dessa drag skiljde sig åt mellan pojkar och flickor. Jag har låtit samma elever som skrivit uppsatserna svara på frågor som rör deras chatt- och SMS-vanor.</p><p>Slutsatser som jag kommit fram till genom min undersökning är att 58 % av eleverna använder sig av drag som är typiska i chatt- och SMS-språk. Av pojkarna använder sig 52,5 % av dessa språkdrag när de skriver. Hos flickorna är motsvarande uppgift 64 %. Resultatet av min enkätundersökning visar att 49 % av alla elever chattar varje dag. Av dessa är 63 % pojkar och 35 % flickor. 32 % skriver SMS varje dag.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven <em>tilltal och omtal </em>samt <em>närhet och distans</em>. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal. Det finns stora skillnader mellan de olika breven, men även inom vissa brev skiftar tilltalet. Av detta resultat verkar det som att Försäkringskassans brevskribenter inte alltid behåller fokus genom hela skrivprocessen, utan glömmer vilken nivå de ska hålla tilltalet på.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssätt för text fungerar för sina målgrupper. Syftet med studien är att jämföra språkliga faktorer i textbearbetningar på <em>Tydlig svenska och Lättläst,</em> samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av läsare med funktionsnedsättningar. Undersökningen består av två delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram särskiljande textuella drag i två bearbetningar på Lättläst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsättningar som ingår i målgruppen samt en kontrollgrupp. De aktuella funktionsnedsättningarna är lindrig utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och barndomsdövhet. Resultaten från textanalysen visar att skillnaderna är större mellan själva bearbetningarna än mellan texttypernas riktlinjer. Bearbetningarna skiljer sig bland annat åt i fråga om ordföljd, meningslängd och textbindning. Intervjuresultaten visar på att målgruppen är mycket heterogen, och att det är svårt att konkret styrka texttypernas riktlinjer utifrån målgruppens läsupplevelse. Slutsatsen blir att det är viktigare att skribenten förstår sin målgrupp än att hon strikt följer en uppsättning riktlinjer.</p>

<p>Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).</p><p>De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man <em>mair</em>, <em>meir </em>eller <em>mer</em>?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -<em>a </em>(säger man <em>sluta</em>, <em>slute </em>eller <em>slut</em>?) och uttalet av objektspronomenen <em>mig</em>, <em>dig </em>och <em>sig </em>(säger man <em>mej </em>–<em>dej</em>–<em>sej</em>, <em>mi</em>–<em>di</em>–<em>si </em>eller <em>me</em>–<em>de</em>–<em>se</em>?). Resultatet visar att de gotländska ungdomarna talar dialekt i både intervjun och samtalet. Informanterna använder i hög utsträckning dialektala varianter när det gäller verbformerna och objektspronomenen. Däremot har det ursprungliga uttalet av ai-diftongen helt försvunnit. Oftast har det ersatts av den standardsvenska monoftongen, men en del informanter uppvisar här ett ei-uttal i vissa ord, i stället för traditionellt ai.</p><p>De bakgrundsfaktorer som tycks korrelera starkast med uttalet är uppväxtorten och skolorten. Informanter som är uppväxta i Visby har generellt färre dialektala former än de som vuxit upp på landsbygden. De informanter som går i skola i Visby har färre dialektala former när det gäller verben och objektspronomenen, medan de informanter som går i skola i Klintehamn däremot har färre dialektala varianter av ai-diftongen.</p>

<p>I denna uppsats jämförs kommunikationen mellan luffarna i Harry Martinsons Vägen till Klockrike och Stig Dagermans Bröllopsbesvär. Diskussionen förs utifrån ett kommunikationsanalytiskt perspektiv. Det som studerats är hur de båda författarna har använt sig av para- och extralingvistiska signaler för att få fram en naturlig samtalssituation samt om ordklassfördelning i samtalsspråket, repliklängder etc. motsvarar autentiskt samtalsspråk. Dagerman anklagades för att ha plagierat Martinsons luffare men uppsatsen visar att så inte skett vad det gäller samtalsspråket eller strategierna för att få fram en naturlig samtalssituation. Martinsons roman har en mer drömsk struktur där det autentiska samtalet inte får något utrymme medan Dagerman har framställt en mer realistisk samtalssituation.</p>

<p>Ett centralt tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning. Den tredje komponenten informationsanvändning är ett område som faller utanför uppsatsens syfte, men utgör en lika viktig del i förståelsen av ordboksanvändarens informationsbeteende.</p>

No description available.

Avhandlinga tek føre seg tonal fonologi, med hovudvekt på intonasjonsfonologi, men òg litt metrisk fonologi. Utgangspunktet for studien er sunnmørsk. TBU i sunnmørsk er mora. Den leksikalske tonen ved tonelag 2 er etablert som ein eigen morfo-leksikalsk tone (ulikt AP-grensetonen), ikkje som ein intonasjonell tone. Fokalitet i sunnmørsk vert markert gjennom ein ekstra låg tone og ny neddrift, med det finst indikasjonar på ein ekstra høg tone òg, som elles er kjend m.a. frå austnorsk. Austnorsk og vestnorsk er dermed ikkje berre spegelbilete av kvarandre. Det morfo-tonale prosodiske ordet vert avvist til fordel for det metriske prosodiske ordet. Neddrift finst i sunnmørsk som ukomprimert og komprimert, avhengig av plasseringa i det tonale prosodiske hierarkiet, dette til skilnad frå austnorsk, som berre har komprimert neddrift. Etterlekkstrykk i sunnmørsk er avhengig av både metriske og morfologiske forhold, og samverkar med både ordklassetilhøyrsle og morfoleksikalsk-tonale forhold. Alt i alt viser det seg at dei tonale forholda byggjer meir på metriske forhold enn det er teke høgd for i den tradisjonelle bruken av Trondheims-modellen for norsk intonasjon, samstundes som det ikkje er noko éin til éin-forhold mellom dei metriske og dei tonale domenegrensene.

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta. Med en mer reflekterande syn på sitt arbete, skulle fler pedagoger vara mer medvetna om hur de faktiskt undervisar och hur undervisningen och arbetsmaterialet passar just hans/hennes klass. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur svensklärare arbetar med och hur de får in grammatiken i undervisningen. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på grammatik? Vilka arbetssätt används i svenskämnets grammatikundervisning? Kan man se någon skillnad på grammatikundervisningen i svenskämnet gentemot i de moderna språken. Metod: Vi har utfört elva kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 7\20139. Den analysmetod vi använt oss av är meningskoncentrering, tolkning med hermeneutik som ett verktyg, och narrativ strukturering. Som ett komplement till lärarintervjuerna har vi utfört 73 elevenkäter. Dessa har vi sammanställt för att sedan kunna diskutera och jämföra resultatet med lärarintervjuerna. Vår undersökning visar att de lärare som deltagit i vår empiriska studie använder sig av liknande arbetssätt i sin grammatikundervisning. Något som de flesta pedagogerna anser vara svårt är att motivera grammatikstudierna för eleverna. Vi kan också konstatera att de flesta lärarna i vår undersökning inte integrerar grammatiken med de övriga momenten i svenskämnet. En del resultat som framkom i elevenkäterna stöder det lärarna säger i sina intervjuer, men resultatet visar också att elevernas och lärarnas uppfattningar i vissa avseenden skiljer sig åt.