<p>Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?</p><p>Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner. De strategier som förekom var upprepad addition, addition med stöd av bild, multiplikation, division och ett till ett räkning. De flesta eleverna i studien har en strategi som är utvecklingsbar. Det visade sig också att det fanns elever som använder sig av strategier som inte är utvecklingsbara dvs. strategin är inte tillämpbar i högre talområden.</p><p>Vi har även utfört 3 kompletterande elevintervjuer med elever vi ansåg hade en annorlunda strategi, för att få en djupare förståelse av de strategier som de eleverna använde.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur klasslärare i år 1–5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera läslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lärare på skolorna och det förekommer många olika ar-betsformer. En enkätundersökning gjordes bland 38 lärare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lärarna anses ha en mycket stor betydelse för läslusten. Vi har också funnit att mycket av lärarnas arbete med skönlitteratur är likartat i de olika skolåren. Lärarna ser positiva resultat av sitt arbete, främst att eleverna visar lust och glädje till att läsa, därnäst ansåg lärarna att läsfärdigheten förbättras. Även fantasin och ordförrå-det anses öka. Det som skiljer sig mest mellan skolåren är att tiden för tyst läsning ökar ju äldre eleverna är, medan tiden för högläsning minskar med stigande ålder. Ytterligare en skillnad är att äldre elever får arbeta mer med olika skrivuppgifter.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka läsvanor hos elever i år 3-5 och vad som påverkar dessa samt om närheten till ett skolbibliotek gör att de läser mer. Särskild vikt har lagts vid skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkätundersökning där eleverna har fått redogöra för sina läsvanor. Tre klasser i skolår 3, 4 och 5 fick 15 olika frågor omkring deras läsvanor. Eleverna fick veta att de skulle läsa och svara på frågor omkring deras läsvanor med hjälp av att använda datorn. Två skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden. Undersökningen visar att förekomsten av skolbibliotek har betydelse, men att också andra faktorer spelar in.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3–14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45–60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen. Informanterna delades in i tre följande grupper:</p><p>I. Förstaspråkselever med svenska som modersmål.</p><p>II. Andraspråkselever som läser svenska.</p><p>III. Andraspråkselever som läser svenska som andraspråk.</p><p>Resultatet visar att förstaspråkselever med svenska som modersmål presterar bäst, andraspråkselever som läser svenska näst bäst och andraspråkselever som läser svenska som andraspråk presterar sämst.</p><p>Hypotesen var att andraspråkselever som läser svenska som andraspråk skulle prestera bättre än de andraspråkselever som läser svenska eftersom undervisningen är anpassad efter deras behov. Denna hypotes falsifierades. Några felkällor i studien kan vara testets utformning och elevgruppens sammansättning.</p><p>Undervisning i svenska som andraspråk, som garanteras i lagar och förordningar, och genom ämnets existens i skolan utgör trots resultatet av denna studie ett viktigt inslag i den svenska skolan och bidrar till att elever med svenska som andraspråk kan få goda förutsättningar att klara av sina studier.</p>

<p>The overall aim of this essay was to investigate what attitudes some English teachers and pupils in 9th grade in Sweden have towards oral communication in the teaching of English. I wanted to find out why oral communication is an important part of the teaching of English, what factors teachers and pupils believe contribute to orally active pupils in the English foreign language classroom and what English teachers think of the assessment of pupils' ability to express themselves orally in Englsih. I have interviewed three English teacers, and 85 pupils have answered a questionnaire. The result show that the techers and a majority of the pupils think that oral communication is an important part of the teaching of English, mainly because of the fact that being able to express yourself orally in English today is of great importance and because through this the pupils get to use the English language a lot themselves. Factors that contribute to verbally active pupils in the English classroom are a safe classroom atmosphere, pupils' self-esteem, small groups, meaningful assignments, enthusiastic and encouraging teachers and motivated pupils. The result also show that the teachers believe that the assessment of the pupils' oral ability is hard because it is not as concrete as other skills that they assess in the English foreign language classroom. Other reasons why the assessment is hard are the problem of getting shy or unmotivated pupils to participate orally and lack of time.  </p>

No description available.

<p>Ce mémoire traite du sujet « la télé le matin » et le texte suivant est une étude sur les télévisions françaises (FR2) et suédoises (SVT1). J’ai choisi ces deux chaînes car elles sont toutes les deux des chaînes publiques. La principale différence est que FR2 est financée aussi bien par la redevance que par la publicité alors que SVT n’a aucune publicité.</p><p>L’ídée de comparer les programmes de Télématin en France et de Gomorron Sverige en Suède sert de base au cadre de ma formation dans laquelle mes sujets principaux ont été le français et le multimédia. Je regarde souvent la télé le matin et j’ai pensé que les différences culturelles des programmes doivent être nombreuses entre la France et la Suède, mais pourquoi et comment? Et est-ce qu’il est vraiment possible d’exprimer des façons de voir typiquement françaises et suédoises? Pour étudier les manières des gens il faut regarder les sociétés plutôt que les nations. Je vais quand même me concentrer sur ces deux pays. L’histoire par rapport aux races a laissé des traces profondes et on a peur que les idées des nazis au milieu du vingtième siècle ne reprennent forme si on parle soit d’un caractère ou d’une culture nationale. Åke Daun soutient qu’il faut utiliser differents perspectives proche à, par exemple, la recherche de la psychologie et de la science culturelle pour pouvoir définir une culture nationale de tout.</p><p>Pour la méthodologie de la recherche j’ai lu des livres de sciences humaines, culture, ethnologie et sociologie pour mieux établir une image générale sur les cultures des pays respectifs. J’ai eu du mal à trouver une littérature française convenant à ce sujet car il est rare que les Français écrivent sur eux-mêmes. Selon Christiane Landner cela est un résultat de l’individualisme français. Les Français affirment souvent qu’il est impossible de faire une étude générale sur un pays qui a environ soixante millions d’habitants.</p><p>J’ai aussi regardé, pendant une semaine, les programmes télévisés du matin de chaque pays. Cela pour essayer de comparer le comportement général de la France et de la Suède. Ensuite j’ai visité la Télévision Suédoise pour faire une étude sur la production de programmes. Depuis cette visite d’étude j’ai une meilleure idée du travail derrière la caméra et cela me donne une meilleure compréhension générale de la télévision.</p><p>Il faut savoir que mon travail est influencé par les pensées de Pierre Bourdieu . Ce dernier trouve que la télé comme média est une institution horrible par rapport à ce que ce le petit écran reproduit sur la société. Il soutient que la façon de faire les émissions aujourd’hui est homogéneisée, banalisée et ne touche la société qu’en surface. C’est-à-dire que les matériaux produits de façon plus profonde sont exclus des grands organismes sur le marché. Selon lui l’importance de la hiérarchie (qui est un résultat de la commercialisation des chaînes) prend trop de place par rapport à ce que devient le contenu des émissions. Le résultat est que ce qui est montré à la télé laisse nos structures mentales intactes pour que nous n’ayons plus besoin de réfléchir. Et le cercle reprend sa forme : les médias influencent la société et la sociéte influence les médias. Je reviendrai sur ces pensées dans ce mémoire.</p>

<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>Este estudio trata de las figuras retóricas que se encuentran en la canción “La soledad comienza” del artista español Xhelazz. La investigación se basa en las definiciones de figuras retóricas de los libros DRCT (<em>Diccionario de retórica, crítica y terminología literaria</em>) (1991) de Marchese y Forradellas y <em>Figuras retóricas</em> (1994) de Mayoral. El análisis está divido en 14 puntos de capítulo y en cada uno de ellos se trata una figura retórica encontrada en la letra de la canción. En estos puntos hay una presentación de la figura retórica de que se trata, basada en las fuentes y, a continuación, se presentan los ejemplos de la figura encontrados en la obra. Como resultado de este estudio se ha constatado que la canción contiene 14 tipos distintos de figuras retóricas, las cuales también fueron utilizadas por los poetas del Siglo de Oro.</p><p><strong>Hipótesis</strong>:</p><p>Mi hipótesis al iniciar este estudio es que “La soledad comienza” contiene una gran variedad de figuras retóricas y que, aunque haya 500 años de diferencia, las figuras retóricas son las mismas en esta canción contemporánea que las que utilizaban los poetas del Siglo de Oro.</p>

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmålsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar två undersökningar som ger en bild av det granskade området. Den första delen av undersökningen består av intervjuer med modersmålslärare, medan den andra delen är en enkätundersökning som genomfördes med elever i åk 6 och elever från åk 8 på högstadiet. Hela studien utfördes på en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmålslärarens roll inom modersmålsundervisning. De behöver utforma undervisningen efter elevernas olika nivåer exempelvis genom att använda passande läromedel för undervisning och därmed utforma undervisningen på ett sådant sätt så att eleverna blir engagerade i både sitt kunskapssökande och i sin språkutveckling. De metoder som framkom av studien för att engagera elever i modersmålsundervisningen var bland annat skönlitteratur, sagor, samtal, dialoger, presentation av egna tankar och idéer. De visade sig ha en mycket bra effekt för att nå ett framgångsrikt resultat i modersmålsundervisningen i arabiska.

<p>This thesis work involves a quantitative study concerning secondary school students' understanding of older Swedish words in the lyrics in the Lucia song written by Elmfors way back in 1919th. The text has some old words and phrases that today's high school students do not really understand. The study includes surveys of two different classes in high school, a theoretical and a practical program. In some cases students can understand words by the context, but previous research shows results in general weakness in students' existing vocabulary. According to previous research, this is due, inter alia, that young people read and write less today.</p><p>The results of all students are totally 38%, where the theoretical program has a slightly higher performance. Very few pupils on the Media Program have a somewhat understanding of what each word means and it is clear that many students in this class have little understanding of old words. The result shows that girls in the Media Program has a notably better word comprehension than boys in the Media Program, while boys in the Society is distinguished by markedly higher word comprehension of specific words.</p>