<p>Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utsträckning satsningar på likvärdig bedömning fått genomslag i lärares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svårigheterna att implementera läroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvärdig bedömning som ställer krav på kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvärdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan få på ett lokalt plan har fallstudien fokuserat på två skolor i Eskilstuna kommun och begränsar sig till skolledare och lärare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig på två nivåer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter på lärares pedagogiska verksamhet. Materialet från djupintervjuer med skolpersonal har analyserats i utifrån teorier kring organisationsutveckling och bedömning av språkkompetens. Resultaten visar att satsningen fått genomslag på båda skolorna men att det finns betydande skillnader i omfattningen, speciellt när det gäller samarbetet mellan lärare och kontinuiteten i kompetensutvecklingen. Dessa skillnader kopplas till skolledningens agerande när det gäller tydlighet, prioritering och motivering. Satsningens betydelse för lärares verksamhet på skolorna bedöms som överlag positivt. Lärare anger att likvärdig bedömning ökat kvaliteten på undervisning, bedömning, pedagogisk kommunikation med eleverna samt höjt elevers resultat. Samtidigt observeras att skillnader i lärares villkor att arbeta med likvärdig bedömning skapat olika syn på likvärdighet som i förlängningen riskerar att påverka det övergripande målet för satsningen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?</p><p>Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.</p>

<p>I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.</p><p>Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.</p><p>Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld. Det var viktigt för eleverna att det fanns bra böcker på rätt nivå och att de hade möjlighet att läsa i en lugn och mysig miljö.</p>

<p>Detta utvecklingsprojekt syftar till att undersöka hur mottagliga barn i förskoleklass är för engelskundervisning samt undersöka vilka aktiviteter som lämpar sig i undervisning för barn i 6-årsåldern. </p>

No description available.

<p>The aim of this study was to investigate if there is a connection between language and social identity in the perception of word meaning among second language learners in the same way as for native speakers, and if the sociolinguistic variable age is significant. This was done with an investigation of two generations of Swedish learners' perception of the meaning of the words 'respect', 'integrity' and 'communication'. The investigation showed that age is important to a certain extent regarding interpreting words and their meaning, but that it is not as important if the speaker has English as their mother tongue or as their second language.</p>

<p>The aim of this study was to look at English media football commentary and find out what metaphors are used and what purpose they serve. To this end, match reports of two Premier League matches in eight different English newspapers have been used. The metaphors found therein have been analysed and compared to current theories of metaphor forms and function. In these match reports both structural, ontological and orientational metaphors exist. They are drawn from a wide variety of source domains, although the domains of physical fight, military conflict and animal behaviour are particularly prominent. The function of metaphor in this context seems primarily to be to interpret facts in a way that make them palatable to the reader.</p>

No description available.

<p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med läs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i ämnet och många olika metoder att välja bland. Ett sekundärt syfte är att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.</p><p>Eftersom det finns många teorier och metoder i ämnet läs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssätt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestämd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller Språkbiten) samt Vi läser. De övriga tre blandar olika metoder. Enligt forskare finns det för- och nackdelar med båda varianterna. Om pedagogen jobbar enligt en metod kan det bli svårare att möta det enskilda barnets behov. Om pedagogen i stället blandar metoder ökar risken att någon eller några viktiga bitar i undervisningen missas och det kan resultera i läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Resultatet av min studie är att det finns väldigt många olika sätt att arbeta på. Varje pedagog måste läsa mycket, både tidigare forskning och nya rön samt olika slags metoder och därefter pröva sig fram. En av mina informanter sa att innan hon kan kalla något för kunskap måste hon först ha provat på det. Och detta gäller nog för de allra flesta, både stora och små.</p><p>Samarbetet på de tre enheter där mina informanter jobbar är bra. Redan när barnen börjar f-klass integreras de i skolverksamheten genom att de är kopplade till en mentorsgrupp och har möjlighet att delta i vissa aktiviteter i den gruppen.</p>

<p>Denna uppsats undersöker, med metoden samtalsanalys, två samtal på engelska mellan infödda talare av engelska och svenskar med engelska som sitt första främmandespråk. Fokus ligger på form och funktion för fenomenet allo-repetition i dessa två samtal, d.v.s. repetition av vad någon annan har sagt tidigare.</p><p>Inom samtalsforskning kring samtal på modersmålet har man funnit att repetitionen har många funktioner på såväl ett innehållsmässigt som ett socialt plan. Genom att använda sig av olika typer av repetitioner förhåller sig samtalaren till både ämnet och de andra samtalarna, samtidigt som koherens skapas. Också inom andraspråksforskningen har repetitionen som fenomen undersökts, och har där funnits anta vissa former beroende på om de används av inlärarna själva eller de mer språkligt kompetenta infödda talarna. I denna studie undersöks avancerade inlärare av engelska, d.v.s. inlärare med en god kunskap om målspråket. Repetitionens roll i dessa samtal granskas i förhållande till såväl repetitionens roll i samtalet på modersmålet som repetitionens roll i andraspråksinlärning.</p><p>I analysen framkom att det främst är de sociala motiven som utgör skäl för repetitionerna, och rollerna som infödd talare respektive inlärare förefaller inte ha någon relevans för användandet av repetitioner. Det förekommer inga direkta bevis för aktiv och medveten inlärning, men däremot kan man anta en potentiell inlärning i ett slags ”biprodukt” av den sociala verksamheten som samtalen utgör, då det t.ex. skapas syntaktiska strukturer, vilka upprepas av de olika deltagarna med mer eller mindre variation. Det kan vidare konstateras att repetitionerna används på ett mycket kontextbundet sätt, och att de två samtalens olika karaktär således delvis ger olika resultat vad beträffar repetitionerna.</p>